Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Höstens föredragsserier: grundlinjer och litteraturhänvisningar - Polaråret. Två föredrag av Överdirektör Axel Wallén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J; olarår et.
Två föredrag av Överdirektör Axel Wallen.
Utforskningen av jordens atmosfär fordrar kanske mer
än någon annan forskning ett utbrett internationellt samarbete.
Därför hava sedan länge observationerna i jordens alla länder
ordnats efter ett likformigt system samt bearbetats och
offentliggjorts på likformigt sätt, varjämte regelbundna telegrafiska
utsändningar av vissa observationer till gagn för de dagliga
väderleksunderrättelserna anordnats. Stora delar av jorden äro
emellertid obebodda, och där kunna inga vanliga
observationsstationer finnas. Framför allt gäller detta polartrakterna, som
likväl äro av allra största betydelse för de atmosfäriska
förhållandena och detta ej blott de meteorologiska utan även de
jordmagnetiska och norrskenets natur, vilka alla för övrigt spela
stor roll för lufthavets övriga egenskaper. För att få till stånd
en så omfattande undersökning av polartrakterna som möjligt
i dessa hänseenden föreslogs det därför på mitten av 1870-talet,
att man under ett år skulle genom internationellt samarbete
anordna så många fasta stationer i polartrakterna som möjligt,
vid vilka skulle göras likformiga meteorologiska och magnetiska
iakttagelser. Detta s. k. polarår kom till stånd 1882-—a883,
och i detsamma deltogo 12 länder, och det upprättades 12
stationer i de arktiska och 2 i de antarktiska trakterna. Därigenom
utvidgades i avsevärd grad vår kunskap om polartrakternas
atmosfäriska förhållanden beträffande både meteorologi,
jordmagnetism och norrskensforskning. Men det återstod likväl
ofantligt mycket, och detta desto mera, ju mera forskningen
utvecklade sig, vilket skett med jättesteg. Så fåtaliga stationer
som under det första polaråret räckte icke längre till för att
närmare lära känna de atmosfäriska företeelserna, och
mätningstekniken var då icke på långt när så utvecklad som i våra dagar,
då nya instrument och metoder i oanad grad uppfunnits.
Därför uppkom tanken på att nu, efter 5o år, realisera ett
nytt polarår. Detta beslöts enhälligt vid meteorologiska
direktörskonferensen i Köpenhamn år 1929, och förberedelserna hava
sedan bedrivits under ledning av en internationell
polarårskommission, vars president har varit direktören för det danska
meteorologiska institutet D. la Cour. Programmet för det nya
polaråret är mycket mera specialiserat än förra gången, en självklar
75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
