Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - No. 5. Maj 1933 - Radioföredrag - Erik Staaff: Diktargestalter från romansk medeltid - Gerhard Lindblom: Svenska pionjärer i Afrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spelmän och varjehanda medlemmar av den fria naturens och
gatans lätta garde, vars liv och seder den drastiskt målar.
Ofta bäras dikterna av lyrisk flykt, verv och friskhet, många
av dem äro bitande satirer, många också vardags skildringar
av saftig komik. Färgrika naturbeskrivningar omväxla med
humoristiska dialoger. Flera hymner synas avslöja en djup
religiös innerlighet. I sin ytterst heterogena sammansättning
skänker ärkeprästens bok en levande bild av det fria, av
moraliska principer föga intresserade lånt- och stadsfolkets liv och
tankar. Den utgör jämte Cidsången det bästa och mest
intresseväckande av den medeltida spanska litteraturen.
Erik Staaff.
BÖCKER ATT LÄSA.
Schack. Allmän litteraturhistoria II. Geber, Sthlm, ny uppl. 1929. Kr. 5: —-.
VUing. Den provensalska trubadurdiktningen, Göteborg 1904. Wettergren &
Kerber. Kr. 1:75.
J. Anglade. Les Troubadours, Paris 1908.
C. Appel. Bertrand de Born, Halle 1931; Poesies complétes de Bertrand de
Born, ed. A. Thoma*, Toulouse 1888.
G. Cohen. Chrétien de Troyes et son æuvre, Paris 1931.
W. Foerster. Christan von Troyes sämtliche Werke I—II. Halle 1884—1899.
A. D’Ancona. Jacopone da Todi, ilGiullare di Diö del secolo XIII, i Studi
sulla letteratura italiana dei primi secoli, Milano 1891.
Evelyn Underhill. Jacopone da Todi, Poet and Mystic, London 1919.
Laudi di fräte Jacopone da Todi, ed. G. Ferri, Roma 1910.
E. Mérimée. Precis d’Histoire de la Littérature espagnole, Paris 1908.
J. FLtz-Æaurice-Kelly. Geschichte der spanischen Litteratur, Heidelberg 1925.
Æ. Æenéndez y Pelayo. Antologia de poetas liricos castellanos III, s. Lill ff.,
Madrid 1892.
Juan Ruiz, Libro de Buen Amor, ed. J. Ducamin, Toulouse 1901.
SVENSKA PIONJÄRER I AFRIKA.
DE GERMANSKA folkens deltagande i Afrikas kolonisation
börjar först på 1600-talet. Sveriges nyförvärvade
stormaktsställning under Gustav II Adolf ledde bl. a. till grundande av Nya
Sverige i Nordamerika i638 och till ett mindre
kolonisationsföretag i Afrika, på Guldkusten 1649. Det då bildade Svenska
Afrikanska Kompaniet eller Guineakompaniet fick privilegier på
handel söder om Kanarieöarna och till basis för dess
verksamhet valdes Cabo Corso på Guldkusten, som förvärvades av
negerkungen av Futu. Här anlades kastellet Carlsborg och ett
par mindre befästningar i trakten, bland dem Akkra.
Engelsmännen, som ej ville ha nya konkurrenter, kapade emellertid
kompaniets skepp, och koloniens förste guvernör, H. Carloif
160
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
