Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Höstens föredragsserier: grundlinjer och litteraturhänvisningar - Sydamerikanska städer. Tre föredrag av Rektor Ivar Sefve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den hamnstad, som för oss har den största betydelsen, är
Santoö, från vilket det mesta av vårt kaffe utskeppas. Santos
är världens största kaffehamn, och så gott som allt kaffet
fraktas dit på den järnväg, som över kustbergen leder ned till
havet från Sao Paulo. Sao Paulo är centrum för världens
största kaffedistrikt och har under de senaste årtiondena
tillväxt med oerhörd snabbhet. Enligt invånarnas egen
uppfattning skulle det ej dröja ytterligare så många årtionden,
förrän Sao Paulo blir Brasiliens och kanske Sydamerikas största
stad.
Buenos Aires är en nästan helt och hållet »vit» stad, och
de ovan omtalade brasilianska städerna äro »vita» med ett
mer eller mindre kraftigt inslag av »svart». Landets
urinvånare, indianerna, lägger man däremot i dessa städer ej mycket
märke till. Helt annat är förhållandet med två städer, som
skola närmare beskrivas i den sista föreläsningen, La Paz
och Cuzco. La Paz är republiken Bolivias huvudstad och
samtidigt världens högst belägna storstad. Den ligger på en höjd
av 3,700 m över havet. Ungefär hälften av Bolivias
invånare äro rena indianer, och även de övriga ha ett mycket
kraftigt inslag av indianblod.
Ännu mer indianbetonad är Cuzco, en stad på 40*000 invånare,
belägen uppe bland bergen i mellersta Peru. Den är på sätt
och vis den mest berömda av alla Sydamerikas städer, ty
den var, när européerna upptäckte Sydamerika, huvudstad i
det stora inkaväldet. På den tiden var Cuzco en stor stad
med oerhört inflytande. Efter inkarikets fall har den dock
alltmer minskat i betydelse och är nu blott en skugga av vad
den fordom varit. Väldiga ruiner vittna dock allt fortfarande
om dess storhetstid och om de gamla inkas’
byggnadsskicklighet. Särskilt uppmärksammade ha indianernas stora
fästningsanläggningar blivit. De anses till och med ha inspirerat
flera av Europas främsta fästningskonstruktörer under förra
delen av Nya tiden.
BÖCKER ATT LÄSA:
Nordenskiöld, Otto: Sydamerika. Uppsala. Lindblad 1919. Hft. kr. 5: 75.
Sefve, I.: Sydamerika I. Norstedt & Söner 1927. Hft. kr. 4: 5o, inb.
kr. 6: —.
48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
