- Project Runeberg -  Rösträtt för Kvinnor / III Årg. 1914 /
8:1

(1912-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR

Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.

Motto: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.

III. Arg. STOCKHOLM, 15 APRIL 1914. N:r 8.

RÖSTRÄTT FÖR KYIKNOR utkommer den 1 och 15 i var månad Redaktör: Ester Brismak. Träffas onsdag och lördag kl. 7a 3—’/a 4. Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan1 Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4. Rikstel. Norr 600. Allm. tel. 147 29. Telegramadress: Rösträtt, Stockholm. Prenumeration genom posten: Pris för 1914 1 krona. Lösnummer 5 Öre. För utlandet sker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande av 1 kr. 75 Öre i postanvisning till tidpingens
expedition. Annonspris: 15 öre per millimeterhöjd, större annonser och årsannonser rabatt. Annonsavdeln.: Rikstel. 456. Allm. tel. 604. 9 f. m.—7 e. ni. Sdvitt jag förmär inse, mäste det lända till gagn men ej till skada att även kvinnorna jjysa intresse för frägor rörande sam» Fjällets allmänna bästa, att deras ansvarskänsla i detta avseende ökas ocf) att de söka förskaffa sig fjärför nödigt vetande. Kvinnor, som j)ava egen familj att värda, komma dä mera än eljest att j)os det uppväxande släktet inplanta kärlek till folk ocl) fosterland jämte f)äg att befrämja dess väl. @cl> även förhållandet mellan man ocl) ljustru inom äktenskapet bör i allmänhet vinna därpä att kretsen av de intressen, som för bäda äro gemensamma ocl) vilkas vikt bäda fullt inse, allt mer utvidgas. th. Rein Statsråd. Mannens målsmanskap. Några ord med fru Hilma
Hansson-Söderqvist. När vi trädde in i jur. kand. fru
Hilma Söderqvists våning vid Hornsgatan, flödade vårsolen in genom rutorna och kastade sina strålknippen över
skrivbordet, vars uppslagna böcker och
pappersark vittnade om ett plötsligt
avbrutet arbete. Fru Söderqvist själv kom oss leende och glad till mötes, beredd att
underkasta sig ett litet korsförhör. Och
medan solen alltjämt lyste och
gatubull-ret från Söders stora pulsåder nådde dämpat h i tupp till femte våningen, så nära takåsen, att man hade en stor flik av en ljus vårhimmel utanför fönstren, satte vi oss ned. — Ja, det var apropå notisen, som cirkulerat genom pressen, att fru
Söderqvist inte fått föra talan inför
rätten ... — År det inte idiotiska lagar?
avbröt hon, och det lyste av ung
stridslust i de bruna ögonen. Vi förstodo varandra genast. Var kunna två rösträtts kvinnor
sammanträffa utan att klaga över alla de
rudimentära organ som lagarna, trots
utvecklingen, inte förmått befria sig ifrån. Och vem är inte
rösträttskvin-na, som fått Ögonen öppnade för
missförhållandena. — Fru Söderqvist ville alltså föra en klients talan inför rättenl — Ja, det hela var ju litet arrangerat, förstår ni. Som jurist visste jag vad jag hade att vänta, men jag tyckte att det kunde ha sin nytta med sig att all-
I lust och nod. På det fält, där det politiska slaget nyss stod, skjuter upp en planta, som vi böra akta och vårda trots att dess rötter hämtar näring ur all sköns
förödelse. Det är insikten att nationens sak icke är endast männens utan även kvinnornas. För att övertyga oss om, att en ny uppfattning verkligen börjar vakna och växa; låt oss göra en hastig
jämförelse mellan situationen i fjor och den i dag. Rösträttskvinnorna ha särskilt goda förutsättningar att veta något om
allmänna meningen i fjor vid det här
laget, ty det var då vi började vår
namninsamling. Vi träffade män och
kvinnor, just ur det läger, som bär
ansvaret för att kvinnorna ännu icke äga rösträtt, och vi fingo deras skäl för vare sig likgiltighet eller motvilja. Hon svarade, att politik icke
intresserade henne, eller, om mannen var
osäker på henne, svarade han, att politik icke bör intressera henne. Gick man då en sådan person närmare in på
livet, fann man, att han utgick i sitt
resonemang, icke från verkligheten,
sådan den är, ntan från den
konventionella föreställningen om densamma, vilket är något helt annat. Ärvda eller omsorgsfullt samlade fördomar, personliga erfarenheter
eller ännu hellre önskemål hade byggt upp en världsbild, där kvinnan hade sin avskilda plats och sina skarpt
begränsade funktioner. Att i
verkligheten kvinnan för länge sedan och
oåterkalleligen lämnat hemmets avskildhet, arbetar hårt, billigt, överallt, hindrade icke en sådan person att fastslå, att hon bör stanna hemma eller vända om hem, och, * ut från denna premiss, att hon bör lämna statens styrelse åt
männen. Och medan i själva verket otaliga kvinnor finnas, som få strida sig genom livet, som icke undgå att se det tätt i vitögat, att pröva sin vilja mot dess frestelser och fasor för att härdas och segra eller böjas och sjunka, så tordes man ännu tala om att ”vi skola
skydda kvinnorna!” För vad — för det, som skulle kunna skydda dem! Som om icke alla dessa
