Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barnpsykologiens grundproblem. Fyra föredrag av Lektor Joel Fajerson - 1. Kan man förstå barnet? - 2. Exempel på barnpsykologiens medel och möjligheter - 3. Psykoanalytiska riktningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dom. Då man, som så ofta händer, stöter på två rakt motsatta
meningar om barn, så äro 1 regel båda lika obevisade. Till sist
måste man fråga sig, om och 1 vilken grad det över huvud taget
är möjligt att förstå barnet.
Våra dagars kritiska forskning på barnpsykologiens område
har hitfills mest haft till följd, att nya problem alltjämt dyka
upp, medan de gamla ännu vänta på sin lösning. Under diskus-
sionen om dessa har man tvingats ända ner fill den rent princi-
piella, kunskapsteoreftiska frågan om vad som menas med att
förstå.
22 Exempel på barnpsykologiens medel och
möjligheter.
Barnpsykologien har många beröringspunkter med studiet av
naturfolkens, de sinnessjukas och djurens själsliv. Alla dessa
forskningsgrenar giva nämligen sina bidrag fill utvecklingspsy-
kologien och inverka sålunda ömsesidigt befruktande på var-
andra.
Säkerligen finns det ofta en viss likhet mellan djuret, vilden,
den sinnessjuke och barnet i fråga om själslig struktur, t. ex.
i sättet att uppfatta verkligheten. Detsamma kan gälla om en
person, som är nervös, uffröttad, upprörd o. s. v. Detta torde
väl kunna sägas bero på att en vuxen, civiliserad människa i sin
själ har liksom djupare, mera primifiva skikt, som ibland träda
i dagen.
Erfarenheter från sådana tillfällen i vårt liv, liksom från
drömmarna, kunna vara oss fill hjälp vid våra försök att förstå
barnet. Även med en viljeansträngning kunna vi ibland i någon
mån »försätta oss på barnets ståndpunkt».
3. Paykoanalytiska. riktningar.
Psykoanalysens revolutionerande inflytande sträcker sig även
till barnpsykologien, låt vara att dess resultat här äro mycket
omtvistade. Enligt S. Freud förorsakas nervöst lidande av ett
barndomsintryck med sexuellt innehåll, som sedan inte helt
glömmes utan stannar kvar i det »omedvetna» och stör jämvikten.
— Freuds uppfattning om barnets själsliv har mött starkt mot-
stånd såväl i allmänhet som beträffande specialfrågor.
Enligt den av A. Adler företrädda psykoanalytiska riktnin-
gen — som ofta går under namnet individualpsykologi — är det
inte könsdriften, utan individens strävan att göra sig gällande,
som laddar den undanträngda och sjukdomsalstrande faktorn
med energi. Men även Adler fäster den största vikt vid barn-
40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
