Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:R 21
rösträtt för kvinnor
5
Kvinnorosträtten ich nykterhetsrörelsen.
Likaväl som man då och då kan
träffa på en ivrig fÖrfäktare av kravet på
politisk rösträtt för kvinnan, som är
utan förståelse för nykterhetsrörelsen,
kan man då oeh då stöta på en ivrig
förbudsvän, som är likgiltig för eller
rent av motståndare till den kvinnliga
rösträttsrörelsen. I båda fallen är det
dock undantag man påträffat. Och
i regeln är det nog så, att flertalet av
rösträttskvinnorna och deras
meningsfränder bland männen även äro
varmhjärtade nykterhetsvänner och vice
versa.
Vad sammanhang finnes det då
mellan dessa båda folkrörelser! Och vad
är grunden till att de båda kunna
påräkna de varmaste sympatierna från
samma folkgrupper!
Av de båda folkrörelserna är
nykterhetsrörelsen den älsta, vare sig
man ser dem ur internationell eller ur
uteslutande svensk synpunkt. Den
moderna nykterhetsrörelsen har i vårt
land fortgått under ett tredjedels
sekel. Den har under denna tid utbrett
sig till oeh vunnit anhängare inom alla
folkklasser. Från arbetare-,
hantverkare- och torparestugorna har den
trängt allt mer och mer uppåt —
ända in i konungaborgen. Från enstaka
punkter här och där i landet har den
brett ut sig som en svallvåg till
om-kringliggande bygder, och det torde nu
inte finnas många kommuner i vårt
land, som äro oberörda av denna
kulturbärande folkrörelse.
Nykterhetsrörelsen blev en
väckelserörelse i många avseenden. Dess
missionärer sökte rycka upp masorna ur
den andliga, sociala och politiska
för-soff ningens sömn. Till en början gick
väckelsen mest i religiös riktning.
Dess första pioniärer i vårt land voro
baptist- och metodistpastorer — vana
vid att framhäva de religiösa
synpunkterna. Det var barmhärtighetens och
människokärlekens läror de
förkunnade, och i dessa idéers namn manade de
folket till samling och organisation för
att rädda de vilseförda och åt famil-
Fredrika Bremers
“Hertha".
Ett förebud till rösträttsrörelsen.
JLv "Elisabeth Krey.
Det är många moderna kvinnor som
försökt sig på att läsa Hertha, men lagt bort
boken besvikna. Som roman är den
föråldrad, intrigen präglas av den oblandade
missromanens onatur, oeh
småstadsskildrin-gen har ieke tillräcklig förgrundsplats for
att vi skulle kunna njuta den som ett
stycke kulturhistoria. Vad som ger Hertha
konstverkets omisskänliga prägel är den
brinnande ande som bär hela boken, den
fläkt av revolution, som blåser genom dess
blad oeh som samtiden kände. ”En
kvinnlig själ, som söker frihet är det argaste
kontraband i världen”, säger den store
Uka-sen till Hertha på hennes drömvandring
som en ny Psyke över jorden, och hur
allvarligt det var att vara författarinna till
en bok som Hertha, fick Fredrika Bremer
mångfaldigt göra smärtsamma
erfarenheter av.
Herthas frihetskamp är alltjämt vår egen.
Vid varje nytt steg kvinnan tar till
frigörelse mötes hon av samma slags motstånd som
skildras i Hertha. Där är det frågan om
kvinnans omyndighet, och för att visa att
konflikten i Hertha icke är byggd på en
fiktion har författarinnan bifogat de
utlåtanden från Högsta domstolen, Göta
hovrätt oeh hovrätten Över Skåne och
Blekinge, som dessa avgåvo 1825 då frågan var
före, att kvinnor skulle kunna uppnå
myndighet vid 25 års ålder. Då man läser
dem tycker man sig hora fragment av en
rösträttsdebatt från dessa dagars Första
jelivet återgiva förlorade fäder, söner
och bröder. Härigenom väcktes så
småningom hos de djupa leden den
sociala ansvarskänslan.
