Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Senator Leo Meclielin
om kvinnorösträtten i Finland.
En engelsk kvinnorösträttstidning har
vänt sig till senator Meehelin för
besvarande av en del frågor rörande
verkningarna av kvinnorösträtten i Finland.
Senator Meehelin har godhetsfullt ställt sina
värdefulla uttalanden även till Rösträtt
för Kvinnors förfogande.
På frågan om rösträtten medfört
upphävandet av några av de lagar, som verka
orättvist mot kvinnorna, har senatorn
svarat;
Flera till dessa kategorier hörande
reformfrågor hava på initiativ av
kvinnliga deputerade kommit på
lantdagens dagordning. Bland dem må
följande särskilt nämnas: äkta makars
egendomsförhållanden, — höjande av
den ålder, vid vilken kvinna får
inträda i äktenskap från 15 till 17 år, —
förbättrande av oäkta barns rättsliga
ställning, — försäkringsanstalt för
underhåll åt medellösa kvinnor då de
skola föda barn, — grundandet av hem för
värnlösa barn, — tillsättande av
kvinnlig hälsovårdsinspektör, — anslag för
befrämjande av sedligheten, —
utvidgad rätt för kvinnor att bekläda
statstjänster.
I sammanhang med dessa uppgifter
böra följande omständigheter tagas i
betraktande:
De kvinnliga deputerade bilda icke
något särskilt kvinnoparti, de ha i
lantdagen, liksom dessförinnan vid
valen, anslutit sig till de existerande
politiska partierna. Detta var utan
tvivel ett riktigt handlingssätt. Sedan
lagen givit kvinnorna samma politiska
valrätt och valbarhet som åt männen,
böra dessa båda beståndsdelar av
nationen arbeta på gemensamma
grunder.
De manliga deputerade ha i
allmänhet icke ställt sig avböjande mot
förslag, framställda av de kvinnliga
deputerade och särskilt berörande
kvinnans rättigheter. De flesta av dessa
förslag ha dock hittills icke lett till
åsyftat resultat. Men orsaken härtill
ligger nästan uteslutande i de
abnorma förhållanden under vilka
lantdagen de senaste åren arbetat
Lantdagen, som år 1907 sammanträdde första
gången efter representationsreformen,
har sedan dess blivit icke mindre än
fyra gånger upplöst: en gång år 1908,
två gånger år 1909 och en gång 1910.
Åtskilliga väckta frågor ha till följd av
dessa upprepade avbrott ej kunnat av
lantdagen slutbehandlas. Och de flesta
av de lagar, som blivit av lantdagen
slutligt granskade och godkända, ha
icke ännu erhållit monarkens sanktion.
Hela lagstiftningsarbetet i landet, icke
blott den del därav, som särskilt berör
kvinnorna, har blivit utsatt för en
betänklig stagnation. Detta är en följd
av den ryska regeringens rättsvidriga
inblandning i Finlands
angelägenheter.
De initiativ, som tagits av de
kvinnliga deputerade och varpå några
exempel ovan anförts, ha likväl redan haft
den betydelsen att leda opinionen på
sådana reformer, vilkas behövlighet
gjort sig mera kännbar för kvinnorna
än för männen. För övrigt ha de
kvinnliga deputerade ådagalagt klar
insikt därom att de icke blivit valda
endast för att plädera för kvinnornas
speciella intressen, utan att deras
re-presentantkall är identiskt med
mannens och således bör utövas till gagn
för hela landet.
Har rösträtten medfört ett allmänt
väckande av det sociala samvetet?
Enligt min uppfattning kan denna
fråga besvaras jakande.
Har rösträtten i allmänhet befordrat
endräkten och ökat kamratskapet mellan män
och kvinnor i hemmet, eller har den haft
motsatt verkan?
Det ligger i sakens natur, att
likställighet i rättigheter medför ett bättre
”comradeship” än det som kan vara
rådande mellan människogrupper, av
vilka den ena är utesluten från
viktiga rättigheter som tillhöra den andra.
Inom lantdagen ha de personliga
relationerna mellan manliga och
kvinnliga deputerade haft prägeln av
ömsesidig aktning och välvilja.
