Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vad som händer i krig.
Av George Colniore.
Översättning: från engelskan.
Han var medvetslös, när han fördes till
sjukhuset, och svaghet oeh smärtor gjorde,
att han länge endast hade en oklar
föreställning om, var han befann sig. Han
förstod dunkelt, att han var vid fronten —
eller varit där till dess smärtan bröt över
honom och allt blev svart — förstod att han
förts ej långt bort från stridslinjen —
förstod, att Röda korsets läkare oeh
sjuksköterskor hade honom i sin vård; — men
ändå tycktes det honom ibland, att han
kommit åter till Londons gator mitt i den
ändlösa trafiken och stod som vakt, icke för
marscherande eller kämpande led av
soldater, som dem han nyss lämnat, utan för
folkströmmar som - passerade förbi utan
uppehåll, eller folkhopar som samlades och
åter skingrades, eller processioner —
processioner av kvinnor, vilka marscherade
som soldater. Han tyckte aldrig om de
processionerna, och inte heller om folkhopar
— somliga folkhopar — d. v. s. sådana, där
kvinnor brottades, flämtade och föllo — —
alldeles som — –- som — —
Sjuksköterskan, hans speciella sjuksköterska, gick
förbi honom, hon stannade och skakade om
hans kuddar och ändrade hans ställning,
och han somnade, eller också kom hon med
haus mat eller dryck eller medicin, och
han kom då åter till kriget och sitt sår, ocb
visste att Londons gator voro mycket långt
borta.
Efter hand som hans krafter återvände,
var han ständigt i sjuksalen, såg ständigt
raderna av patienter och sköterskorna som
vårdade dem. Han fielc klart för sig, vilken
som var hans egen sköterska, och hon blev
ön personlighet- i stället for bara en
kvinnlig varelse; han hade dock alltid kunnat
skilja henne från de andra sköterskorna,
därför att hon var litet halt. Nu. när
hennes ansikte skilde sig från de andras,
tycktes det honom på något vis bekant — han
antog att det var därför, att han ständigt
sett det omkring sig. då han låg med
feberfantasier och halft medvetslös, ty han
kände ej till det närmare. Det var ett kantigt
ansikte, inte vackert, men med en viss
mjukhet i uttrycket, håret var lagt djupt
ned över pannan. Ran började undra, hur
hon skulle se ut om håret ströks upp från
pannan, och tanken höll sig kvar och dök
upp om och om igen i hans vakna
dröm-merier, tills han ibland höll på att bedja
henne stryka, bort det. Och slutligen en
dag skedde det, som han hade tänkt.
Han satt uppe vid den tiden oeh var
nästan frisk nog att sändas hem. Tanken på
att få resa och att bli alldeles frisk, frisk
nog att komma med till fronten igen, hade
gjort honom ovanligt vänlig, upplagd för
att vara ovanligt meddelsam oeh för att
tala om sig själv.
— -lag är reservist, förstår Xi, sade han.
– »lag antog det, svarade hon.
— Jag var vid polisen.
- Ja, jag vet det.
— Vet Ni det? Hur?
— Jag minns det,
— Minns det? .lag kan inte ■ —
— Jag har sett: Er, sade hon, — i tjänst.
— - På mitt pass?
— Xej, särskild tjänstgöring.
Han såg pä henne, deras Ögon möttes, och
oklart, dimmigt vaknade en hågkomst, en
hågkomst av något, som han helst ville
glömma.
Det var väl inte Ni, som —1
— Jo, i sista deputationen — den som gick
till slottet. Ni hade order — kommer Ni
ihåg det — att inte arrestera utan att bara
hänsynslöst gå på.
— Jag — — — jag––––-
— Edra order voro sådana, sade horn
– Ni haltar, när Ni går.
Hon log. — Det är inte Er skull, fast det
hände den dagen.
Återigen möttes deras ögon, leendet
dröjde ännu på hennes läppar. Hans läppar
darrade då han talade.
