Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Radioteatern - Till serien Det moderna dramat. Av Edvard Alkman - Henry Becque
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
återge den i hela dess skärpa, men de gjorde sitt bästa för att
försvara verket, utan att dock kunna övertyga vare sig publik
eller kritik om dess betydelse. Dess verkan var icke dess mindre
sådan, att teatern beställde en ny komedi av Becque. Under
hela tre år arbetade den hyperkritiske författaren på detta nya
drama, som också blev uppfört i885, men icke på Théåtre
Francais, utan på Renaissanceteatern, där den hade en måttlig
framgång, ehuru dess betydande litterära värde erkändes.
Dramat var »La parisienne», senare uppskattad som en av den
franska scenens i skärpa och etsande kvickhet yppersta
komedier. Därmed var Becques dramatiska författareskap i stort
sett avslutat. Han skrev några smärre saker, i och för sig
utmärkta, och arbetade i åratal på ett stort drama, »Les
Poli-chinelles», som dock låg ofärdigt vid hans bortgång 1899.
Däremot gjorde han sig redan i livet ett stort namn som kvick och
slagfärdig journalist. Som teaterkritiker och krönikör var han
en av Paris’ mest fruktade, hans »möts» voro berömda, och han
fick i litterära kretsar ett oerhört anseende, vilket dock icke
hindrade att han dog utfattig.
Men den berömmelse som dramatikern Henry Becque aldrig
fick fullt njuta av under livstiden, har så mycket rikare kommit
honom till del efter hans död. Det tog tid, innan betydelsen
av hans båda mästerverk, »Les Corbeaux» och »La Parisienne»,
blev klar. Som författare var han en revolutionär som föll på
barrikaden. Utan att veta ett ord om Ibsen, förnyade han det
franska dramat genom en realism lika hänsynslös, lika skarp
och tekniskt lika mästerlig som någonsin den för honom okände
lärofaderns. Han förde på fransk botten samma strid för
psykologisk sanning, mot traditionell schablon, för dramats intima
inställning i förhållande till det levande livet, mot tomt och
oäkta sceniskt bländverk, som den store skandinaven samtidigt
förde på sitt håll. »Les Corbeaux» är det första stora realistiska
dramat inom modärn fransk litteratur, och inte blott det första,
kanske också det mest fulländade. Och en kvickare, fränare
och till sin form mera finslipad realistisk karaktärskomedi än
»La Parisienne» är icke skriven på franska. När André Antoine
1887 skapade sin Théåtre Libre, med vilken han på några få år
genomförde sin naturalistiska revolution på den franska scenen,
så skedde det också under omedelbart och starkt inflytande av
Becque, för vars dramer Antoine hyste en gränslös beundran.
Henry Becque och André Antoine äro tillsammans den modärna
franska scenens grundläggare. När 2 5-års-dagen av Becques
bortgång firades, hälsades han också av hela det litterära
Frankrike som det modärna franska dramats stamfader.
107
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
