Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
Motto: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
III. ÅRG. STOCKHOLM, 15 JULI 1914. N:r 14.
Jag vill uttala min tillfredsställelse över vissheten
om att de hundra tusende kvinnornas strävanden efter
medborgarrätt äro förestavade av omtanken icke blott
om egna krav utan även om landets väl.
Hjalmar Hammarskjöld.
Riksdagens förnyade prövning av kvinnornas rösträttsfråga
RÖSTRÄTT FÖR KYIBTKOR
utkommer den 1 och 15 i var månad
Redaktör: Est^k Brisman.
Träffas onsdag och lördag kl. 1/a3—Va 4.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan1
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4.
Rikstel. Norr 600. Allm. tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten:
Pris för 1914 1 krona. Lösnummer 5 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande av 1 kr.
75 öre i postanvisning till tidningens
expedition.
Annonspris: 15 öre per millimeterhöjd, större
annonser och årsannonser rabatt.
Annonsavdeln.: Rikstel. 456, Allm, tel, 456.
9 f. m.—7 e. m.
Kvinnornas opinionsyttring.
351,454 namn.
Punkten är nu satt efter det arbete,
som de svenska rösträttskvinnorna
utfört genom sin stora opinionsyttring
for full politisk medborgarrätt. Och
kvinnorna kunna med tillfredsställelse
blicka tillbaka på detta goda och ärliga
arbete, som medfört ett så storartat
resultat.
Hädanefter torde det bliva svårt för
kvinnorösträttens motståndare att med
något fog påstå, att kvinnorna själva
icke vilja lia rösträtt. Och även om
den politiska betydelsen av
namninsamlingen, som var avsedd att stödja
en ny kungl. proposition i frågan,
genom omständigheternas makt kommit
att bli mindre än avsett var, så
kvarstår dock alltid — förutom det
imponerande nainuantalet — betydelsen av
det upplysningsarbete för kvinnans
politiska rösträtt, vilket bedrivits i en
utsträckning och med en kraft sådan
som endast kan presteras, då man har
ett stort mål för Ögonen.
I detta arbete för det gemensamma
målet ha kvinnor av i övrigt skilda
åskådningar och skilda levnadsvillkor
räckt varandra en hjälpande hand, och
i denna stund, då arbetet föreligger
färdigt, gå många tacksamhetens
varma tankar till alla dem, som med
uppoffring av tid och krafter oegennyttigt
medverkat till det vackra resultatet.
Medvetandet om att kvinnorösträtten
har så många intresserade vänner runt
om i landet skall också göra det
möjligt att med tillförsikt se framtiden i
möte och gripa saken an med friskt
mod och nya tag. Ty även om
kvinnornas rösträttsfråga till synes rör sig
långsamt framåt i vårt land — den rör
sig i alla fall.
har Liberala samlingspartiet funnit sig
föranlåtet att påkalla genom en
motion, som onsdagen den 1 juli väcktes
i båda kamrarna och vars förslag till
ändrad lydelse av paragraferna 9, 16,
19, 21 och 24 sammanfaller med den
kungliga propositionens av 1912 (se
Rösträtt for Kvinnor n:r 4 år■ 1912,
sid. 3).
I motionen upptagas till bemötande
alla de skäl mot kvinnans politiska
rösträtt, vilka kommo till uttryck
under rÖsträttsdebatterna i riksdagen
1912. Och fast dessa skäl äro stötta och
blotta om och om igen i diskussioner
och i pressen, torde det dock ha sitt
intresse att framhålla några av de
viktigare jämte de bemötanden de fått i
motionen.