— Stryk undan Ert hår.
— Å nej!
— Jo!
Sakta lyfte hon handen och visade ett
ögonblick sin panna. Sedan lät hon håret
falla ned igen. Men han hade sett ärret,
oeh visste vem som, böjande sig ned från
hästryggen, hade orsakat det, mindes under
den striden mot obeväpnade motståndare
ett ögonblick, då en kvinnas ansikte hade
vänts upp mot hans, innan det sjönk ned
bland massan av kvinnor, oeh lian förstod,
varför hennes ansikte helt obestämt hade
förefallit honom bekant.
— Jag–– jag — — visste Ni hela tiden,
att det var jag?
Hon nickade. — Jag vet inte varför, men
hur det var, stod Ert ansikte kvar för mitt
minne.
— Jag — jag kan inte —
— A, det gör ingenting, sade hon och log
igen. Och nu skall Ni ha Ert te.
Folkskolans Barntidnings
julpublikationer.
utgivna oeh redigerade av Stina Quint,
vilka under en lång följd av år haft sin givna
plats på småttingarnas julbord, ha nu åter
kommit till synes i bokmarknaden. Bland
de gedigna och präktiga små barnböckerna
står alltjämt den äldsta ibland dem, G u 1
d-s 1 o t t e t, främst både vad innehåll och
konstnärliga bidrag beträffar. Barnen
komma att med spänning och intresse följa
Jeanna Oterdahls saga om Gamle baron
Knut, som har ett litet moment av de så
särskilt uppskattade spökhistorierna, men
som loses upp i ett ljust ackord,
författarinnans tro på det goda i tillvaron och
människohjärtat. Bland de Övriga
bidragen är särskilt att nämna Hjalmar
Bergmans berättelse om Storbonden och
Blomster-Lisa, motsättningen mellan livets poesi
och prosa samt Anna Harpens roliga saga
om Trollen i Mösscberg, försedd med
präktiga teckningar av Brita Ellström.
Tidningen Julklappen innehåller bl.
a. ett par utmärkta sagor av Jeanna
Oter-dahl och Anna Wablenberg samt flera
helsidesillustrationer av C. Althin, vilka doek
förefalla en smula grumliga och oroliga i
färgen.
Tilläggshäftena R o s e n g u 11 och
Tum-m e t o 11 stå på en hög nivå med bidrag
av de kända sagoberättarna Anna Wahl
enberg, Helena Nyblom med flera och
illustrationerna äro i allmänhet goda. fast män
saknar sagotecknaren framför alla andra,
John Baner.
Aven om de minsta suiås julkalendrar
Lill e p u 11 och T v i s s e är endast gott
att säga och båda innehålla bidrag av våra
frä msta sagoförfattare.
G. H. E.
Brevkort från Hjo.
Kvinnorösträtt! Detta ord låter än i dag
foi* många, såväl inän som kvinnor,
förskräckligt. Och det tinns beklagligt nog |
enstaka människor med i övrigt klar fram- !
tidsblick, söm än i dag icke inse
nödvändigheten av denna behjärtänsvärda frågas
genomförande. Vad ha de då emot
kvinnorösträtten? Ja, några verkliga skäl, som
tala emot kvinnans deltagande i det
allmänna livets angelägenheter, finnas numera icke.
Det är endast lama ursäkter. Däreinot finns
det otaliga bevis för att hon nu är mogen
for det politiska livet, överallt se vi henne
sida vid sida med mannen arbeta för det
allmännas välfärd. Se bland annat på
kvinnorna nu senast i Örebro hur kraftigt de
sökt ingripa mot krogen för att skydda
deras ”starka” man att bli offer för denna
gifthärd, fast de som vanligt blevo
mottagna med oförstående.