komplikationer funnes, dessa pliktkollisioner, över vilka kvinnorna grubbla, så ordnade man allt med en fras om kvinnans
uppgift, för vilken hon bör bereda och
begränsa sig. Man hade till en början glömt att hon icke kan, icke får! Ut från en fåfäng dröm om kvinnan, ut från en vrångbild av livet,
placerande i stället för verkligheten sin egen behagliga uppfattning om hur det borde vara, ville man förmena
kvinnan den enda möjligheten till rättvisa och självskydd, till inflytande på
ordnandet av den värld, som är. Icke endast män utan många
kvinnor ha resonnerat på samma sätt,
låtit besticka sig av talet om sin
egenart och sin uppgift och glömt, att
denna egenart skall utbildas och denna uppgift fyllas i samma värld, där
samma lagar reglera deras liv som
männens. Vi vilja icke påstå, att en ny
klarhet helt och hållet skulle intagit de dunkla gamla fördomarnas plats. Men vi tro, att det dock kan spörjas
tecken till en gryning hos våra
motståndare, — med reservation för den
cyniske och medvetne vrängaren. Att
gärdet är uppgivet måste ju de veta, som redan varit långt på andra sidan. Ur drömmen om kvinnan i hemmets
helgade och skyddade område måste ha vaknat de kvinnor och män, som
hittills slutit ögonen för att världen
förändrats. Kvinnorna böra av de sista
månadernas tilldragelser ha hämtat en
betydelsefull lärdom. De ha fått med egna ögon se, lärt med egna sinnen fatta, vad deras
rösträtt skrä vande medsystrar haft en
sådan möda att övertyga dem om,
nämligen att politik icke är något manligt frimureri, som de utan saknad kunna låta herrarna roa sig med. De ha, i och med att de lärt sig upplösa
begreppet, fått fullt klart för sig, att politik kan vara något, som på det
innerligaste angår dem. Vi veta alla, att det är
försvarsfrågan, som lärt dem, att politik avgör landets väl och ve. De ha under en grundlig object lesson fått inpräglat i sig, att val är detsamma som
reglerandet av de olika partiernas
maktställning, och att valets utgång alltså
avgör på vilken av varandra alldeles motsatta banor landets öden skola
länkas in. De ha lärt sig att politik
betyder ökning i olika grader eller
nedskrivning av försvaret, bestämmer riktlinjerna av den utrikespolitik, på vilken fred eller krig kan bero. Detta mycket lättfattliga exempel inpräglar i deras hjärnor för all framtid, att de som ha den politiska makten gripa in avgörande i ett folks alla förhållanden, icke blott dess stora livsfrågor. Ingen undgår att få känning därav. Vårt liv regleras av valsedeln! Kvinnornas av männens valsedlar! Värdet av en röst ha de till slut fått klart for sig, genom allt vad de trälat och offrat för att vinna en enda mans för sitt parti. Men från denna insikt av ett värde är icke steget långt till att önska det för egen del. Och de män, som mobiliserat kvinnorna, måste ha vetat, att de lärde dem
medborgarskapets betydelse. Man får kanske icke begära, att
denna insikt skall genast bära frukt i ett lojalt erkännande från
kvinnorösträttens motståndare, ett uppgivande av deras ståndpunkt. Men det måste
åtminstone förr eller senare gå dem i
blodet som självfallen sak, att
kvinnorna, som dela nationens alla sorger och fröjder, som äro så vakna för landets angelägenheter, måste också ha del i avgörandet. När den svenska kvinnan blivit politiskt intresserad och aktiv, då är det nuvarande tillståndet blivet alltför monstruöst. Men en motståndare, som har i sitt innersta givit sig åt den åsikt han kämpar för, den är icke farlig länge. Av andra länders exempel lära vi, att det är under kristider, brytningstider i ett land, under spänning och oro, som männen lära, att deras kvinnor höra oupplösligt samman med dem i lust och nöd, och som konsekvens därav icke få stängas ute som
ovidkommande. Det återstår att se, om behandlingen av kvinnans rösträttsfråga vid årets riksdag skall visa, att de svenska
männen lyda samma psykologiska lagar, som t. ex. de norska och finska männen gj&rde i fall, som, ehuru icke fullt
analoga, dock äro ganska närbesläktade.
Damdräkter tillverkas verkligt förstklassigt under ledning av
akademiskt utbildad tillskär are. OBS.! Full garanti. A.-B. Londoner Herr- & Damskrädderi-Etabl. 37 Drottninggatan, 1 tr. A. T. 22519. R. T. 6713. (A. F. 1629). Svaluddens Pensionat rekommenderas R. T. Ulriksdal 17. A. T. Ulriksdal 85. Postadr. Järva. Vördsamt Elin Johansson. Frågob\jrån Kronan Amanuensen C. Mothander Mästersamuelsgatan 71, Stockholm. 10—4. Alla juridiska uppdrag. Alla slags förfrågningar mot l kr. postförskott. Specialitet: Barnuppfostrlngamål. { Mer än. 14000 kvinnor försäkrade i SVENSKA LIF Skandinaviens största ömsesidiga livbolag*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:33:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rostrattkv/3/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free