”Unity” i hemmet kan ej lida därav
att hustrun i likhet med mannen får
utöva valrätt och därför i likhet med
honom bör bilda sig en egen åsikt om
de politiska frågorna. Livet i hemmet
kan härigenom erhålla ett djupare
innehåll. Skulle olikhet i åsikter
rörande den ena eller andra reformfrågan
uppstå, bör den ömsesidiga sympatien
ej härav taga skada; meningsolikhet
förekommer ju även i privata
angelägenheter.
Till det ovan anförda bifogar senator
Me-chelin följande ord:
Jag vore glad om mina uttalanden
kunde vara till någon nytta för den
sak Ni representerar. För min del är
jag övertygad att tilldelandet av
politisk rösträtt åt kvinnorna icke i
något land skulle medföra någon skada,
även om parlamentens förmåga att
fullgöra sina uppgifter ej därigenom
omedelbart skulle stärkas. I det
sociala livet skulle reformen i varje fall
snart visa sig vara av mångsidig
nytta.
Stadsfnllmäktigvalens resultat. IL
Kvinnliga stadsfullmäktige.
Kvinnornas deltagande i de nu
avslutade stadsfullmäktigvalen synes ha
varit synnerligen livligt, och resultatet
vittnar om att ett gott arbete från
deras sida föregått valen. Rekordet slås
av Lund, som insatt ej mindre än tre
kvinnor i stadsfullmäktige, därav två
nyvalda på kvinnornas lista och en
omvald på socialdemokraternas.
Inalles ha 18 kvinnor nu valts, därav
3 på kvinnornas lista, 11 på de
frisinnades, 2 på de moderatas, 1 på
socialdemokraternas, 1 på
socialdemokraternas och de frisinnades gemensamma.
De nu valda äro (utom de i förra
numret nämnda):
f. d. telegrafisten Ottilia Marin,
Filip-stad, ordf. i F. K. P. R., (de frisinnade)
folkskollärarinnan Anna L. Lessel,
Göteborg, (de frisinnade)
folkskollärarinnan Anna Holm,
Härnösand, (de frisinnade)
fil. kand. fru Gerda Hellberg,
Karlstad, ordf. i F. K. P. R., (de frisinnade)
jur. kand. fru Anna Bugge Wicksell,
Lund, (kvinnornas lista)
bokbindaren Hanna Petersson, Lund,
(socialdemokraterna)
fröken Anna Herslow, Malmö, (de
moderata)
fru Hilda Wennerström; Söderhamn,
(de moderata)
folkskollärarinnan Ebba Hultquist,
Sölvesborg, ordf. i F. K. P. R., (de
frisinnade)
bostadsinspektören Hildur Ottelin,
Uppsala, (de frisinnade och
socialdemokraterna)
folkskollärarinnan Edith Karlsson,
Vaxholm (de frisinnade).
Den danska rösträtt sr ef or men.
Regeringens förslag till
grundlagsändring, som även omfattar rösträtt
för kvinnor, har antagits av
folketin-get med 95 röster mot 12. Förslaget
kommer nu att behandlas i landstinget,
där utsikterna hittills även synts
mycket goda. Den splittring, som på sista
tiden ägt rum inom regeringspartiet i
landstinget gör det emellertid
vanskligt att förutsäga utgången.
Grevinnan Sandor Teleki.
Ungarns förnämsta romanförfattarinna.
Kongresskommitténs ordförande.
Det var å en basar till förmån för den
internationella kvinnorösträttskongressen i
Budapest 1913, i det eleganta hotell Bristol,
som jag första gången hade tillfälle att ■
göra bekantskap med denna i Ungarn så
beundrade och uppburna författarinna.
Grevinnan höll där ett kort men mycket
innehållsrikt föredrag om
kvinnorösträttsro-relsen i de olika länderna, och det eleganta
auditoriet, som bestod av spetsarna av
Un-garns kvinnliga aristokrati, lyssnade med
uppmärksamhet till detta föredrag, som
framfördes ledigt och enkelt och utan ett
spår till effektsökeri.
