Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Höstens föredragsserier: grundlinjer och litteraturhänvisningar - Folklig läkekonst och dess mystik. Tre föredrag av Professor E. Louis Backman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från religionsutövningen hämtade förfaringssätt. Under
medeltiden handhades sjukdomsbotandet främst av kyrkans män,
munkar och präster, och kyrkans demonfördrivande metoder
blevo självklart tillämpade också inom medicinen. Den
folkmedicin, som vi i våra dagar möta, är i stor utsträckning resterna
av gamla tiders officiella läkekonst <—• folkmedicinen är såsom
en spegel för den terapeutiska vetenskapens historiska
utveckling.
Mina föreläsningar skola återgiva ett flertal av 1900-talets
folkmedicinska kurer i vårt land; de enskilda föreskrifternas
ursprungliga och därmed verkliga innebörd och avsikt skola
framläggas.
En särskild intresseväckande grupp av behandlingsmetoder
utgöres av de folkmedicinska läsningarna och besvärjelserna.
De förekomma alltjämt: man offrar till älvorna i Småland och
läser därvid en liten besvärjelse «—• och åtskilliga norrlänningar
äro alltjämt orubbligt övertygade om, att man kan stämma
(stä) för blod med hjälp av en frammumlad läsning. Det
finnes många dylika upptecknade, och tolkningen av deras
verksamhetskraft för oss in i bokstavsmagien och framförallt till
föreställningen om den i ord gjorda erinringen om ett en gång
inträffat händelseförlopp såsom frigörande starka magiska
krafter, vilka tvinga till händelsens återupprepande. I dessa
läsningar liksom i så många kurer tillkommer också effekten av
den sympatetiska magien, d. v. s. den magiens underbara
styrka, som ansågs ligga i själva likheten.
Den praktiska läkekonstens historia lämnar oss ett
otvetydigt svar på frågan, varför dessa folkmedicinska magiska kurer
alltjämt kunna bibehålla sig, varför det finnes människor, som
ännu i vår tid kunna vara benägna att tro på effektiviteten
av dylika handlingar och bruk.
BÖCKER ATT LÄSA:
Agrell, S.: Senantik, mysteriereligion och nordisk runmagi. Stockholm,
Bonniers förl. 1931. Kr. 9: 5o.
Backman, E. L.: Älvablåst och de folkmedicinska riterna vid
helbrägdagörandet. Upsala, Almqvist o. Wiksell, 1927. Kr. 3: 25.
Gagner, A.: Gammal folktro från Gagnef i Dalarne. Malmö, Maianders
förl., 1918. Kr. 1:75.
Lundqvidt, M.: Om vår gamla folkmedicin. I, II. Verdandis småskrifter.
N:o 275, 276. Stockholm, Bonniers förl. 1923. Kr. 1:75.
Söderbäck, P.: Skrock, sed och sägen i en smålandssocken. Stockholm,
Wahlström o. Widstrand, 1921. Kr. 4: —■.
60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