Vad då först beträffar kvinnans
fysiska och psykiska olikhet med
mannen och hennes högre uppgift att
sköta hemmet och icke smutsas av
politiken, så framhålles, att denna olikhet
aldrig av någon rösträttsvän förnekats
men att just den härav framkallade
skiftningen i uppfattningssättet utgör
ett särskilt skäl för kvinnans politiska
rösträtt och valbarhet. Ty samhället
kan endast ha gagn av att alla
berättigade synpunkter få göra sig
gällande i representationens rådslag. Ej
heller kan kvinnornas höga uppgift att
skota hemmet anföras som skäl mot
hennes ”indragande i de politiska
striderna”. Genom siffror bevisas med all
önskvärd tydlighet, att för våra dagars
svenska samhälle är det icke sant, att
kvinnans uppgift faller, och måste
falla, inom hemmets värld. Och det är
ju dock för detta samhälle, man måste
stifta lagar.
Härnäst kommer det gamla skälet,
att politisk rösträtt hittills endast
tillerkänts sådana som visat att deras
medverkan varit nödvändig för
statens bestånd och utveckling, oeh inom
kvinno världen hade framträtt en
ofantlig likgiltighet för offentliga frågor,
särskilt för dem som angå staten. Med
framhållande särskilt av L. K. P. R:s
upplysningsverksamhet (se vidare å
annat ställe i denna tidning) påvisa
motionärerna att, synnerligast under
de senare åren, hos de svenska
kvinnorna framträtt en livlig håg att
vinna insikter i samhällsvetenskapens alla
grenar. Ocli som bevis på kvinnornas
livliga intresse för aktivt deltagande i
politiken nämnas dels de talrika och
kraftiga opinionsyttringarna i
folkpen-sioneringsfrågan, dels kvinnornas
stora petition i försvarsfrågan.
Att det är männen, som ytterst ha
att försvara landet, är visserligen sant,
heter det i motionen, men det är icke
hela sanningen. Och så framhålles
kvinnornas viktiga insats i
fältsjukvården, deras egenskap av
skattebetalare, varigenom de indirekt bidraga
till försvaret, och slutligen det
förhållandet, att ingen på allvar velat
förmena rösträtt åt de stora skaror av
män, som av ett eller annat skäl icke
kunnat fullgöra sin värnplikt.
Gentemot påståendet, att kvinnorna
genom sin Övertalighet skulle till
statens olycka åstadkomma ett ensidigt
kvinnovälde, framhålles att
åtminstone i Sverige aldrig framträtt någon
strävan hos kvinnorna att organisera
sig för att bekämpa männen. Ocli
säkerligen torde även för framtiden den
kvinnliga naturen vara en fullt pålitlig
garanti mot samhällsfaror av ovan
antydd art.
Att påstå att kvinnorna icke behöva
några representanter för sina speciella
intressen, vilka kunna tillvaratagas
lika bra av männen, synes motionärerna
vittna om en förvånande okunnighet
om den värld, i vilken vi leva. I
England har den gamla satsen, att den,
som bär skon, vet bäst var den
klämmer, med tillämpning på det politiska
livet formulerats sålunda: ”God
styrelse är icke möjlig utan kännedom om
dem som skola styras, och sådan
kännedom kan endast vinnas genom att
giva dessa representation.” Särskilt
beträffande betydelsen för det sociala
reformarbetet av kvinnans politiska
rösträtt citeras yttranden av lord
biskoparna av London och Oxford samt
av lordkanslern Haldane under de
intressanta rÖsträttsdebatterna i
Överhuset 5 och 6 maj 1914.
Talet om att ”införandet av nya
massor i väljarkåren skulle öppna
chanser för politiska företagare, som
skulle spekulera i massorna med
löften och program”, o. s. v. hör till de
stående invändningarna mot varje
utsträckning av den politiska rösträtten.