I den moderna nykterhetsrörelsens
spår följde snart arbetarerörelsen —
även den importerad och byggande
delvis med samma folkmateriel och
delvis på samma grund som den förra:
det sociala ansvaret,
människokärleken, solidariteten. Så småningom
blevo de sociala och politiska motiven —
samhällssynpunkterna — de
övervägande även vad nykterhetsrörelsen
beträffar. Och ehuru dessa båda
rörelser egentligen icke medvetet
samarbetat — om man undantar den år 1896
bildade Nykterhetsorden Verdandi,
som i det stora hela torde kunna
betraktas som en helt och hållet
socialdemokratisk nykterhetsorganisation —
så ha dock båda dessa rörelser — var
på sitt sätt — varit väckare av det allt
mer och mer i dagen trädande
kultur-och samhällsintresset.
Genom båda dessa folkrörelser ha
samhällsfrågorna förts in i hemmets
värld och gjorts till samtalsämnen vid
den husliga härden. Och därmed har
även kvinnornas intresse och
ansvarskänsla blivit väckt. I främsta
rummet har nykterhets frågan lagt beslag
på kvinnans intresse och tillvunnit sig
hennes sympatier.
Nykterhetsorgani-sationerna ha överallt varit
angelägna att få kvinnorna att följa männen
in i organisationerna och där givit dem
samma uppdrag och i stort sett även
samma hedersposter som männen.
Visserligen verkar i vårt land ett
mindre nykterhetssällskap, som ej
emottager kvinnor i sina led; men så ha vi
ju i stället en ganska stark
sammanslutning — Vita Bandet — som
uteslutande utgöres av kvinnor.
Nu är det emellertid så, att
dryc-kenskapseländet trängt förödande in
på icke blott familjelivets utan ock
på samhällslivets alla områden, och
därför är det ju knappast något
sam-hällsspörsmål, som kan lämnas ur räk-
kammare. Det är samma tal om kvinnans
sanna väl, om hennes naturliga
verksamhetskrets, hennes rätta bestämmelse,
hennes oförmåga att skaffa sig den
”erfarenhet av världen och människan, att en
ovillkorlig rättighet att råda sig och sitt gods
kunde utan fara henne anförtros”. Det
citerade brottstycket ur Göta hovrätts
yttrande torde endast i det cirklade
uttryckssättet skilja sig från våra dagars debatter
om utsträckning av kvinnans rättigheter.
Tragiken i Herthas tillvaro härrör sig
från det faktum, att hon äger en stark,
frigjord sj äl, men att hon på samma gång
som ogift kvinna aldrig kan bli myndig,
utan måste framsläpa sin tillvaro i
beroende av en hård, oupplyst far, som fattar
föräldramyndighet som en makt att
förkväva all spirande självständighet hos
barnen.
Det starkt polemiska draget i ”Hertha”,
kravet på utbildning för kvinnor lika väl
som för man har blivit kvinnosakens
program, det är känt som a b c för oss, men
det kan vara nyttigt och pedagogiskt att
med Hertha i handen följa dess första
formulering, att höra Hertha i en förtrolig
stund lätta sitt plågade hjärta for sin
syster, ty märk väl, dessa upproriska
tankar törs hon icke frambära på torget.
”Vad jag söker och vill, är ett liv, ett
arbete, som låter mig känna, att jag lever
fullt, icke blott för mig, utan för det hela,
mitt land, mitt folk, mänskligheten — Gud,
ja, för Gud, om han är rättvisans och
godhetens Gud — allas Fader! Jag skall
kanske aldrig uppnå det jag söker, jag skall
kanske gå under, begravas i det inte-liv,
som är min och så många, många kvinnors
del på jorden, men aldrig skall jag säga,
att det är kvinnans rätta arv och lott,
aldrig skall jag undergiva mig, aldrig skall
jag upphöra att yrka att hon blev skapad
ningen, då det gäller att ingående
dryfta nykterhetsfrågan. Genom
kvinnornas deltagande i nykterhetsmötena,
som i regel inom de större
organisationerna avhållas en gång i veckan, har
deras intresse väckts, deras blick
skärpts och deras kunskap ökats även
i fråga om sådana spörsmål, som
ligga utanför det egna hemmets tröskel.