Och vad göra våra kvinnor i de små
samhällena, sådana som Hjo, till det
allmännas väl? Jo. de ligga nog icke på
lat-sidan, fast de icke ropa ut sitt arbete för
all värklem
För några år sedan anordnade F. K. P.
R:h kvinnor här en sjukvårdskurs under
ledning av en föreningens medlern for att
medlemmarna vid behov skulle kunna vara
i tillfälle bistå sjuka oeh lidande, i
synnerhet fattiga hjälpbehövando. Och nu äro de
i färd med att å arbetsmöten, som de ha
var fjortonde dag, arbeta med
förfärdigande av linneplagg m. m. sådant, som i
allmänhet fattas i fattiga hem, och i all
syn-nerli et vi d s j uk domst il 1 fiil 1 en gör behovet
stort. Det är ett välsignelsebringande
arbete som utföres av dessa kvinnor, som icke
anses värda sin fulla medborgarrätt.
Borde icke vi män uppskatta, dem så mycket,
att vi gåve dem denna rätt? do förvisso!
de komina nog säkerligen icke att
missbruka den. Tvärtom komma vi nog att få
ett starkt stod i det vanskliga värvet att
stifta rättvisa lagar till båtnad för alla vårt
lands inbyggare.
Carl Bodén.
Kristid, nykterhet och
kvinnorösträtt.
L. Iv. P. Ii. utger i dagarna ett nytt
flygblad med ovanstående titel,
författat av fröken Sigrid K nise. Det är
skrivet med övertygelsens hela värme
oeh kraft, oeh utgör ett inlägg* i
frågan om nykterhetens betydelse i
kristider, på samma gång som det ger ett
uttryck åt harmen över kvinnornas
vanmakt oeh rösträttslöshet.
Flygbladet, som lämpar sig utmärkt
till utdelning på nykterhets- oeh
protestmöten, kan rekvireras genom
llöst-rältsbyrån t,ill ett pris av 35 öre pr 100
ex. och kr. 3:— pr 1,000 ex.
Rösträtt för Kvinnors
tjugu tredje nummer för 11114 innehåller bl. a.:
Fosterlandet väntar att var och en gör sin plikt.
Efter tio år. Av Styr/ti Kthsc.
Vår stumma agitation. Av V nihor $ (7/7(7/.
Stockholms första friluftsskola. Av (Un-W
Hcrtzman-Ericson.
Släktens kvinnor. Kec. av Marika yfja-ualMt.
För de nödlidande belgierna.
En förstahandsfråga. Tire. av ,Uuni yniuhjuiat.
De tyska konstnärinnoma och kriget. \v imhrich’
Reuter.
De tappra. Av Sit/ne irottttr-Pfister.
Kvinnornas skuld. Av Marie druud.
De brända händerna. Av Jan? <n nianUi-CIuntc.
F. K. P. R. och hjälparbetet.
Förbättring av småskollärarinnornas ställning.
Vad som händer i krig. Av dfor</e Vol nior c.
Advokatfirman BHEHBEHG och SGHRÖOER
Luntmakarcgatan 7 (hörnet av Kungsg.) Stockholm.
FAMILJERÄTT
(Arvs- och Äktenskapstvister, Boskillnader
Testamenten) samt övriga juridiska uppdrag,
Finnr rxiM-rnrnox. mookuAt a
Til1 Julen.
Rösträttsbrevkort» flaggor m. i.
! Brevkort med porträtt:
I Ser. I utgiven av Göteborgiä F, K. P. K.
5 öre pr st., 50 öre pr 12 st.
II utgiven av Uppsala F. K. P. K.
5 öre pr st., £30 öre pr 12 st.
s III utgiven av Paul Héckschers förlag.
10 öre pr st., 1 kr. pr 12 st.
Brevkort med karta, förut 4 kr., nu 2 kr. pr 100.
Jul- & nyårskort, förut 4 kr., nu 2 kr. pr 100.
Jul- & nyårskort, förut o År., nu 1 kr. pr 100.
