Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTRÄTT FOR KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
*
Motto : Vi kunna aldrig göra sd mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
IIL ÅRG. STOCKHOLM, 1 JUNI 1914. N:r 11.
Vi tilhaeiigere av kvindernes stemmeret har ikke
ventet nogen revolution \ nogen retning og har ikke
faat den. Det har gaat sin jevne gang, og överalt
saetter man pris paa at ha faat kvinder med i
ar-beidet, baade paa det kommunale och politiske felt.
Statsminister Gunnar Knudsen.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
utkommer den 1 och 15 i var månad
Redaktör: Ester Brisman.
Träffas onsdag och lördag kl. Va3—l/s4.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan i
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4.
Rikstel. Norr 600. Allm. tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten:
Pris för 1914 1 krona. Lösnummer 5 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande av 1 kr.
75 öre i postanvismng till tidningens
expedition.
Annonspris: 15 öre per millimeterhöjd, större
annonser och årsannonser rabatt.
Annonsavdeln.: Rikstel. 456. Allm. tel. 604. j
9 f. m.—7 e. m. |
Den andra riksdagens
högtidliga öppnande ägde under övliga
ceremonier rum den 19 maj. Såsom
väntat förbigicks i det nya trontalet
liera av de i januaritrontalet utlovade
reformerna och bland dem även frågan
om kvinnans politiska rosträtt. Redan
vid tillträdet till regeringen skyndade
sig såväl stats- som justitieministern
att förklara, att några regeringsförslag
i partiskiljande frågor icke vore att
förvänta och i trontalet heter det:
”För att icke utan tvingande skäl
förlänga eder samvaro kommer jag icke
att till eder avlåta andra
framställningar än sådana som icke kunna
undanskjutas eller ock kunna beräknas ta
jämförelsevis ringa del av éder tid i
anspråk.”
Skälet till frågans undanskjutande
denna gång skulle således utom i dess
egenskap av partiskiljande också ligga
i den omständigheten, att tillräckligt
tvingande skal för dess upptagande nu
icke skulle förefinnas. Riksdagens tid
skulle icke tillåta behandlingen även
av kvinnornas rösträttsfråga och det
fastän denna, i motsats till vad fallet
är med flera av de förslag som jämte
försvaret ställts i utsikt, föreligger
fullt färdig och klar till riksdagens
avgörande. Den sista delen av den av
1906 års riksdag begärda ocli av den
Lindmanska regeringen igångsatta
utredningen avlämnades till riksdagen
redan för Kå år sedan. Tre gånger
har Andra kammaren ined stor
majoritet uttalat sig för saken och i Första
kammaren har frågan så ingående
debatterats och motståndarnas argument
så grundligt vederlagts att något
vidare knappast torde kunna finnas att
andraga. Huvudargumentet, det att
kvinnorna själva icke önska rösträtt,
har dessutom genom den av kvinnorna
under förra året anordnade
opinionsyttringen på ett överbevisande sätt
blivit bemött, något som också i lämpligt
ögonblick torde komma att bliva
uppenbart. Någon fara för ett längre
utdragande av riksdagens arbetstid
genom upptagande av kvinnorösträtten
förefinnes således icke.
Att det däremot finnes tvingande skäl
Negativ ocli positiv
samvetsömhet.
I förra numret av Rösträtt för
Kvinnor omtalades hurusom några kvinnor
i Västergötland på grund av valens
utgång dragit den slutsatsen, att
kvinnorösträtten skulle bli landsfarlig. De ha
fått samvetsbetänkligheter över att de
satt sina namn på opinionsyttringen,
och begärt att bli strukna därifrån. Då
de samtidigt sörjt för att detta
återtagande kommit för offentligheten, och
då den rösträttsfientliga pressen villigt
spritt underrättelsen därom över hela
landet, torde det vara på sin plats, att
här ytterligare belysa innebörden av
det skedda.
