Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTRÄTT FOR KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt
Motto: Vi kunna aldrig göra sd mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
II Å.RG. STOCKHOLM, 10 JULI 1913. N:r 13-14.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
utkommer den 1 och 15 i var månad
Redaktör: Ester BrismåN.
Träffas onsdag och lördag kl. Va 3—V»4.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan 1
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4.
Rikstei. Norr 600. Allm. tel. 147 29.
Telegramadress: Rosträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten
Pris för 1913 1 krona. Lösnummer 5 öre
För utlandet sker prenumeration antingen genom
posten eller genom insändande av 1 krona 75
öre i postanvisning til] tidningens expedition.
Annonspris: 15 öre per millimeterhöjd, större
annonser och Irsannonser rabatt.
Rikstei. 456, Allm. tel. 604.
9 f. m.—7 e. m.
”Ett rike, där solen
aldrig går ned.’
99
Sådana segrar som under de senaste
två åren — sedan världskongressen i
Stockholm 1911 — tillförts kvinnornas
politiska frihetskamp, tillhöra de
sällsynta företeelserna i världshistorien.
Kvinnorna ha vunnit genom evolution
vad männen bruka vinna genom
revolution. Männen ha tillkämpat sig sin
politiska frihet nation efter nation,
klass efter klass. Kvinnorna ha enats i
en enda stor gemensam
upplysnings-oeh kulturkamp för sin människorätt
— för rätten att hjälpa. Allt som
skiljer — nation, språk, ras eller klass —
är utplånat, oeh kvar står endast det
som binder oeh enar och gör alla
kvinnor solidariska — det vaknande
moder-lighetsansvaret inför mänsklighetens
nöd.
Den första kongressen för politisk
rösträtt åt kvinnor hölls i Berlin år
1904. Endast åtta länder voro
representerade, och entusiasmen hade nog svårt
att få bukt med missmodet. Vilken
himmelsvid skillnad mellan då och nu!
Icke ringaste skymt av det som liknar
missmod. Tvärtom präglas alla
förhandlingar och alla föredrag av den tro,
som^kan försätta berg.
Världskongressen i Budapest är en av
märkesstunderna i kvinnorörelsens historia och
visar hur saken går framåt. Vid denna
kongress voro icke mindre än trettio
länder representerade, och det finnes
numera en organiserad rösträttsrörelse
i tjugofem självständiga stater samt i
två länder, som sakna nationell
oavhängighet. Rörelsen sträcker sig över
hela världen, norr oeh söder, öster och
väster, kvinnan i Lappland och
kvinnan i Persien, amerikanskan och
hinduiskan, parisiskan och kinesiskan, alla
känna sig som länkar i samma syster-
Jag protesterar mot att Amerikas kvinnor vägras
rösträtten på grund av vad kvinnor i andra länder ha
gjort. Röstsedeln må med lika rätt nekas Amerikas
män på grund av vad män i Mexiko, Egypten eller
Bulgarien ha gjort, eller till och med i vissa delar av
vårt eget land, där män bränna andra män på bål.
Ingen man skulle få rösta, om de skulle vänta tills
alla män förtjänade det.
Anna H. Shaw.
kedja. Och liäri ligger styrkan och
orsaken till framgången. Då baneret från
Kina avtäcktes och telegrammet från
Persien upplästes, yttrade mrs Catt, att
kvinnornas rösträttsrörelse numera
omfattar ”ett rike, där solen aldrig går
ned”.
Under förra vintern väcktes förslag
om politisk rösträtt åt kvinnor i
sjutton nationella parlament, i fyra
lydländer och i tjugonio stater och
områden. De största framgångarna under
de senaste två åren ha vunnits i
Amerika, där ytterligare sju stater och ett
territorium — Alaska — ha beviljat
kvinnorna politisk rösträtt. Dessa
stater motsvara i storlek England,
Frankrike, Tyskland, Österrike, Ungern och
kanske ändå några till. — Samtidigt
med kongressens öppnande ingick
underrättelse om segern i Illinois, en av
Amerikas största och tätast befolkade
stater. Och samma dag kom
segerbudet från Norge om kvinnornas fulla
politiska likställighet.
Vad kvinnornas solidaritet innebär,
därom gav kongressen det mest
vältaliga vittnesbörd. Kvinnor, som redan
äro politiskt fria, räcka hjälpande
händer åt dem, som ännu stå mitt i striden.
Och då de visa på vilka sociala
reformer, som genomförts i de länder, där
män och kvinnor arbeta som goda
kamrater för det gemensamma
fosterlandets välfärd, är det en väckelse för de
politiskt omyndiga kvinnorna till nya
tag, till ännu intensivare nit i
kampen.
Männens internationella kongress för
politisk rösträtt åt kvinnor, vilken
ägde rum i Budapest samtidigt med
kvin-nokongressen, betecknar även ett stort
steg framåt mot frågans lösning i alla
civiliserade länder. När man öppet
förklara, såsom skedde i Budapest, att
”kvinnans rösträttslöshet är ett slag i
ansiktet på civilisationen”, så se
kvinnorna däri ett löfte och en förhoppning.
Kvinnornas politiska frigörelse
innebär en grundlig omändring av förhål-
landet mellan män och kvinnor.
Uppfattningen av att den ena hälften av
mänskligheten är underordnad den
andra, kommer att försvinna och ersältas
av jämnsides värdighet och medansvar
inför samtid och eftervärld.