Läskpapper, konstnärligt utstyrt, 5 Öre pr st.
Pappersser vetter med rösträtts märket, 50 öre pr
bunt om 25 st.
Miniatyrbordvimpel med rosträtts-märket, 50 öre
pr st.
Julgransflaggor, större, pr duss. 50 öre.
» » mindre y •> » 35 »
liosträttsspelet, 25 öre pr st.
Agitationsfrimärke, 1 kr. pr. 50 st.
Ros ti -äftssparbössa, 40 öre.
Rekvireras genom
Rösträttsbyrån
(> Läsftnakaregafan, Stockhoj ni.
RÖSTRÄTTSLITTERATUR.
Nedsatta priser.
Carrie Chapman Catt: G dr Fornt Nu
k v i 1 mor öst rä ttsrör elsen f) v un å t ? — .15 —.10
H. E. Hallberg: Kvinnan i hem- 4.—
met och samhället, pr 100 ex. 4.50
Ann Margret Holmgren: Mor
2.50 2.25
Sigrid Kruse: Grannarna, pr
100 ex............... 1.50 1.25
Nykterhet sfr äg an och kvinnornas
rosträtt, pr 100 ex........ –.90 .75
Selma Lagerlöf: Hem och stat,
pr 100 ex............. 4.50 4.—
Klara Lindh: Jkn svenska krin-
vo) vst) ii ttsrör elsen s h i stor i a i
korta, drag, pr 100 ex...... 4.50 4. ~
Sofi Lindstedt: Varför höra
rel ig iösf över tyga de k rinnor a n
sluta sig till rösträttsrörelsen ?
pr 100 ex............. 4.50 4.—
Gulli Petrini: Kvinnorösträffens
ri ksdagsh i sto) ‘i a ......... ■—.50 — .40
Anna Roos: lhi kristna kvin-
norna och rösträtten, pr 100 ex. — .75
Lydia Wahlström: Lär do t na rar
den. kvintd ig a ) ’ös t rä tis nh r Isen. .10 ......05
Elin Wägner: Skördetider, pr
100 ex............. - .50
Alice Zimmern: K vin n or nas
rösträtt i skilda, länder..... 1.– — .50
Några manliga inlägg i den kvinn- — .10
liga rösträttsfrågan....... .15
Ivekvireras genom
Rösträttsbyrån
H L g st nia kar eg a ta 11, Stockholm.
Internationella
Rösträtts-alliansens Litteratur.
The International 1 V o t nan Suffrage Alliance.
Report of si.rth Oongress, Stockholm, Sweden.
June 12, 13, 14. 15’ 1«, 17,11)11. Kr. 1:50,
Den i n ten m tio t tel la kr u i n f i ga rösii ’ättm l li a /1
-sens sjätte kongress / Stockiiotm PJlt. Utgivet
av fru Augusta Widebeck, Strängnäs. 50 öre.
7 li e In te) *national U ’ön i a v t Suffrage Alliance.
It (port of se ren th Gon gr ess, Budapest, Rungary.
June 15, 16, 17,18,19, 20, 21,1913. Kr. 1: 50.
Adress of the President at the seventh Gongress
of the L. IT. S, A.y Budapest. 10 öre.
.Report of Woiuan Suffrage in Nor}vag.
presented a t Budapest. June 1913. 10 öre.
Woman Suffrage in Pracfice 1913, pnblishcd
by The International Woinnn Suffrage
Alliance. Kr. 1:50.
Rekvireras genom
Rösträttsbyrån
Denna blankett utklippes samt insändes vederbörligen ifylld till ortens F. K. P. R.
Undertecknad prenumererar genom F. K. P. R.
fföreningens namn)
å tidningen RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR för år 1915.
Prenumerationsavgiften - 1 kr. — erlägges till F. K. P. R.
ort och datum)
(tite] och namn)
(postadress)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
