Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSTRÄTT FOR KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
Motto: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
III. ÅRG.
STOCKHOLM, 1 DECEMBER 1914.
N:r 23.
RÖSTRÄTT FOR KVMKOR
utkommer den 1 och 15 i var månad
Redaktör: Ester Brismax.
Träffas onsdag och lördag kl. 11*3—11*4..
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan1
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4.
Rikstel. Norr 600. Allm. tel. 147 20.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten:
Pris for 1914 1 krona. Lösnummer 5 öre.
4:de kvart. 1914 pris 30 öro.
For utlandet sker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande av 1 kr.
75 öre i postanvisning till tidningens
expedition.
Annonspris: 15 öre per millimeterhöjd, större
annonser och årsannonser rabatt,
Annonsavdehi.: Rikstel. 456. AUm. tel. 456.
9 t m.—7 e. m.
Fosterlandet väntar att
var och en gör sin plikt.
I denna månad komma val till
stadsfullmäktige att äga rum i de llesta av
rikets städer. Detta ar en
angelägenhet av högsta vikt för kvinnorna. I
dessa allvarsfyllda tider kan det
komina att betyda mer än vanligt att de
kommunala förtroendeposterna äro väl
besatta, ocli att dugliga kvinnor lin nas
med på alla håll. Vi ha sett att det
1ill största delen varit kvinnor, som
satt i gång oeh oi’ganiserat det stora
nödhjälpsarbete, som de kritiska
tiderna framkallat. Men om förhållandena
bli än svårare oeh nöden allt större,
måste troligen även kommunerna träda
fram som hjälpare i högre grad än
hittills varit fallet, oeh då är det
synnerligen viktigt att i stadsfullmäktige
finnas kvinnor som kunna vara med 0111
detta svåra värv från början.
I närvarande stund finns det 81
kvinnliga stadsfullmäktige i vårt land.
Några av dem, nämligen de som
valdes 1910 och ej sedan avgått, stå nu
under omval. Det gäller därför i första
hand att se till att inga av dessa
mandat gå förlorade för kvinnorna, men
naturligtvis också att där så ske kan
öka deras antal. Ehuru
stadsfullmäktige i alla städer — utom våra fem
största, vilka välja ledamöter till
Första kammaren — är en rent
kommunal institution^ som egentligen ej har
med politik att skaffa, ha de
proportionella valen oeh den sfar ka part i bild n i
u-gen lett till, att även dessa val i regel
ske så, att de tre politiska partierna
ha var och en sin lista. Vilja
kvinnorna göra sina intressen gällande, är
det därför alldeles nödvändigt att de
i god tid intressera sig för saken,
deltaga i de respektive partiernas
sammanträden, när kandidatlistorna
uppställas och där föreslå lämpliga kvinn-
Att här tala om den kvinnliga rösträtten, är väl tämligen
obehövligt; det torde väl icke dröja många år innan den föres
till seger. Skälen för äro väl ungefärligen desamma som för den
manliga rösträtten. Vad angår följderna, tro vi, för vår ringa del,
att de bliva mindre betydelsefulla än man ofta väntar, — och
detta både i gynnsam och i ogynnsam riktning- I sistnämnda
hänseende fruktar man ju speciellt en minskning av
födelsefrekvensen, när kvinnorna dragas ifrån sina särskilda uppgifter i
hemmet. Denna minskning gå vi emeilertid til! mötes i aila
händelser, eller äro redan inne i densamma; och om man får våga
en gissning — mera är ju knappt möjligt, — så torde icke denna
rörelses styrka komma att ökas av rösträtten. Däremot hysa vi
för vår del den kanske kätterska uppfattningen, att hemmens
värde och betydelse ökas i den mån deras intressekrets växer.
GUSTAV SUNDBÄRG
(Ur Betänkande i UtvandringsFrågan och därmed
sammanhängande spöramåi.)
liga kandidater. Ett starkt kvinnligt
namn på en sådan plats på en lista att
den ger utsikt för kandidaten att bli
vald, är ju även en fördel för partiet,
vilket numera dess bättre måste räkna
även med de kvinnliga rösterna.
Där-för är denna metod såsom den mest
lojala i första hand att rekommendera.
Kvinnorna bora då ta partiets lista
sådan den är, och framför allt komma
ihåg att strykningar av namn som stå
före den man särskilt önskar välja
lika ofta kunna störta den speciella
kandidaten som gagna — om nämligen hon
fått en säkerställd plats på listan.
Strykningar av namn som stå efter
äro mindre farliga. Om däremot ett
parti visar sig ovilligt att inrymma
en god plats på listan åt någon
kvinna, kunna kvinnorna med fördel gå
med en särskild lista, antingen inom ett
parti, d. v. s. med partiets
partibeteckning eller alla kvinnor gemensamt med
egen partibeteckning. Det sista är
särskilt att rekommendera om liera
partier visa sig mindre välvilliga mot
kvinnorna, ocli om kvinnorna själva
kunna samla sig om en eller liera goda
kandidater. Så t. ex. förenade sig
kvinnorna från högern och de frisinnade i
Lund 1912 och lyckades därigenom få.
in tvä kvinnor, en höger och en
frisinnad. Det har konstaterats att det
imponerar mycket på männen om
kvinnorna lyckas med egna röster få in
kvinnliga representanter.