Om denna invändning riktar sig mot,
att införandet av nya grupper i
väljarkåren vid utarbetandet av de politiska
programmen påkallar hänsynstagande
till nya, förut o representerade
samhällskrav och behov, så anse motionä-
rerna, att detta innebär ett förnekande
av en grundsats, som utgör en av
hörnstenarna för folklig självstyrelse,
nämligen att alla klasser och grupper av
medborgare böra tillförsäkras rätt att
i mån av sin styrka vinna
representation i riksförsamlingen. Och vad
beträffar antagandet att ”politiska
företagare” skulle sakna fält för sin
verksamhet så länge rösträtten är mera
inskränkt, citeras ett uttryck, som för
några år sen fälldes av en
framstående liögerman gentemot talet att
arbetarna voro lättledda: ”Mina herrar,
även vi låta leda oss!”
Vidare framhålles i motionen de
framgångar, kvinnornas rösträtt
vunnit sedan 1912 och som tillbakaslå det
upprepade påståendet att kvinnornas
rösträttsrörelse i främmande länder
befunne sig i ett avmattningstillstånd.
I Norge ha kvinnorna nu erhållit full
politisk rösträtt och valbarhet på
samma villkor som männen, och i
Danmark står frågan inför sin snara
lösning. ”När vi nu nalkas en förändring
i vår konstitution, fullgöra vi en enkel
ocli rättvis fordran genom att begagna
tillfället att giva kvinnorna samma
politiska rättigheter som män”, yttrade
premiärministern då
regeringsförsla-get till ändring i valbestämmelserna
framlades för folketinget.
FÖr Englands vidkommande citeras
ett yttrande i den ovan omtalade
överhusdebatten av lord Lytton, som bl. a.
säger: ”Det är för mig ofattligt, att
det finnes någon i detta land, som
verkligen tror att kvinnorösträttsrörelsen
icke gjort något framsteg under de
senaste åren. Framsteget har varit
utomordentligt; det saknar motstycke
under rörelsens tidigare skeden, det
saknar motstycke inom varje annan
politisk rörelse här i landet för
tillfället.” — Sedan redogöres för rörelsens
utveckling under de båda sista åren i
Belgien, Holland, Tyskland,
Österrike-Ungern och Amerikas Förenta stater.
Slutligen påpekas det ohållbara i
påståendet om de svenska kvinnornas
likgiltighet för sin politiska
medborgarrätt, vilket påstående får anses
definitivt slaget till marken genom
kvinnornas stora opinionsyttring, vilken samlat
över 350,000 namn och upptar tävlan
med det mest imponerande politiska
massuttalande, som gjorts i Sverige,
nämligen den stora rösträttspetitionen
av 1898.
Resultatet av sin granskning av
motståndarnas skäl sammanfatta
motionärerna i följande slutkläm:
Den granskning, vi sålunda verkställt av
de år 1912 åberopade skälen mot rösträtt
och valbarhet för kvinnor, synes oss giva
vid handen, att dessa skäl, särskilt i
betraktande av de senaste två årens
händelser, ingalunda numera kunna motivera ett
avslag å kvinnornas krav på politisk
myndighet. Å andra sidan liar oss veterligen
ingenting inträffat, som rubbat giltigheten
av de principiella grunder, som i 1912 års
kungliga rösträttsproposition åberopats till
stöd för samma krav. Delaktighet i den
politiska makten innebär den enda verkliga
garantien för kvinnans rätt. På samma
gång ligger det i samhällets intresse, med
Damdräkter
tillverkas verkligt förstklassigt under ledning av
akademiskt utbildad till skärare. OBS.! Full garanti.
A.-B. Londoner Herr- & Damskradderi-Etabl.
37 Drottninggatan, 1 tr.
A. T. 22519. R. T. 67 IB. ’ (A. F. 1629).
Svaluddens Pensionat
rekommenderas
R. T. Ulriksdal 17. A. T. Ulriksdal 85.
Postadr. Järva. Vördsamt Elin Johansson.
Frågob^rån Kronan
Amanuensen C. Mothander
Mästersamuelsgatan 71, Stockholm. 10—4.
Mer äti 14000 livimaor
försäkrade i
SVENSKA LIF
Skandinaviens största ömsesidiga livbolag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