Att under dylika förhållanden hos
kvinnan uppstått en önskan att kunna
göra sitt inflytande gällande till
fromma för de stora samhällsproblemen och
för skapandet av lyckligare familj
e-och samhällsförhållanden är ju helt
naturligt.
Kom så kvinnorörelsen eller kravet
på kommunal och politisk
medborgarrätt även för kvinnan. Och då hade
denna rörelse redan vid sitt första
framträdande sina givna anhängare i
de mera intresserade och vakna bland
nykterhetsorganisationernas kvinnor.
De hade genast klart för sig den
Övertygelsen, att ju större inflytande
kvinnan kan tillkämpa sig vid
samhällsfrågornas avgörande, desto förr och
lyckligare skall nykterhetsfrågan och
varje annan med humanitet, sann
frihet och människokärlek förbunden
samhällsfråga kunna lösas.
Jag vågar alltså påstå, att kravet
på kvinnlig medborgarrätt räknar
sina flesta och varmast entusiasmerade
anhängare bland
nykterhetsorganisationernas kvinnor. Men de stå där
ingalunda isolerade i fråga om dessa
sina sympatier och strävanden.
Deras manliga stridskamrater på
nyk-terhetsfältet dela ock i de allra flesta
fall deras åskådning i den s. k.
kvinnofrågan. Och genom det mångåriga
samarbetet med kvinnan inom
nykterhetsrörelsen ha de lärt sig värdesätta
hennes intelligens, omdömesförmåga
och arbetsduglighet på ett helt annat
sätt än de utanför de ideella
rörelserna stående männen, vilka uteslutande
inom familje- och sällskapslivet gjort
en — oftast ganska ytlig —
bekantskap med henne och därför bornerat
bedöma henne som en ologisk varelse,
den det väl kan vara angenämt att
prata bort en stund med, men som
absolut inte duger att ta del i något all-
för något bättre, något mer, — ja, att finge
hon i frihet och fullhet utveckla de ädla
krafter Skaparen gav — då skulle hon
lyckliggöra världen!”
Sådan är grundtonen i stridsskriften
”Hertha”, den ljuder stark genom hela boken,
den nästan överröstar vad annat man kan
finna i denna teckning ur livet, som
förförfattarinnan kallar sin frimodiga bok.
Ser man efter hur Hertha står i
förhållande till det samhälle, där hon blivit satt
att verka, skall man finna spår av en
utpräglad 1700-talsuppfattning av det
sociala onda. Detta ord borde strängt taget
icke användas i detta sammanhang,
därför att det är för modernt. 1700-talets
uppfattning av dygden bestod i ”att åt sin
arma nästa råd, hjälp och hugnad ge” och
vi finna Hertha som en av de
verksammaste i de välgörenhetsföreningar, där man
kokar soppa och stickar strumpor åt de
fattiga. Den farliga nyheten med dessa
föreningar var den, att herrar och damer
där möttes i samarbete. Man har icke
rättighet att förebrå Fredrika Bremer att
hon saknade fjärrskådande blick för
samhällslivets onda. Hennes tillvaros lidande
låg på ett annat plan..
Viktigare och tyngre vägande både i
boken och för oss, de senfödda
arvtagerskor-na av Fredrika Bremers idéer, är
skildringen av förhållandet mellan Hertha och
Yngve.
Såvitt jag vet är detta en av de tidigaste
litterära fyndorterna för den sällsynta
blomman vänskapen mellan man och
kvinna. Hertha och Yngve mötas i sympati
som två intellektuellt jämnspelta och de
utöva inflytande på varandra. De äro
bägge moraliskt rena och starka naturer och
överensstämmelsen mellan deras själar för
dem in ”i livets allra heligaste”, där de äro
Det n\>a Årsta.
