Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSTRÄTT FOR KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
Motto: Vi kunna åldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
I ÅRG.
STOCKHOLM, 15 MAJ 1912.
N:o 6.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
utkommer den 1 och 15 i var månad
Redaktör: Elisabeth Krey.
Träffas onsdag och lördag kl. i/g 4—VgS.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan 1
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4.
Rikstel. Norr 600. Allm. tel. Brunkeb. 944.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Distribuering i Stockholm:
Rikstel. Norr 585. Allm. tel. 209 68.
9 f. m.—7 e. m.
Prenumeration genom posten
Pris för 1912 75 öre. Lösnummer 5 öre.
För Utlandet 1 krona 75 öre i postanvisning till
tidningens expedition.
Annonspris: 20 öre per millimeterhöjd, större
annonser och årsannonser rabatt.
Rikstel. 456. Allm. tel. 604.
9 f. m.—7 e. m.
En maktfaktor.
Vi ha alltid ansett det som en styrka
för vår fråga, att den aldrig- kunde bli
någon partifråga i egentlig mening, d.
v. s. en fråga som utom sin egen
sakliga innebörd såsom biprodukt
alstrade en ökad maktställning för ett av de
politiska partierna på de övrigas
bekostnad. Med den segslitna manliga
rösträttsfrågan var naturnödvändigt
förhållandet det motsatta; där stod en
utesluten klass mot övriga klasser;
medgivandet av politiskt inflytande åt
denna klass måste följaktligen stärka
det partis eller de partiers ställning,
som stodo denna klass närmast. Det
är möjligt, att denna omständighet
skaffade männens rösträttssträvande
mera nitiska förkämpar inom de redan
röstberättigades leder, men säkerligen
var det också denna omständighet, som
gjorde motståndet så hårdnackat, som
åstadkom uppskov och förhalning, så
länge detta överhuvud var möjligt, och
som slutligen medförde frågans lösning
i trötthetens, kompromissens och
garantiernas tecken. Slutligen tar man
väl näppeligen miste, om man antar,
att det är den omständigheten att
utvidgningar av den politiska rösträtten
som regel alltid medföra politiska
maktförskjutningar, vilken ligger till
grund för den teori angående "den
verkliga rösträttsgrunden", som prof.
Eeuterskiöld velat göra gällande i sin
utredning av den kvinnliga
rösträttsfrågan. Denna grund är, säger han,
såväl praktiskt som principiellt "den
sociala verksamhet utom hemmet och
familjen, varigenom individerna på
grund av real intressegemenskap med
flera eller färre andra blivit en
självständig maktfaktor i samhället".
Vi skola icke här uppehålla oss vid
den i våra ögon mycket besynnerliga
uppfattning, som båda våra "utredare"
tyckas hysa. Överdirektör Widell ut-
J önköpings-Magasinet
Etabl. 1873. Regeringsgatan 45. A. T. 5541.
Parfym^ och Ramaffår,
Det folk, vars lagstiftning redan för mer än
sexhundra år sedan visste erkänna kvinnans betydelse
i huset och i hemmet, torde icke behöva frukta för
att förhasta sig, om det nu ger henne den politiska
rösträtt, hon i kraft av sitt medborgarskap har full
rätt att fordra för uppfyllandet av sin plikt, sina
uppgifter för även statsändamålet.
Sigfrid Wieselgren.
trycker den bara krassare att
samhällelig verksamhet i egentlig mening
endast kan drivas utom hemmen och
familjen; 0111 hela samhället vilar på
hemmen och familjen, då är väl
hemmens och familjens skyddande och
bevarande, hemmens förvaltning och
själva grunderna för dess organisation ett
samhällsintresse av mycket hög valör
och medför för dem, i vars hand
hemmens och familjens förvaltning i
främsta rummet ligger, hustrurna och
mödrarna, en intressegemenskap, minst lika
"real" som industriidkarnas för en god
näringslagstiftning eller
lantbefolkningens för en god arrendelag. Det som
här huvudsakligen intresserar oss är
prof. Reuterskiölds fordran, att innan
ett rösträttskrav bör vinna beaktande
av samhället, skall det
befolkningslager, som står bakom kravet, redan
blivit en maktfaktor.
Det är nämligen så svårt att veta på
vilket sätt en befolkningsgrupp skall
kunna visa eller bevisa, att den
verkligen blivit en maktfaktor inom
samhället, "som har anspråk på legal
delaktighet i den politiska
maktutövningen inom den konstitutionella staten".
Det finns ingen anledning att tro, att
prof. Reuterskiöld menar, att man för
detta ändamål skulle behöva tillgripa
de illegala vägarna, d. v. s. gå ut på
gatan och göra revolution, eller ock det
andra maktmedel, som kallas politisk
storstrejk; men vad finns det för andra
sätt för politisk maktutövning inom
den konstitutionella staten — utom det
"legala", d. v. s. rösträtten’? Det
sitter många av prof. Reuterskiölds
meningsfränder i riksdagen, vilka nu om
några dagar få tillfälle att uttala sig
i frågan; det vore intressant, om någon
av dessa, innan han går att lägga sin
nej sedel i urnan, ville upplysa oss 0111
det bästa sättet för denna
maktutövning. Vi skulle då kunna pröva, 0111 vi
möjligen kunde gå iland med
uppgiften.