Utan den andliga frigörelse
kvinnorna längta efter är den politiska av
ringa betydelse — de äro oskiljaktigt
sammanbundna. När man tänker på vad
dessa kongressdagar inneburit av
upplysning och erfarenhet, fröjdas ens själ
över de nya krafter, som blivit frigjorda,
de många slumrande själar, som blivit
väckta, de nya oberäkneliga värden,
som tillförts mänskligheten, det ökade
modet att angripa allt det onda, som
nu, öppet och hemligt, tillåtes förgifta
själva livets källa bland oss. —
Kongressdeltagarna skola vända tillbaka
till arbetet i det egna landet med
vidgad erfarenhet, nya lärdomar, nya
förhoppningar och ny arbetsglädje.
Makter mot vilka trångbröstad egoism och
tanklös likgiltighet ingenting förmå. —
Därför ingen fruktan, intet missmod,
intet tvivel på framgång i ett arbete
för de generationer, som skola taga arv
efter de nu levande och kämpande.
Pensionsnämnderna.
Ett giv akt till Sveriges kvinnor!
Den av riksdagen antagna lagen om
ålderdoms- och invaliditetsförsäkring
stadgar, att i varje socken å landet
samt i varje stad ävensom i varje
köping, som utgör egen kommun, skall
finnas en nämnd, som äger att
handlägga alla med folkpensioneringen
sammanhängande ärenden och
övervaka lagens efterlevnad inom distriktet.
Dessa pensionsnämnder skola bestå av
en ordförande och ett jämt antal
ledamöter, högst sex.
Ordf. förordnas av konungens
befall-ningshavande, och ledamöterna väljas
av kommunalfullmäktige eller
kommunalstämma på landet, av
stadsfullmäktige eller å allmän rådstuga i
staden.
Kvinnor såväl som män kunna
utses till dessa förtroendeposter. Lagen
stadgar endast — i § 21 — som villkor
att man skall vara i kommunen boende
och ha uppnått myndig ålder samt
vara i besittning av medborgerligt
förtroende och råda över sig och sitt gods.
Gift kvinna vare ej på den grund att
hon står under mannens målsmanskap
obehörig att utöva uppdrag, varom här
är fråga.
Den nya lagen träder som bekant i
kraft den 1 jan. 1914, men redan den 1
sept. detta år skola pensionsnämnderna
till ett antal av omkring 2,000 vara
utsedda över hela landet.
Till dessa pensionsnämnder ingivas
alla ansökningar om pension, åtföljda
av de upplysningar om arbetsförmåga,
inkomster, m. m., varpå den sökande
grundar sin pensionsrätt, varefter
nämnden äger att — efter verkställd
prövning — avgöra om pensionens
storlek oeh utbetalande.
Lagen har ju givit kvinnorna en
oförmånlig ställning såväl i fråga om
den under alla förhållanden vid 67 års
ålder eller vid invaliditet utgående
av-giftspensionen som ifråga om den
till-läggspension, som vid varaktig
arbetsoförmåga utbetalas till män och
kvinnor, vilkas årsinkomst ej uppgår till
resp. 300 och 280 kr. Pensionstilläggets
storlek för kvinnorna i den lägsta
av-giftsklassen — och dit komma 88 proc.
av Sveriges kvinnor att räknas —
varierar från 250 till 140 kr., beroende på
huru nämnderna komma att beräkna
den sökandes egna inkomster eller
arbetsförmåga.
Det är en sak, som är både känd och
vittnad, att de hårdast tryckta och mest
behövande äro minst i stånd att värna
om sin rätt och strida för en ljusning
i sitt öde. Lika känt är det sorgliga
faktum, att den hjälplösa ålderdomen
och skröpligheten endast sällan hos
myndigheterna kunna påräkna
hänsyn och medlidande. De ”självtagna
förmyndarna” ha, då de skrivit denna
lag som skulle förverkliga kärlekens
tanke, redan visat på vad sätt de
anse sig befogade att tillvarataga de
”tvångsvis omyndigas” rätt.
Det är därför av den allra största
vikt, att kvinnorna begagna sig av de
få möjligheter att tillvarataga sina
intressen, som lagen medgiver dem.
Bland dessa är rätten att som ledamot
i pensionsnämnd pröva oeh besluta
angående sina åldriga oeh skröpliga
medsystrars understöd. Alla kvinnor —
och naturligen framför allt
rösträttskvinnorna — måste därför under den
korta tid, som återstår, till dess val av
pensionsnämnder skall företagas, på
det kraftigaste verka för att få
kvinnor insatta i dessa. Åtminstone på
varje plats, där en F. K. P. R. finnes,
måste en kvinna insättas i nämnden —
det blir uock bara omkring 200 på 2,000!
Alltså försumma icke detta tillfälle
att stå vid deras sida och tillvarataga
deras rätt som äro de mest hjälplösa,
alla de åldriga och fattiga kvinnorna.
Borstmagasinet
R. STOGKbASSA
25 Drottnlngga ta*» 25
AUm. Tel. 80 S8.
(A. F. 1582)
J önköpings-Magasiiiet
Etabl. 1873. Regeringsgatan 45. A. T. 55 41.
Parfym- och Ramaffån.
Ivar Haeggströms Boktr. A. B.
26 Gamla Kungsholmsbrogatan
C: ty Allt slags boktryck.
LAGERSOXS
SKOMAGASIN
Jakobsgatan 18 • Fredsgafan 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