Grevinnan Teleki, som är gift med den
ungerske politikern, greve Alexander
Teleki, har gjort sig känd som framstående
romanförfattarinna på ungerska språket.
Hon skriver under pseudonymen ”Gnistan”
— Szikra — och alla hennes romaner utmärka
sig för en radikal livsåskådning, som är
mycket sällsynt i den samhällskrets, i
vilken hon vuxit upp och för sitt liv. I sin
första och mest uppmärksammade roman
skildrar hon en del typer, som förekomma
även i Sverige, men äro synnerligen
talrika i Ungarn, nämligen sådana individer
ur den högre aristokratin, vilka moraliskt
och ekonomiskt redan gått under men
än-dock hållas uppe för sin omgivnings
anseendes skull. Denna roman heter på
ungerska ”Felfelé ziiUÖk" och betyder
ordagrant: ”Tiggare i höjden”. På svenska
skulle man kunna översätta denna romans
titel: ”De, som gått till botten men ändå
hålla sig uppe!” Hennes andra roman
heter: ”Invandrare” och behandlar ingalunda
varken emigrationen eller immigrationen
i Ungarn, såsom man skulle kunna tro av
titeln, utan lågadelns, eller den i Ungarn
s. k. gentry’s strävanden att komma in i
magnaternas kretsar och deras mer eller
mindre lyckade försök att kunna linna sig
till rätta i denna sin omgivning. Man skulle
ock kunna Översätta titeln med
”Uppkomlingar” på svenska, men varken på franska
eller ungerska passar ordet ”Parvenus”,
som ju på svenska också är synonymt med
uppkomlingar, ty parvenyer beteckna ju
denna slags klass av människor, vilka
genom egen arbetsamhet och driftighet
kommit sig upp i en annan och hogre
samhällsklass, men dessa ”gentry’s” i Ungarn kunna
ej alls räknas till några uppkomlingar i
detta hänseende. De äro en alldeles
särskild typ, som förekommer blott i de
länder, vilka ännu ha kvar den feodala
samhällsordningen i så hög grad orubbad som
Österrike-Ungarn. Den för icke ungerska
läsare mest förståeliga roman av Szikra
är hennes bok ”Régcn" eller på svenska:
”För länge sedan.** Det är en synnerligen
vacker och rörande skildring av ett
ungerskt hem i ”den gamla goda tiden” och
lär vara byggd på författarinnans
barndomsminnen. Utom dessa romaner har
grevinnan Teleki skrivit en stor bok om
berömda kvinnor. Det val, hon därvid
gjort, är dock tämligen egendomligt. Boken
inleddes med en biografi över en märklig
kinesisk kejsarinna; så följa biografier över
de katolska helgonen ”Den heliga Elisabet”
och Jeanne d’Arc och boken avslutas med en
uppsats om — Madaine de Maintenon! Det
är särskilt anmärkningsvärt, att grevinnan
Teleki har en viss förkärlek för allt som
rör Kina. I sitt föredrag å hotell Bristol,
där jag första gången åhörde henne,
prisade hon detta land, där männen själva
bära hårflätor och nu infört allmän
rösträtt även för kvinnor, ty den kända
kinesiska muren hade dock ej kunnat utestänga
från detta land västerlandets modernaste
idéer, vilket däremot vore fallet med den
osynliga, men dock så mycket farligare
mur, dumheten! vilken omgåve hela Ungarn
och ej tilläte några nya, värdefulla idéer
eller kulturströmningar att inkomma i detta
land. Satir är, som man härav ser,
författarinnans kraftigaste och mest använda
vapen i hennes skriftställarskap, och hon
har ock härigenom förskaffat sig många
fiender bland sina politiska motståndare
men också många flere vänner och
beundrare. I. A. D.
FILMS.
-❖-
I Arizona avgåvos dryga 96 % av
arbetarnas röster till förmån för
kvinnorösträtten, och i vartenda distrikt i hela staten
voro dennas anhängare i majoritet. Mrs
Munds, ordförande i Arizonas
rösträttsförening, skrivér: ”Vi äro så glada över vår
seger att vi önska att vi kunde bereda alla
våra sy ster stater samma glädje. Vi äro
mycket stolta Över Arizonas framsynta män
och försäkra att de äro utmärkta fäder,
söner, bröder oeh äkta män.”
