Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - No. 4. April 1933 - Musik - »Psalmus Hungaricus» - Furst Igor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När konung David bittert vart plågad,
angripen även av sina vänner,
ja när bekymrens skäppa var rågad,
ropade han till Gud:
»Evige Gud i himlen höga,
o vänd icke bort ditt heliga ögal
Se till min vandal Gud, förlossa migl
Ty mina sorger hota att krossa mig.
Jag gråter, klagar
nätter och dagar.
Tungt är mitt sinne, krafterna brutna.
Bittraste sorg i hjärtat jag känner
av vrede mot usla, avfälliga vänner.
Hade mig Herren vingar förunnat,
liksom duvan skulle jag ha flugit.
Ja liksom duvan hade jag kunnat
svinga mig upp och fienderna undfly.
Ty jag vill hellre dväljas i öknen
eller till skogens djup mig begiva
än uti deras städer förbliva,
vilka förakta rätten och sanningen.»
När konung David . . . etc.
»Hemligen smida de gudlösa ränker,
lägga ut snaror och lurande försåt.
När deras ondska i sorg mig försänker,
högljutt de jubla över all min bittra
gråt.
Kan då min stad blott vredgas och
hata?
Ryms endast split på varje dess gata,
avund hos fattiga, guldtörst hos rika?
Ja i snikenhet äro alla lika.
Illgärningsmän förgå sig med
smädelser;
änkor och faderlösa argt de bedraga.
Gud kan ej sådan styggelse behaga.
Guds namn de håna med skriande
hädelser.»
När konung David . . . etc.
»Ej skulle kvalen kännas så svåra,
vore det fienders svärd, som mig såra.
—■ •—■ Om det värsta mig Herren
besparat,
kunde med vapen jag mig försvarat.
Dock den som var mig vän och
förtrogen,
är nu till falskhet redobogen.
Den som jag broder brukade kalla,
är nu min värste ovän bland alla.
Bittraste död må dem förgöra 1
Hycklarnas makt skall Herren
förstöra.
Ve deras synd, som till himmelen
ropar!
Ve deras onda, gudlösa hopar!
Se till min jämmer, Gud, jag bönfaller,
bönfaller arla, bönfaller serla.
Bringa mig räddning, fräls mig i nöden!
Ty min förtvivlan driver mig i döden.
-—- — Se till min jämmer . . . etc.
Dock, o mitt hjärta, hoppas och var
tröst!
Gud dig hugsvalar med sin fadersröst.
Ljuset från Herran stillar all min
själanöd
och visar vägen i liv som i död.
Rättvise Herre, Gud som skall döma,
Du kan ej ondskans gärningar glömma.
Du slår de falskas lismande munnar.
Ett långt liv Du dem ingalunda unnar.
Sänd dina fromma det rätta ljuset!
Du är de svagas eviga hopp.
Den som är ödmjuk reser Du opp.
Den djärvt förmätne störtar Du i
gruset.
Ja den som tåligt vakar i bön,
när en prövning Gud har velat
beskära,
vinner till slut ovanskelig ära.
Fröjd och förlossning bliver hans
fromhets lön.»
Så säger Bibeln, så skriver David
uti den femtiofemte psalmen,
varav en kristen, sorgsen i själen,
allom till tröst har format denna sång.
FURST IGOR,
opera av den ryske tonsättaren Alexander Borodin, sändes från
Kungl. Teatern den i3 mars. — Borodin (i833—-1887) delade
sitt arbete mellan musiken och naturvetenskapen. »På vintern»,
142
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