Det allra viktigaste — lnir än själva
valet ställer sig — är emellertid att
kvinnorna söka föra fram dugliga
kandidater, som vilja och kunna ägna tid
och krafter åt det arbete som här
anförtros dem. Kvinnorna ha ju först nu
börjat att i större utsträckning ta del
i kommunala angel ägenh eter. De h a
kämpat för att skaffa sig denna rättig-
het, därför att de trodde, att deras
insats skulle bli till gagn för samhället,
och kvinnorna måste nu visa att denna
förhoppning inte kommer på skäm. En
kvinna, som väl fyller ett kommunalt
förtroendeuppdrag iir också för
männen ett levande argument mot gamla
fördomar. Den som en gång förklarat,
att han skulle gå ur stadsfullmäktige,
om man släppte ’dit ”fruntimmer”, men
som sedan finner sig i att åhöra en
kvinnlig stadsfullmäktigs anföranden
ocli vet att hennes röst gäller lika
mycket som hans egen, ja kanske till oeh
med upptäcker att hennes förslag ocli
skäl kunna vara nog så beaktansvarda,
han har säkerligen fått ett grundskott
i sin manliga Övertygelse om kvinnans
oduglighet för all offentlig verksamhet.
Naturligtvis kan han fortfarande vara
emot kvinnans politiska rösträtt —
logik liar aldrig våra motståndare
utmärkt sig för —, men riktigt bergfast
i tron på att kvinnorna aldrig böra ha
och aldrig skola få rösträtt är lian nog
icke längre.
Kvinnorna ha nu således att ta
kraftigt i vid valen, men också att handla
med förstånd och förutseende. Vi veta
inte vilka tider vi gå till mötes. Ett
tungt arbete kan komma att vila på
kommunerna, och i våra dagar gäller
det för kvinnorna i lika hög grad som
för männen att fosterlandet väntar att
var och en gör sin plikt.
Ny landvinning.
Den november bildades
förening-för kvinnans politiska rösträtt i Sävsjö
efter föredrag av fröken Emma Aulin.
Föreningen, som räknar ett tjugutal
medlemmar, anslöt sig till
Landsföreningen oeh till Jönköpings
länsförbund. Till ordförande och
centralstyrelsemedlem valdes fröken Jenny
Mattsson.
Efter 10 år.
Inledningsord vid Karlskrona F. K. P. R:r
tioårsmöte.
”Vi kunna aldrig göra så mycket för
en stor sak, som en stor sak kan göra
för oss” — detta står som motto på vår
tidning, oeh var och en, som arbetat
för en stor sak vet, huru djup sanning
det ligger i dessa ord.
Det är väl ingen av oss, som ville
undvara den tid hon verkligen ägnat
åt en stor sak — ingen, som inte kant,
huru man växer under ett sådant
arbete. Det är inte så mycket av lyckan,
som förunnas oss människor, men de
lyckoglimtar, som givas oss, de komma
helt oförmodat just i mödans timmar,
de tränga in som gyllene solsken, då
man minst tänker därpå, just under
arbetet för andra.
Det som gjort oss till
rÖsträttskvinnor, det är att vi fått ögonen upp —
inte endast för seklers orättvisor — vi
ha också lärt oss att se de tusende
möjligheter, som kvinnorna ha. Vi veta,
att medborgarrätten och
medborgaransvaret skall komma kvinnorna att
växa och mogna. Och vi gamla, vi se
med förtröstan på framtidens kvinna
— hon, som skall slippa att sträva för
sina enklaste rättigheter , hon, som
skall få växa lika mycket i sol som vi
i skugga — ocli därför skall hon också
bl i så mycket mera, så mycket bättre
än vi. Vi ha levat och arbetat fÖr att
röja stenarna från hennes väg och vi
vänta, att hon skall gå långt. Vi
arbeta, därför att vi veta, att det finns så
många obrukade krafter hos kvinnan,
och dessa skola och böra komma
samhället till gagn — fosterlandet till gagn
— och ännu vidare — hela
mänskligheten till gagn.
Männen ha byggt högt ocli präktigt
sin samhällsbyggnad — men nu i våra
dagar 1914 — dränka världens mest
civiliserade nationer Europas främsta
kulturländer i blod. Fasansfullt, som
vore vi försatta till den mörkaste
medellid, går kriget Tit över världen.
Ar det icke, som om denn a a rma
va rid suckade efter ett nytt element i
staten;
Jag har hört beskrivas, huru de
sårade hugsvalas, då kvinnors lena
händer förbinda deras sår.
Sårade, sargade, stympade nationer
komma kanske att kanna att de behöva
kvinnorna, då såren skola förbindas —
komma att behöva — säger jag. År det
icke i dessa dagar den mest påtagliga
verklighet, att kvinnorna få göra
männens arbete jämte sitt eget. Det är de,
som uppehålla och bevara medan
männen förstöra.
Då det gäller, då nöd oeh fara är å
färde, då måste inan lita till kvinnorna.
Men skola kvinnorna finna sig-i att
endast få komma efter och plocka upp
spillrorna och förbinda såren i stället
för att söka förekomma det onda —
skola de i alla tider finna sig i att bära
livets tunga börda och med smärta
föda till världen människor — att med
ta Un bél u
26 Gamla Kungsholmsbrogatan 26
Aåit siags boktryckm
LÄGERSONS
SKO TT) AGAS IN
dakobsgatan 18 - Fredsqatan 8
VASAS försäkringstagare ii ro |
samtidigt liv-, sjuk- och j
oly cksfall sf ö rsäk rade. ;
VASAS föisäkringspriiudpor
ii.ro praktiska och moderna. ;
VASA har agenter landet runt. j
VASA antager nya agenter, där [
sådana ej förut finnas. I
Mer iin 14000 ltvinnor
försäkrade i
SVENSKA LIF
Skandinaviens största ömsesidiga livbolag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