Emellertid ha verkligen
statsmakter-CONSTANCE MALMSTRÖM
f. d. A. E. Schuldhels — Firman grundad 1794
RAM- & BQRSTAFFÄR samt rikhaltigt lager af Toileftartiklar
23 Regeringsgatan 23 73 C Drottninggatan 73 C
Allm. Tel. 1124? Allm. Tel. 1Q533
na givit oss en möjlighet till vanlig,
legal maktutövning, nämligen genom den
smula politisk rösträtt, som dock redan
medgivits de skattebetalande
kvinnorna medelst rösträtten till landstingen.
Det har till L. K. R R. i dessa dagar
från flera håll ingått underrättelser, att
högerkvinnor runt om på landsbygden
nedlagt sin rösträtt vid
landstingsvalen, emedan de icke kunde förmå sig
att rösta på motståndare till den fråga,
som de f. n. anse som en av de
viktigaste på den politiska dagordningen. Det
förestår nu landstingsval i städerna,
och även här sitta många kvinnor, som
äro beslutna att göra på samma sätt
och kanske ännu många flera, för vilka
det innebär en svår samvetspina att
besluta, hur de i ett fall som detta skola
handla. Många högerkvinnor inom
rörelsen ha arbetat på att söka förmå
partiet att ändra sitt program med
avseende på den kvinnliga rösträtten;
men på en stor del orter har detta visat
sig stöta på rent praktiska svårigheter,
beroende på valmansföreningarnas
organisation och arbetssätt, som det
hittills icke lyckats att övervinna. Under
sådana omständigheter återstår för den
enskilda väljaren, den manliga likaväl
som den kvinnliga, ingen annan utväg
att skaffa sig inflytande på partiets
programbeslut än att neka partiet sin
röst, ifall programmet på en viktig
punkt fastställes på ett sätt, som
väljaren finner vara oriktigt. Männen ha
tagit denna utväg som en självklar sak;
kvinnorna få nog vandra samma väg.
Men det länder våra kvinnor till heder,
att det är med smärta de gå denna väg;
de ville så gärna tro gott om sitt parti,
och intet kan göra dem mera ont än
att den tacksamhetskänsla, som deras
rättfärdighetssinne bjuder dem att hysa
för de två andra partierna, vilka göra
vad de kunna för vår fråga, icke också
skall kunna utsträckas till det parti,
som eljest företräder deras egen
politiska ståndpunkt.
Friska blommor otti vackra begralningskransar
"LA ROSE" Blomsterhandel
30 Sturegatan, Stockholm.
Dejgifta kvinnorna
och rösträtten.
Erfarenheter från Finland.
I aprilnumret av den ansedda finska
kvinnotidskriften Nutid är det svenska
regeringsförslaget om rösträtt för kvinnor
föremål for ett längre sympatiskt omnämnande
av fröken Helena Westermarck.
"Det är med största glädje vi, Finlands
kvinnor, hälsa den stora händelsen att
Sveriges regering kräver politiska rättigheter
för de svenska kvinnorna på samma villkor
som för landets män", säger fröken
Westermarck, och "man läser också med största
intresse justitieministerns vidsynta och
frisinnade motivering."
Mot förslaget om röstning med fullmakt
för äkta makar på den grund att hustrurna
icke skulle kunna avlägsna sig från
hemmet, gör förf. likväl en invändning. Då
hennes synpunkter grunda sig på
personlig erfarenhet och torde vara upplysande
för frågans bedömande även hos oss,
återgiva vi dem här in extenso:
"Vi äga ju hos oss någon erfarenhet i
saken. Ehuru vår representationsform icke
är gammal, ha vi dock genom de täta
lantdagsupplösningarna haft nyval så gott som
vart år. Det har icke försports, att de gifta
kvinnorna i allmänhet blivit borta från
valen på grund av att de icke kunnat avlägsna
sig från hemmet under den tid, som
behövts för att nedlägga valsedeln i urnan.
Statistiken har också haft ganska
gynnsamma siffror för kvinnornas deltagande i
valen.
Då valförrättningen hos oss försiggår hela
dagen under två dagars tid, behöva mannen
och hustrun således icke nödvändigt
samtidigt avlägsna sig från hemmet. Själva
nedläggandet av valsedeln kräver heller icke
mycket lång tid, om vallokalerna äro
talrika.
Men på landsbygden med de trögare
kommunikationerna gestaltar sig saken
annorlunda, kan man invända. — Om
vallokalerna äro tillräckligt många, bortfalla säkert
också de flesta svårigheterna.
Vid de sista valen den 2 och 3 januari
1911 var jag ute på landet och röstade med
vallängdsutdrag inom den kommun, där jag
bor om sommaren. Den blida vintern i fjol
gjorde i skärgården tiden för valtillfället
till den olämpligaste man över huvud taget
kan tänka sig. Hela den milsvida fjärden
låg öppen, men vid stränderna fanns is.
Det oaktat syntes, så snart det blev ljust
den 2 januari på morgonen, båtar med
skärgårdens folk. Hela den dagen och den
följande såg jag vandrare gå förbi min boning
från stranden upp till vallokalen. Män och
kvinnor tillsammans, såsom de kommit i
sina båtlag. Det var något vackert
självmedvetet hos dem, där de gingo med sin
rösträtt. Att de också uppfattat
avgivandet av valsedeln såsom något högtidligt,
syntes på dräkten. Många av kvinnorna
hade tagit den svarta silkesschaletten —
’kyrkduken’ — på huvudet.
Att se dem sålunda gav ett starkt intryck
utav betydelsen av det strängt personliga i
rösträtten. Den kan icke överlåtas, den kan
icke utövas av någon annan än individen
själv, detta ger den ett värde, som icke kan
överskattas.–-"
LAGERSONS
SKOMAGASIN
Jakobsgatan 18 - Fredsgatan 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