Mrs Catt hälsades vid sin återkomst till
New York av underrättelsen att alla de
fem politiska partierna i denna stat nu
upptagit kvinnans rösträtt på sitt program.
Hon har även tillfredsställelsen att veta, att
det speciella kvinnorösträttsparti, som hon
fått till stånd, nu håller på att samla sina
krafter, 60,000 man, i det fasta beslutet att
genomföra sitt fältrop: Kampanj 19151
Rösträtt för New Yorks kvinnor 1916!
Bland de transparanger, som drogo
uppmärksamheten till sig vid kvinnornas
fackeltåg i New York till firande av den stora
rösträttssegern. märkas följande:
”1,500,000 kvinnor ha i år röstat på
president.”
”600,000 californiska kvinnor använda sina
röstsedlar klokt oeh rätt. Varför icke
kvinnorna i New York?”
”1 Ohio röstade for kvinnans rösträtt
100,000 flere man i år än någonsin förut.
Vi skola segra nästa gång!”
Den äldste deltagaren i det fackeltåg,
varmed New Yorks rösträttskvinnor firade
den stora rösträttssegern, var William
Irving, 85 år gammal, som även deltagit i
de stora politiska demonstrationstågen för
Lincolns val. ”Jag är stolt att vara med
i tåget för kvinnornas sak”, yttrade han,
”vilken är en lika stor sak som den för
vilken Lincoln kämpade”.
Den internationella
kvinnorösträttsallian-sen har från ”De kinesiska kvinnornas
förening för ömsesidig hjälp” fått emottaga
ett standar med följande motto, vackert
broderat i kinesiska bokstäver i vitt på
scharlakansrött siden: ”Hjälpande
varandra, alla av ett sinne.” Standaret kommer
att överlämnas på kongressen i Budapest,
dit några kinesiska kvinnor väntas komma
för att berätta om sin frigörelse.
Till den internationella
rösträttskongressen i Budapest i juni 1913 väntas även en
delegerad från Indien. Denna kommer att
skildra kvinnorörelsen i det stora landet i
Östern, vilken är en av de intressantaste
sidorna i det tjugonde århundradets
strävan efter lika rättigheter för män och
kvinnor.
För någon tid sedan bildades i England
på initiativ av en del
parlamentsledamöter en Women’s Suffrage Campaign Joint
Committee. Denna består av en stor mängd
medlemmar av parlamentet, jämte ombud
for de olika kvinnliga rösträttsföreningarna
och har till mål att ena alla dem som
arbeta for kvinnorösträtten, i en sådan
formulering av kravet på rösträtt att det har
de största utsikterna att gå igenom.
Kommittén för resande av en
staty åt Fredrika Bremer
förbereder en serie föredrag om pioni
ärer-na för kvinnorörelsen i de nordiska
länderna. Det första föredraget, som kommer
att hållas omedelbart efter L, K. P. R:s
een-tralstyrelsemöte, äger rum i
Vetenskapsakademiens hörsal 96 Drottninggatan
lördagen den 11 januari kl. V2 8 e. m.
Föredragshållare blir d:r Lydia Wahlström,
som talar om Fredrika Bremer som
personlighet. Programmet upptar även sånger
till luta. av O. J. L. Almqvist föredragna
av Sven och Lisa Seholander. Biljetter å
kr. 1:50 till salen och kr. 1:— till
läktaren, säljas från och med onsdagen den
8 januari i Allm. tidningskontoret vid
Gustav Adolfs torg och Sandbergs bokhandel,
8 Sturegatan. överblivna biljetter vid
ingången.
Övriga föredragshållare i serien bliva fru
Elna Munch, Danmark, som talar om
Ma-thilde Fibiger; fru Karen Grude-Koht,
Norge, om Camilla Collett och fröken Annie
Furuhjelm, Finland, om Adelaide
Ehrn-rooth.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