Kvinnornas hus på Baltiska utställningen.
Genom för ändamålet tillsatta
kommittéer iv Stockholm och Malmö
arbetas det redan ihärdigt med att samla
material till det kvinnorörelsens
monument, som skall resas på Baltiska
utställningen nästa år och utgöra ett
vittnesbörd om det omfattande
arbete, som kvinnorna under de sista
decennierna nedlagt inom skilda sociala
områden.
Fredrika Bremers Årsta kommer att
uppbyggas på en av utställningens
vackrast belägna platser vid
kronprinsessans rosengata och ingen möda
kommer att sparas för att göra
kvinnornas utställning så intressant och
minnesvärd som möjligt.
Men för att realisera alla planer
fordras pengar och åter pengär och det
är att hoppas att den så ofta och så
hårt anlitade offervilligheten inom
kvinnornas led icke heller nu kommer
att svika, utan att var i sin mån
bidrar med en skärv till
åskådliggörandet av kvinnorörelsens utveckling och
mål. I ett i dagspressen infört
upprop, undertecknat av 14 av våra
största kvinnoföreningar, och bland dem
även Landsföreningen för kvinnans
politiska rösträtt, föreslås att
femtioårsminnet av den svenska kvinnans
myndighetsförklaring, den 16 november
1863, skall hugfästas med en insamling
till förmån för uppförandet av det
nya Årsta på Baltiska
utställningen. Bidragen mottagas av
Årsta-kommittén, Fredrika-Bremer-Förbun-dets byrå, Stockholm.__
varligt samhällsarbete. Vi
nykterhetsvänner ha — som nämnts — en helt
annan uppfattning av kvinnan, och
vi äro även förvissade om, att när en
gång rättfärdigheten segrar och
kvinnan tillerkännes samma
medborgarrätt som mannen, skall det först och
främst inom våra
nykterhetsorganisa-tioner finnas ett stort antal kvinnor,
som i fråga om samhällskunskap och
arbetsduglighet i offentliga värv
kunna fullt mäta sig med männen.
_____L.G. Broomé.
^^mmm
hemma för att tala med författarinnan,
och därmed ha de inträtt i kärlekens
jordiska paradis. Men här kommer bokens
litterärt svagaste punkt, intrigen som för
en tid skiljer de bägge älskande. Det är
för oss icke så mycket fråga om den naiva
yttre gestaltningen av Herthas kärlekssaga.
Författarinnan, som redan gjort sig
skyldig till den oerhörda djärvheten att skildra
en kvinnlig själ, som söker frihet, har icke
mäktat taga steget fullt ut och visa hur
mannen, som Överensstämmer med henne
andligen, tar en verksam del i hennes
arbete. Yngve inskränker sig till att bli ett
slags korresponderande ledamot till
Herthas akademi, men författarinnan skickar
honom i landsflykt och avlivar honom
slutligen istället för att låta honom och
Hertha förenas. Tiderna voro onda och hon
har icke mäktat skapa av intet ett
äktenskap mellan jämnbördiga. Camilla Collett
säger på ett ställe: Ulykken er at
Kvinde-sagen er tvungen ind i Kvindehsender.
Jeg kjender ingen mand her i
Skandinavien, der for Alvor har haevet sin
Stem-me i den. Det beror paa en Vildfarelse,
hvorunder de sterkere kun slet skjuler sin
Ligegyldighed, at de svagere selv skal före
sin sag.
Det är kanske en fåvitsk spekulation att
försöka tänka sig hur det skulle sett ut
för kvinnosaken i Sverige om dess första
prästinna förmått framställa en manlig
typ, som verkligen gjorde en insats både
i sin älskades liv och i hennes
frihetssträ-vande för de många bundna kvinnorna.
Man får icke underskatta betydelsen av
litterära förebilder oeh jag tror, att Yngve
Nordin som pionjär hade kunnat skaffa
Fredrika Bremer oändliga trakasserier
visserligen, men oss en del ännu
eftersträvade fördelar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
