Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSTRÄTT FOR KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
Motto: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
II. ÅRG.
STOCKHOLM, 1 DECEMBER 1913.
N:r 23.
RÖSTRÄTT FOR KVINNOR
utkommer den 1 och 15 i var månad
Redaktör: Ester Brisman.
Träffas onsdag och lördag kl. —V*4.
Redaktion och Expedition; 6 Lästmakaregatan1
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4.
Rikstel. Norr 600. Allm, tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten:
Pris för 1913 1 krona. Lösnummer 5 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande av 1 kr.
75 Öre i postanvisning till tidningens
expedition.
Annonspris: 15 öre per millimeterhöjd, större
annonser och årsannonser rabatt.
Annonsavdeln.: Rikstel. 456. Allm. tel. 604.
9 f. m.—7 e. m.
Kvinnornas kommunala
rösträtt.
I allmänhet försiggå de kommunala
valen alla jämna år. Men ibland
förekomma s. k. fyllnadsval, då någon stad
ökat sitt invånarantal, så att den även
bör ha ett ökat antal stadsfullmäktige.
Och ibland blir det nya städer, nya
köpingar, nya municipalsamhällen, vilka
skola skaffa sig kommunal
representation. I dagarna har även ett mycket
uppmärksammat utslag av
regeringsrätten givit vid handen, att då efter
inkorporeringar antalet stadsfullmäktige
bör ökas, nya val, där jämväl de
inkorporerade områdenas invånare få
deltaga, ej behöva uppskjutas till ordinarie
decemberstämma, utan skola företagas,
så snart ny röstlängd hunnit bli
färdig.
Nu i december skola
stadsfullmäktige väljas bl. a. i Varberg och Skövde,
i Åhus skola väljas
municipalfullmäk-tige; likaledes blir det väl med det allra
första nya val i Vaxholm, vilket
samhälle regeringsrättens utslag närmast
gällde. Möjligen finnas även flera
samhällen, där av ett eller annat skäl
kommunala val försiggå nu i december.
Det är av vikt, att vid alla dessa val
kvinnorna passa på och begagna sin
rösträtt samt även arbeta för kvinnliga
kandidater, ifall de ha någon sådan,
som de önska föra fram. Ingen behöver
i dessa dagar vara i tvivel, huruvida
hon har kommunal rösträtt eller icke;
har hon liggande på sitt bord eller
kvitterad i sin låda en kronodebetsedel, så
är hon röstberättigad. Och var enda
röstberättigad kvinna måste anse det
som en hederssak att begagna sin
rösträtt.
I samhällen, där F. K. P. R. finnas,
bör föreningen skalfa sig ett utdrag av
röstlängden, därav den kan se, hur
många och vilka kvinnor äro
röstberättigade; till dem bör skickas uttryckliga
Komma kvinnorna någonsin att få rösträtt? Detta är
uteslutande beroende av, huru stark deras känsla för
orättvisan är. De komma icke att ernå den, förrän det blivit
outhärdligt för kvinnorna att nödgas lyda ett lands lagar,
till vilkas stiftande de ieke fått medverka. Men i det
ögonblick, då detta tillstånd blivit outhärdligt för kvinnorna i
något land, så till den grad outhärdligt att de icke mer
kunna lyda de lagar, som de ieke varit med om att stifta,
i detta ögonblick komma de att erhålla rösträtt.
Kvinnofrågan avgöres icke genom argument, utan blott och bart
genom den suggestiva kraft och den lidelsefullhet, med
vilken kvinnan känner orättvisan,
HERMANN BAHR.
Vad kvinnorna icke kunna förlora.
När Ellen Key i sitt på så många
vackra och stora tankar rika föredrag
om ”Vad männen vinna och kvinnorna
förlora på kvinnornas likställighet”,
gjorde upp kvinnornas förlustkonto,
var det dock, som om hon just då
trätt litet utanför livet, sådant det i
verkligheten är, och genom att se det
genom diktarens och idealistens
synglas förstorat förlusten av värden, som
vi i själva verket antingen icke äga,
eller också icke komma att förlora. Det
var huvudsakligen tre saker, vi under
kampen skulle förlora: männens
ridderlighet, vår egen optimism och en del
av hemmets lyckomöjligheter.
Det är icke första gången förlusten
av männens ridderlighet ställts upp
mot oss såsom en allvarlig följd av
våra strävanden i det ena eller andra
avseendet. Det har därför fog för sig att
något närmare granska arten av denna
förlust, d. v. s. se till, hur och vari
männens ridderlighet hittills visat sig och
vad av den vi skulle riskera att
förlora.
Ridderligheten, den mångomtalade
manliga ridderligheten gentemot
kvinnorna, var har den egentligen kommit
till synes, var träder den oss till mötes
i det offentliga livet! Se vi något av
den på det religiösa området, där
kvinnorna i alla fall oftast varit de, på
vilka skulden för allt ont, allt orent och
all synd med förkärlek vältats? Ha
filosoferna i sina läror visat spår till
ridderlighet mot kvinnorna? Var tar
den sig uttryck på det moraliska
området, där lagarna, både skrivna och
oskrivna, varit så mycket hårdare mot
kvinnan än mot mannen, och där hon
oftast ensam fått sona och bära
följderna av vad båda förbrutit? Möter
den oss i de lagar och förordningar,
som reglera livet i samhället eller livet
mannen och kvinnan emellan, och vilka
i alla tider och hos alla folk, icke vårt
eget undantaget, varit präglade av allt
annat än ens rättvisa mot kvinnorna?
