Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Höstens föredragsserier: grundlinjer och litteraturhänvisningar - Ur skogarnas historia efter istiden. Två föredrag av Professor Lennart von Post
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur skogarnas kistoria efter istiden.
Två föredrag av Professor Lennart von PoöL
REDAN LÅNGT FÖRE den kvartära perioden med dess
vidsträckta nedisningar av kontinenterna hade djurvärld och
växtvärld i stort sett antagit den allmänna karaktär, som ännu
i dag kännetecknar dem. Men de kvartära istiderna medförde
högst betydande förskjutningar i så väl växternas som djurens
utbredning. Från de partier av jordytan, som då kläddes i
landis, drevs så gott som allt liv bort. Men även långt utanför
de nedisade områdena, ja troligen över hela vår planet, sträckte
sig verkningarna av de klimatförsämringar, vilkas längst gångna
och mest påtagliga följd var landisbildningen själv. T. o. m. i
tropikerna har man kunnat spåra dem; och inom breda bälten
omkring landisdistrikten göra de sig märkbara i form av
fullständiga omgestaltningar av växtvärld och djurliv. Bådadera
antogo under »istiden» en kylig karaktär, mindre och mindre
utpräglad ju längre bort från landisområdena man kommer,
men överallt motsvarande vad man nu återfinner på betydligt
mera polära breddgrader.
Vinjettbilden: Fig. i. Den nordeuropeiska Landisens gräns under olika
nedisnings-stadier. Linjen II anger utbredningen av den senaste nedisningen. De svarta
punkterna beteckna platser, där lämningar av en tundravegetation från tiden
för denna nedisningsupphörande träffats utanför Skandinavien. Även i södra
Sverige äro dylika fynd vanliga.
77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
