Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr. 7. Juli-Augusti 1933 - Från tiljan till studion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att utan vidare reproducera en scenföreställning i radio, även
om denna skulle vara aldrig så förstklassig. Och därmed
är man inne på det principiellt intressanta spörsmålet, om
det i själva verket under alla förhållanden är en fördel ur
radiosynpunkt med scenföreställningar i radio. Även om man
antar, att en radiobearbetning undanröjt de stötestenar, som
alltid möta vid ett uppförande i radio av ett stycke, skrivet
för scenens krav, så kvarstår ändå den vansklighet, som ligger
i att en scenföreställning alltid ifråga om så väsentliga ting
som tempi, pauser o. dyl. måste följa andra regler än en
radioföreställning. Därtill kommer, att scenen ställer helt
andra fordringar på skådespelarens röstbehandling och diktion
än radion. Dessutom -—- och den synpunkten är viktig «— är
det långtifrån alltid, som en skådespelares röst, till vilken
han i radio uteslutande är hänvisad, ger lyssnaren samma
intryck, som rollprestationen på scenen gav publiken i salongen.
Man är också i radio på ett helt annat sätt än på scenen
beroende av att de röster, som förkroppsliga typerna, lätt kunna
skiljas åt.
Det är alltså förenat med åtskilliga vanskligheter att så att
säga transponera en scenföreställning till en
radioföreställning. Det lyckas naturligtvis icke alltid, delvis beroende på
de uppträdandes mikrofonvana, anpassningsförmåga och
graden av bundenhet vid den sceniska framställningen, men när
det lyckas, kan resultatet bli en ovanligt helgjuten, väl
rytmi-serad^och nyanserad radioföreställning.
Det är emellertid skäl att inskärpa, att ett sådant resultat
ingalunda är uteslutet även med den metod, som radioteatern
i vardagslag tillämpar och måste tillämpa, försåvitt den
överhuvud taget vill göra en självständig insats. Att likafullt
radioteaterns föreställningar ibland lämna åtskilligt att önska ifråga
om genomarbetning och precision, beror på de svåra
förhållanden, under vilka radioteatern många gånger arbetar.
Den avgörande faktorn är givetvis den relativt korta
repetitionstiden, som stundom icke tillåter den fördjupning av
rollstudiet, den nyansrikedom i frasering och den avvägning mellan
detaljerna och helheten, som vore önskvärd. En utökning
av repetitionstiden är också på sätt och vis ett livsvillkor
för radioteatern. Frågan sammanhänger emellertid intimt med
ett annat vitalt problem för radioteatern, nämligen
rekryteringen av skådespelarkrafterna. Radioteatern är som bekant
hänvisad att söka sina medverkande huvudsakligen bland
personalen vid teatrarna i Stockholm och i de större
landsortstäderna, och blir därigenom i högsta grad beroende av skåde-
27.2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