Denna handling, i första
ögonblicket överraskande, blir lättare
förklarlig, då man betänker att kvinnornas
samvetsömhet sedan urminnes tider är
dresserad till att verka i riktning av
att avstå till förmån för andras
intressen, dra sig tillbaka, vänta till en
annan gång. Det ar frukterna av denna
träning vi nu se hos de sju kvinnorna
i Västergötland såväl som hos de
kvinnor, egentligen tillfinnandes bland de
högersinnade, som redan förut
förklarat sig vilja avstå från rösträtten för
fosterlandets skull.
Att förstå att i det rätta ögonblicket
göra ett offer av sina personliga
intressen för det helas väl och göra det
med den rätta gesten, det är en stor
konst. Ett sådant ögonblick kan
göras till en glansfull stund i en ledares
liv, i ett partis historia.
Det är å andra sidan varken lyckligt
eller imponerande att alltid föra
parollen ”jag främst” på tungan utan
avseende på situationen. Men om jag
alltid avstår, alltid drar mig tillbaka,
\Tän-jer jag dem, som alltid dra fördel
därav, att anse min uppoffring som
självfallen, de måste tänka lågt om de in-
for frågans framförande just i år ha
vi så ofta haft anledning påpeka, att
vi anse det onödigt att Mir upprepa
desamma. Det kan vara nog med att
påminna om att ett uppskov nu,
betyder en utsträckning av
rost-rättsstriden Över ytterligare en treårsperiod,
och att de tre åren kunna användas
till ett långt mer fruktbärande arbete
än uppfinnandet av nya
agitationsme-toder för en solklar rätt.
tressen, som jag själv förnekar, och de
sluta med att fordra min fullständiga
själv förintelse.
Kvinnor som förneka sig själva av
pur samvetsömhet, göra orätt mot sig
själva och mot de kvinnor som skola
leva och arbeta i landet efter dem. Och
de lära männen förbise dem. De
formligen inbjuda till övermod, de väcka
alla instinkter till hänsynslöshet, och
det är bra gjort av de män, som söka
hjälpa dem mot deras vilja.
Det finns också en annan
samvetsömhet, som allt fler kvinnor förvärva
sig, oeh som tvingar dem, icke att dra
sig tillbaka, men att träda fram. Man
skulle kunna beteckna den som den
positiva, i motsats till den negativa.
Vi lia här stött på två fullkomligt
motsatta åskådningar, vilka skilja
kvinnorna i två grupper. Den ena
hyser misstro till kvinnan, den andra tror
på henne.
Kvinnor av den ena typen ha icke
lyckats frigöra sig från den suggestion,
som tradition, omgivning, uppfostran,
utövat. De hysa de inlärda, medfödda
fördomarna och misstron mot sitt
eget kön. Likvärdighetstanken ha de
aldrig kunnat tillämpa på de särskilda
fallen, även om de skulle bekänna den
med läpparna. Om de skriva sitt namn
på en opinionsyttring, göra de innerst
ett förbehåll, väl ha de insett att det
kunde vara fördelaktigt för kvinnorna
om de hade medborgarrätt, men det är
bra mycket att begära! Att kvinnans
upptagande bland medborgarna kunde
vara nyttigt för hela landet, och att vi
begära rösträtt icke som en nåd men
som enkel rättvisa, det är långt från
dem att fatta.
När saken därför f ramställes for
dem så, att kvinnornas rösträtt just nu
skulle innebära en fara för landet,
genom den övervikt den skulle ge
socialdemokraterna — något, som icke är
bevisat — så skynda de Ögonblickligen
att anmäla att de dra sig tillbaka, för
att vara på den sakra sidan. Det är nu
som i alla tider den lättaste utvägen
om också inte den ärofullaste. Intet
inom dem har reagerat mot den
förolämpande insinuationen att
kvinnorna skulle vara fördärvliga för eget
land. Man har gjort sin plikt, ens
samvete är lugnt. Inför tanken att man
låter orättvisor och missförhållanden
fortfara utan att göra något för att
avhjälpa dem, är ömtåligheten redan
mycket mindre!
