Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - No. 3. Mars 1933 - Världsspråksfrågan - Generaldirektör B. J:n Bergqvist: Historisk orientering - Esperanto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frukta ytterligare omvälvningar. Det gäller blott att fullfölja
arbetet i enskildheter.
BÖCKER ATT LÄSA:
Couturat och Leau: Histoire de la langue universelle. Paris, 2:a uppl. 1907.
—•: Les Nouvelles langues internationales. Paris 1907.
Conclusions de rapport sur Fétat present de la question de la langue inter-
nationale. Paris 1907.
Compte rendu des travaux du comité de la delegation pour 1’adoption d’une
langue auxiliaire internationale. Paris 1907.
Samuelddon, Joh., lektor: Frågan om ett världsspråk. (Goodtemplarlogernas
föreläsningsbibliotek 1907).
Brugmann, Karl, prof. och Ledklen, Augudt: Zur Kritik der kiinstlichen Welt-
sprachen (Leipzig 1907).
Beaudouln de Courtenay, /., prof.: Zur Kritik der kiinstlichen Weltsprachen
(Leipzig 1908).
Borglud, TV., dr.: Die Weltsprachenbewegung vor dem Forum sachverständiger
Kritik (Berlin 1907).
Krlkortz, S. S.: Esperanto ett neutralt språk (Verdandis tidningsartiklar
1907).
Bergqvidt, B. J.idon: Världsspråkstanken, dess utveckling och närvarande
ståndpunkt (Esperantisten 1908).
Guerard, A. L.: A Short History of the International Language Movement
(London 1922).
Jedperden, Otto: Et Verdenssprog (Köpenhamn, V. Pio 1928). (Utförligare
framställning i tysk och engelsk upplaga.)
Tidskrifter, Läroböcker, Ordböcker inom de olika systemen.
ESPERANTO.
Esperantos ordförråd har tillkommit genom systematiskt
urval bland kulturspråkens internationella ordskatt, kompletterad
med ord av mindre internationell räckvidd i de fall, då
förhärskande internationellt ord saknas. De europeiska språkens
grammatik ha upptagits i yttersta förenkling.
Esperanto är uppbyggt på internatio nalitetend, enkeihetenö och
regelbundenhetené principer. Nationalspråken begagna ofta
färdigbildade och stereotypa ord och satser, som oerhört belasta
minnet. Esperantos ordförråd vilar på s. k. stamord, vilka
medels tilläggsstavelser och ändelser ge rik kombinations- och
variationsmöjlighet, förlänande språket stor lätthanterlighet.
Esperanto har dessutom genomfört ett ljudenligt stavsätt med
särskilda tecken för sj-ljud (s), tj-ljud (c) o. s. v., alltså gått fram
efter samma linje som de nationalspråk, vilka under de senaste
decennierna ordnat sitt skriftspråk!
Mycket framstående språkmän stödja esperanto. Så ha t. ex.
i ett utlåtande inom Franska vetenskapsakademien 27 av dess
102
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>