Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
Motto : Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
STOCKHOLM, 1 MAJ 1914.
Så länge mänskligheten icke erkänner vad
kvinnan är, eller att hon är människa i ordets fulla
bemärkelse, och detta är hon icke förrän hon erhållit
de rättigheter, som hennes natur kräver och
samhällets och mänsklighetens fördelar göra nödvändiga,
så länge kan hon icke heller vinna den ställning, som
henne med rätta tillkommer.
Fredrik Borg (1884).
III. ÅRG.
RÖSTRÄTT FÖR KYINKOR
utkommer den 1 och 15 i var månad
Redaktör: Ester Bbismaej.
Träffas onsdag och lördag kl. 7*3—7*4.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan *
Expeditionen Öppen vardagar kl. 1—4.
Rikstel. Norr 600. Allm. tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten:
Pris för 1914 1 krona. Lösnummer 5 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande av 1 kr.
75 öre i postanvisning till tidningens
expedition.
Annonspris: 15 öre per millimeterhöjd, större
annonser och årsannonser rabatt.
Annonsavdeln.: Rikstel. 456. Allm. tel. 604.
9 f. m.—7 e. m.
Valresultaten ur
kvinno-rösträttssynpunkt.
Den korta, men i vårt land
enastående hetsiga valstrid, som föregått de
extra valen till Andra kammaren, är nu
avslutad och resultaten föreligga
färdiga. Huru man betraktar dessa beror
naturligen i hög grad av den
partiståndpunkt man intar, men helt
oberoende av dylika synpunkter måste de
rösträttsintresserade kvinnorna göra
sig den frågan: huru te sig
valresultaten ur kvinnorösträttssynpunkt?
För att klargöra detta måste man
göra en liten rekapitulation av de olika
partiernas ställning till
kvinnorösträtten. Den är i korthet följande: de
båda vänsterpartierna ha upptagit
frågan på sina program, högerpartiet har
uttalat sig emot en lösning av frågan
nu. Tre gånger har Andra kammarens
vänstermajoritet bifallit frågan, som
dock varje gång fallit på motståndet
hos Första kammarens högermajoritet.
Den sistnämnda kammarens
partifördelning är alltjämt oförändrad, men i
Andra kammaren har en betydande
förskjutning partierna emellan ägt
rum efter valen. Av kvinnorösträttens
anhängare funnos i denna kammare
före valen 101 liberaler och 64
socialdemokrater, summa 165; efter valen 71
liberaler och 73 socialdemokrater,
summa 144. Av kvinnorösträttens
motståndare, högern, funnos före valen 65 och
efter valen 86. Alltså en förlust av 21
kvinnorösträttsvänner.
Realiter är denna förlust ej av så
stor betydelse, ty i Andra kammaren
kan ändå alltid påräknas majoritet för
ett rösträttsförslag, även om denna
kommer att något reduceras. Men
sådan situationen nu är och sedan
statsminister Hammarskjöld förklarat sig
Damdräkter
tUlverkas verkligt förstklassigt under ledning av
akademiskt utbildad tills kärare. OBS.I Full garanti.
A.-B. Londoner Herr- & Damskrgdderl-Etabl.
37 Drottninggatan, 1 tr.
A. T. 22519. R T. 6718. (A. F, 1629),
icke ämna för riksdagen framlägga
några frågor av partiskilj ande natur,
är en kungl. proposition icke att
förvänta till denna riksdag. Däremot
torde med all sannolikhet frågan komma
fram i form av partimotioner. Det är
nämligen av stor vikt att
kvinnorösträtten blir behandlad vid denna
riksdag, som är den sista i perioden, och
son t närmast är att betrakt a såsom en
fortsättning av den i mars upplösta
lagtima riksdagen. Ett
undanskjutande denna gång skulle betyda ett
uppskov med frågans lösning av
ytterligare 3 år.
Ytterst beror dock denna lösning
icke på kvinnorösträttens anhängare i
riksdagen, utan på dess nuvarande
motståndare. Men underligt vore det
väl, om icke kvinnornas — och alldeles
särskilt högerkvinnornas — alltmera
vaknande politiska intresse, deras
försvarsvilja, som tagit sig ett så starkt
uttryck i den stora försvarspetitionen,
och deras livliga deltagande i arbetet
för de senaste valen skulle i någon
mån ha rubbat högerpartiets
ståndpunkt i fråga om kvinnorösträtten. Att
behandla den som en quantité
néglige-able. som gång på gång kan avvisas,
torde ej längre vara möjligt om ej av
andra skäl, så av hänsyn till de
röst-rättskrävande kvinnorna av högern.
En blick på frågans läge i vårt
grannland, Danmark, denna gamla
kulturstat med dess konservativa
traditioner, kan vara nog så lärorik. Där står
kvinnorösträttsfrågan inför sin
omedelbara lösning i samband med den
stora grundlagsändringen, och där ha
män av alla partier i statens
välför-stådda intresse enats om denna gärd
av rättvisa åt kvinnorna. När skola
Sveriges män följa exemplet?
Stöd arbetet för kvinnans politiska rösträtt
genom att ingå som medlem i närmaste
rösträttsförening samt genom att prenumerera på
Rösträtt för Kvinnor!
Svaluddens Pensionat
rekommenderas
R. T. Ulriksdal 17. A, T. Ulriksdal 85.
Postadr. Järva. Vördsamt Elin Johansson*
Ett trettioårsminne.