Var skymta vi den i det dagliga livet
med dess för alla, män som kvinnor,
lika nödvändiga och hårda kamp för
tillvaron? Se vi något av den hos
arbetsgivarna med deras
utsvettningssy-stem mot kvinnorna eller möta vi den
hos de arbetande männen, som gjort
allt vad de kunnat för att hindra
kvinnorna, då dessa, tvingade av naturens
hårdaste och mest obönhörliga lag,
drivits in på arbetsmarknaden? Var
träder den oss till mötes i allmänna
gängse åskådningar med deras i alla fall än
i dag ganska ohöljda kvinnoförakt och
var finns den t. ex. hos många av de
män, som styra sitt hus ”med näven i
bordet?”
Nej, om vi icke vilja medräkna den
slags nu lyckligtvis mer och mer
försvinnande ridderlighet, som tagit sitt
förnämsta uttryck i de s. k. ”talen för
uppmaningar att gå och rösta eller
lämna fullmakt. Likaledes bör man
passa på att i stadens alla tidningar, av
vilken färg de vara må, liknande
uppmaningar intagas. Finnas valbyråer,
böra intresserade kvinnor anmäla sig
vid det partiets valbyrå, till vilket de
höra och erbjuda sina tjänster som
fullmaktssamlare; de bli alltid
synnerligen väl mottagna.
I år är det särskilt viktigt att det blir
en stor procent av röstberättigade kvin-
nor, som verkligen tillgodogöra sig sin
rösträtt på de orter, där val äga rum.
Namninsamlingen har gått fram över
orterna; den bör satta frukt icke endast
i namn på listorna, utan även däruti,
att kvinnorna väckas upp till
samvetsgrant begagnande av de rättigheter
de redan äga. Detta är en mycket
verksam väg att övertyga våra
motståndare bland männen om att även den
politiska rösträtten bör komma kvinnorna
till del.
kvinnan”, utan hålla oss uteslutande
till realiteter och fakta, då måste man
medge att männen i det offentliga livet
synnerligen väl och omsorgsfullt
lyckats fördölja, icke bara själva
ridderligheten, utan till och med alla
möjligtvis befintliga anlag för densamma. Den
kunna vi alltså icke förlora, ty man
kan icke förlora, vad man aldrig ägt.
Härmed vill jag icke ha sagt, att
manlig ridderlighet icke existerar.
Lyckligtvis finns den. Men lyckligtvis
är den av sådan art, att den komma vi
icke att förlora genom vår kamp för
rättvisa och genom våra strävanden
att pålägga oss själva nya plikter. Ty
den ridderligheten finns och har alltid
funnits hos de bästa, de ädlaste
männen, den har sin djupaste grund i deras
rättfärdighetskänsla och den är byggd
på deras aktning för oss. Så länge vi
alltså fylla våra plikter, så länge vi
icke svika deras tilltro till oss, så länge
behöva vi icke frukta att förlora denna
den bästa af all ridderlighet. Tvärtom,
det är mycket troligt, att den i stället
kommer att ökas, när män och kvinnor
mötas i samarbete och solidaritet för
det gemensamma bästa.
Så optimismen! Är det icke i grund
oeh botten ett misstag detta med
kvinnornas stora optimism? Kvinnorna ha
som helhet betraktade fått gå i en hård
skola, livet självt tvingar dem att till
det minsta möjliga nedpressa sina
anspråk, och erfarenheten gör ofta deras
hopplöshet förklarlig. Den glada
optimism, som tror sig i stånd att
försätta berg, dess förlust vore oersättlig,
om vi ägde den, men det göra vi ej.
Vi tro visst icke, att vi äro kallade att
frälsa världen, vi tro heller icke att vi
äga förmåga att vrida allt det rätt, som
snett är, men vad vi tro, vad vi
hoppas, vad vi veta, det $r, att om både
män och kvinnor få tillsammans
bestämma riktningen av det lilla, lilla
tuppfjät, efter vars mått vi nogsamt
veta att utveckling och reformer
alltjämt komma att gå, då skall
åtminstone rättfärdighetens och rättvisans krav
bliva en smula mer tillgodosedda i
världen än vad som nu är fallet. Däri
ligger vår enda, vår hela optimism och
den kunna vi icke, den få vi icke
förlora, ty den utgör innerst den
starkaste drivkraften för alla våra
strävanden.
Den allvarligaste förlusten vore dock,
om vi under kampen skulle förlora
våra möjligheter till hemlycka, vår rätt
till ett lyckligt familjeliv. Men är det
så alldeles säkert, att vi göra det!
Liksom allt annat har ju också begreppet
hemlycka så småningom undergått
vissa förändringar. Det kan ju hända att
hemmet förr i världen, då livet liksom
stod mera stilla, var den avskilda
plats av ro och frid, som helt
tillfredsställde alla dess medlemmar, vilka i
sin samvaro med varandra funno
tillräcklig näring för sitt andliga liv. Men
så kom ju en tid, då livet blev ett
annat och rörligare, oeh då mannen på
grund av sitt arbete, på grund av smak,
på grund av intressen mer och mer
Damdräkter
tillverkas verkligt förstklassigt under ledning av
akademiskt utbildad tillskärare. OBS.! Full garanti.
A.-B. Londoner Herr- & Damskrädderi-Etabl.
37 Drottninggatan, 1 tr.
A. T. 22519. R. T. 6713. (A. F. 1629).
Svaluddens Pensionat
rekommenderas
R. T. Ulriksdal 17. A. T. Ulriksdal 85.
Postadr. Järva. Vördsamt Elin Johansson.
Frågob\)rån Kronan
Amanuensen C. Mothander
Mästersamuelsgatan 71, Stockholm. 10—4.
Alla juridiska uppdrag. Alla slaga förfrågningar mot
l kr. postförskott. Specialitet: Barnuppfostringsmål.
LAGERSONS
SKOrPAGASIN
dakobsgatan 18 - Fredsgatan 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
