Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bibeln som kulturfaktor. Två föredrag av Professor Anton Fridrichsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bibeln som kulturfaktor.
Två föredrag av Professor Anton Friorichsen.
INGEN BOK I VÄRLDEN har en så enorm spridning som den
kristna kyrkans Bibel. Tack vare den moderna rotationspressen
kan man framställa den heliga boken i sådana mängder och så
billigt, att den kan köpas av vem som helst för en ringa penning,
varjämte talrika, betydande organisationer ombesörja, att Bibeln
eller de vikfigaste bibliska böckerna gratis utdelas fill sådana,
som antingen själva ha svårt att skaffa sig den eller också
icke vilja göra sig detta besvär. En över hela världen verksam
kristen mission har, ofta under de största svårigheter, översatt
Bibeln, Nya Testamentet eller åtminstone evangelierna och
Psaltaren fill de flesta utomeuropeiska språk och dialekter
— för närvarande torde Böckernas bok finnas fillgänglig på
c:a 900 språk och dialekter, hel eller delvis. I många fall har
genom bibelöversättningen vederbörande språk fått sin grund-
läggande litterära hyfsning och lyfts upp fill skriftspråks —
d. v. s. ett kulturspråks — rang och karaktär. Ännu i våra dagar
upprepas vad som skedde i förfluten fid: att de heliga skrifterna
grundlägga kulturspråket. Så var det med goftiskan, så med
syriskan, möjligen även med arabiskan, detta nu så högt kul-
fiverade världsspråk med en nästan oöverskådlig litteratur.
Så var det slutligen med högtyskan, som skapades genom Lu-
thers genialiska översättning av Nya Testamentet för fyrahundra
år sedan. :
Redan här skymfa vi Bibelns väldiga betydelse som kultur-
faktor både i historia och nutid. Ännu klarare ser man det,
om man ger akt på hur icke blott språket som sådant utan
även språkets uttrycksmedel färgats och präglats av Bibeln.
Ideligen tillgripa vi uttryck, vändningar, bilder, som härstamma
från de heliga skrifterna, för att ge liv åt våra känslor, form
åf våra tankar och föreställningar. I regel göra vi detta omed-
vetef; vi fänka icke på att vi tära av bibliska skatter, ösa av
heliga källor. Men hur fattig vore ej vår fraseologi, hur en-
formig vår bildvärld, hur begränsade våra uttrycksmöjligheter,
om ej Bibeln ingått i vår språkkultur och satt sin djupa prägel
på den.
Aven konsten står i stor tacksamhetsskuld till Bibeln. Denna
är en outtömlig fyndgruva både för diktaren och den bildande
konsfnären. En rad av världens största konstverk ha bibliska
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