Striden för kvinnans rösträtt ar inte
en hastigt påkommen modesak, som
åtskilliga vilja göra troligt. Det är nu
jämt trettio år sedan, frågan om
kvinnans politiska rösträtt första
gången drogs infor den svenska
riksdagen genom en motion av Fredrik Borg.
Väl må det vara sant att detta kan
betraktas såsom en enstaka företeelse, en
ensam mans gärd av aktning och
rättvisa mot kvinnorna, vilken kom långt
före den egentliga rösträttsrörelsen
bland de svenska kvinnorna själva.
Men å andra sidan mottogs dock
denna motion med ganska mycken
välvilja i riksdagen. Fastän
konstitutionsutskottet 1 avstyrkte den emedan
kvinnorna inte själva fordrat någon
rosträtt, ansåg utskottet sig dock icke
kunna påstå att kvinnan efter sin natur
skulle sakna förmåga att bedöma
politiska frågor, och motionen fick — så
långt den gällde rösträtt men ej
valbarhet — flera förespråkare både i
utskottet och i Andra kammaren.
Den tankegång som ligger till grund
för motionen och försvaret för den är
också densamma som så småningom
förde kvinnorna själva tillsammans i
arbete för detta mål, det är den enkla
sanningen, att kvinnan är människa
och att staten bör vila på principen
rättvisa åt alla. För all del vi veta,
att rättvisan är ett mycket omodernt
begrepp hos våra unghÖgerprofessorer,
och att statsnyttan, sådan de själva
uttolka den trätt i stället, men vi ha i
alla fall en viss förkärlek för det där
gamla förlegade begreppet, och tänka
oss t. o. m. möjligheten av att det
kunde bli modernt igen även inom
statsvetenskapen. Säkert är åtminstone,
att varje folkrörelse måste ha ett
ideelt innehåll om den skall kunna gå
segerrik framåt. Den rena egoismen
kan nog sammanföra människor i
tillfälliga förbund, men endast tanken på
ett högt och rättvist mål kan hålla
dem samman, när svårigheter och
stridiga intressen komma splittrande
emellan.
Därför vända vi med vördnad
tillbaka till minnena från år 1884, och
tänka med tacksamhet på den gamle
idealisten, som ville hjälpa kvinnorna
under en tid, då de själva togo de första
Frågob\Jrån Kronan
Amanuensen C. Mothander
Mästersamuelsgatan 71, Stockholm. 10—4.
N:r 9.
stapplande stegen ut till ekonomiskt
och socialt oberoende och knappast
ännu vågade hoppas på politiskt. Med
vemod läsa vi den varma vädjan
varmed han slutar sitt försvarstal för sin
motion i Andra kammaren och ber
denna slå ett slag i en av mänsklighetens
största och viktigaste angelägenheter.
”Svenska folket kan det. Detta lilla
folk är nu i tillfälle, om det inser
vikten av ifrågavarande reform, att gå i
spetsen för hela den civiliserade
världen. Detta lilla folk har många
gånger förut tagit initiativet i
mänsklighetens stora frågor; må denna
kammare, med minnet härav icke nu tveka
att i denna fråga handla på ett sätt,
som skall hedra samma folk och, mina
herrar, denna kammare skall snart äga
lika stort rykte över hela jorden, som
kom Gustaf II Adolf och Karl XII till
del, och detta utan att utgjuta en
enda droppe blod, endast genom att, i
vad på densamma ankommer, ingjuta
en droppe mera rättvisa i den
fosterländska lagstiftningen.”
Nu veta vi att det icke blev det
svenska folket, som den hedern tillkom,
utan ett annat litet folk här i Norden,
också det en gång delaktigt i Gustaf
Adolfs strider, som nu, prövat i
hårdare skiften än vi, bättre hävdade de
gamla traditionerna om frihet och
rättvisa.
Det är för resten egendomligt, att hr
Borg i sitt yttrande berör ett annat
land, vars kvinnor då också tycktes
haft stora förutsättningar att bli de
främsta, men som kanske komma att
höra till de yttersta. Han säger
nämligen: ”Vad särskilt angår England
och frågan om kvinnans politiska
rösträtt där, så står den för närvarande
på den punkt, att sannolikt redan vid
nu instundande parlamentsession
rösträtt beredes henne till det engelska
parlamentet. Efter det den viktiga
frågan lidit flera nederlag i parlamentet
och senast i fjor då den föll på 16
röster, har nämligen Gladstone nyligen
uppvaktats av 110
parlamentsledamöter, vilka begärt att han ville taga
frågan om hand, och man kan, som sagt
således med allt skäl antaga, att i
England kvinnans politiska rösträtt med
allra första skall erkännas.”
Det hopp man satte till Gladstone
blev emellertid som bekant ej
fullbordat, och hans efterföljare i långt senare
tid, mr Asquith, är honom i det
avseendet lik. Hos oss var nog år 1884
frågan om kvinnans politiska rösträtt
ännu ganska främmande för större delen
av nationen, men i England hade den då
i många år varit föremål för livlig
agitation och hörde redan till den
praktiska politiken. Sedan dess har
striden fortgått i ytterligare trettio år,
och de många svikna förhoppningarna
ha nu drivit en del engelska kvinnor
till full desperation. För åtskilliga av
våra motståndare är suffragettdåden
det enda de känna till och kunna tala
om av allt som göres i världen för
kvinnans rösträtt, men det göra de med
dess större förnöjelse, medan det verk-
LAGERSONS
SKOmAGASIN
dakobsgatan 18 - Fredsgatan 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