Man kan gott förstå en sådan kvinna,
Damdräkter
tillverkns verkligt förstklassigt under ledning av
akademiskt utbildad tiUskärare, OBS.! Full garanti.
A.-B. Londoner Herr- & Damskrädderi-Etabl.
37 Drottninggatan, 1 tr,
A. T. 22519. R. T- 6713- £A, F. 1629).
Svaluddens Pensionat
rekommenderas
R, T. Ulriksdal 17. A. T. Ulriksdal 85.
Postadr. Järva. Vördsamt Elin Johansson.
Frågob\jrån Kronan
Amanuemen C. Mothander
Mästersamuelsgatan 71, Stockholm. 10—4,
om man tar hänsyn till miljö och
uppfostran, och man kan överse med
mycket för hennes goda mening, men man
kan icke avstå från önskan att
omvända henne till en helt och hållet ny
grundsyn på hela problemet.
Om man kommer med en sådan
hemställan att ta tillbaka ett en gång
framfört rösträttskrav till en kvinna
med den positiva samvetsömheten, så
skulle hon svara ungefär så här:
”FÖr mig kunna aldrig de ’kvinnliga
intressena sammankrympa till ett
intet’, ty jag identifierar dem med hela
landets. Jag vill inte ha
rösträttsfrågan löst på bekostnad av någon annan
viktig fråga, men när intet reellt
hinder finnes därför, begär jag att den
löses vid sidan av dem och oberoende av
dem. Det är mig omöjligt att fatta
tanken att rättvisa mot kvinnorna
under någon tidpunkt kan bli farlig för
fosterlandet. Jag är övertygad att alla
klassers kvinnor beliöva representeras
bland de röstande medborgarna i vårt
land, att alla ha insatser att göra och
intressen att bevaka, även
arbetarkvinnorna. Brista kvinnorna i några
stycken, då är visserligen icke botemedlet
att hålla dem tillbaka och ytterligare
Öka deras känsla av ansvarslöshet, av
att stängas ute ännu obevekligare än
män av främmande nationer, som ju
kunna förvärva medborgarskap. Det
enda rätta sättet är att ta dem med,
att upplysa dem, att låta dem mogna
under känslan av ansvar.
Den som i likhet med den tidning,
som först offentliggjorde de sju
tveksammas beslut, kan komma fram med
något sådant, som att kvinnorna böra
vänta till dess den stora striden
mellan högern och socialdemokraterna är
slutförd, den visar sig icke ha en aning
om vad saken gäller. Oavsett att en
sådan kamp under skilda former väl
alltid kommer att fortgå, så tro vi att
det är just nar det gäller, som
kvinnorna behövas. Vi vilja icke som en
dålig aviatiker ligga och passa en
vindstilla, som kanske aldrig kommer,
tvärtom ökas inför betydelsefulla
avgöranden vår önskan att få vara med.
Knappast är man färdig med
kvinnornas insats i politiken, om man än
kunde något så när riktigt räkna ut,
hur många av dem skulle gå till att
förstärka det ena eller andra partiet.
Man har då alldeles glömt att de ha
stora möjligheter att kunna inverka på
sina partier, och att deras ord komma
att väga vid uppgörandet av
partiprogrammen. Deras inflytande kommer
att märkas på områden, som icke
kunna mätas med siffror.”
Skillnaden mellan de två typerna är
stor, lika stor som mellan fångenskap
och frihet. Men en fånge kan bli fri,
och en kvinna, snörd i fördomarnas
band, tyngd av misströstans bojor, kan
också frigöra sig därifrån, lära sig att
se på världen och på sina egna krafter
med ögon o fördunklade av fördomar.
Det är ju de ständigt växande, nr de
bundnas led befriade skarorna, som
bilda och bära kvinnorörelsen.
>Ier fiia 14000 kvinnor
försäkrade i
SVENSKA LIF
Skandinaviens största ömsesidiga livbolag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:33:22 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rostrattkv/3/0061.html
