Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
¾L*–-" JJ¾jr
&^#¾
w * >v^¾–i..–^Hfc.
-t^
ROSTRÄTT FOR KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
Motto: Vi kunna aldrig göra. så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
iv. Arg.
STOCKHOLM, 15 MARS 1915.
N:r 6.
RÖSTRÄTT FÖR KYIHNOR
utkommer den 1 och 15 i var månad.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatani
Redaktionstid: onsdag och lördag kl. V»3—V»4.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4.
Rikstel, Norr 600. Allm. tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten:
Pris för 1915 1 krona. Lösnummer 5 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande av 1 kr.
75 öre i postanvisning till tidningens
ex-pedition.___________________________
»
Statsnyttiga" synptnkter.
Höger om, vänster om marsch! så
ljuda kommandoropen i våra dagar,
och den stora hopen lystrar och
ordnar sig i kolonner. På fanorna, som
föras i teten, avläses målet för
vandringen, och ett och annat lösensord
upprepas från man till man. Målet
tyckes märkvärdigt nog ofta vara
gemensamt, fastän de båda kolonnerna
röra sig i käpprakt olika riktningar.
Vill man ha närmare hesked av någon
i skaran, skall man finna, att han ofta
ej vet, varför eller vart han
marscherar, han vet endast, att han följt med,
när kommandot ljudit i hans öra; inte
resonera, bara marschera.
Under sådana förhållanden är det
kvinnornas politiska uppvaknande
skett och sker. "Till vilket parti skola
de sluta sig?" fråga partipolitikerna i
kortsynt ängslan för ändring i
partiförhållandena. — "Vilket tillskott av
kraft, insikt, förmåga skola de tillföra
statenl" frågar ett fåtal framsynta
politici. Och visst är, att många blickar
med spänt intresse följa kvinnorna och
iaktta, hur de nya krafterna verka
inom de snäva gränser, som hittills
blivit utmätta åt dem. Skola de få se
kvinnorna dela upp sig som själlösa
rekryter i vänstertrupp och
högertrupp och utgöra ett kvantitativt
tillskott allenast? Eller skall deras
uppmarsch ha större betydelse, skänka
staten nya väl behövliga värden?
Vilka lärdomar hava kvinnorna hämtat
ut gagna sekler av ofrihet och
förtryck, vilka lärdomar hämta de av de
stormar, som nu rasa runtom dem?
Har man icke rätt att vänta, att de
skola se på företeelserna med öppna
ögon, så som den ser, som ej fått sin
blick fördunklad av fördomar och
partilidelser, och att de framför allt ej
skola förlita sig på den manliga
erfarenheten, som tusenårig tradition gjort
dem blott alltför benägna att
överskatta. Underskattad, tillbakaträngd
Bör icke samhället, när det gäller att skapa en värdig
form för att bereda hjälp åt åldriga, i alla fall tillse, att även
kvinnorna få en effektiv hjälp? Det bör härvidlag vara
den inbördes hjälpsamheten, som skall vara den främsta
synpunkten. Eljest är det fara värt, att man här kommer
att nedlägga ett frö till bitterhet och strid emellan könen,
en strid, som är så pinsam och så abnorm, därför att den
ären strid mellan människor, som behöva varandras hjälp
för att komma igenom livet.
KAROLINA WIDERSTRÖM
i debatten om allmän pensionsförsäkring i Stoekholms stadsfullmäktige.
finnes hos dem själva en erfarenhet,
som är värd att ta vara på. Det
generella underskattandet av kvinnors
erfarenhet och omdöme är lika orättvist
som det allmänna överskattandet av
männens. Ger ej utsikten från åska*
dareplats en bättre överblick över
handlingen i sin helhet än den utsikt,
som de agerande själva ha på scenen,
där särskilt den, som är försjunken i
beundran över sina egna prestationer,
har svårt att uppfatta det som sker
runt omkring. Det är på
åskådarebänken männen hittills placerat
kvinnorna, och det är från den platsen
dessa borde ha gjort de erfarenheter, som
nu kunde komma såväl dem själva
som statslivet till godo.
Kvinnorna måste ha ögonen öppna
för faran att bli tomma efterapare av
männens politiska fasoner, att bli
papegojor, som själlöst efterpladdra av
männen inlärda politiska glosor, att
redan innan de blivit politiskt likställda
med männen låta sig påverkas av
manliga synpunkter och partifanatism
ända därhän att de till och med motarbeta
sin egen rösträtt och andra för
kvinnorna själva och för samhället nödiga
reformer. Detta är ett förräderi inte
bara mot deras eget kön utan mot det
bästa och sundaste i deras egen natur.
Aldrig någonsin har stat och
samhälle haft större behov av kvinnan
än just nu, men ej av kvinnan som är
mannens lyckade eller rättare sagt
misslyckade kopia. Samhället har
intet behov av kvinnan som förhärligar
makten och våldet, ej heller av
kvinnan som liknöjt ser likars rätt trampas
under fötterna, som ödmjukt kysser
den starkares hand, när han svänger
gisslet över henne och hennes
medsystrar.
Vi behöva i statslivet
moderskänslans instinkt att allt liv är heligt, att
det svaga och värnlösa behöver mera
vård och ömhet än det starka som kan
skydda sig självt. Samhället behöver
Rösträttsfanan bäres högt.
En utomstående kan måhända tro att
de engelska rösträttskvinnorna genom
sitt aktiva hjälparbete och sin i stor
skala organiserade sjukvård, för
ögonblicket skjutit den stora fråga, på
vilken de hittills ägnat sin tid och sina
krafter, i bakgrunden. Men så är
ingalunda förhållandet. Ensamt en flyktig
blick på den engelska rösträttspressen
ger med all tydlighet vid handen, att
den kvinnliga rösträttsfrågan, långt
ifrån att vara ett sekundärt intresse,
alltjämt intar sin plats i förgrunden,
alltjämt betraktas som medlet att i en
framtid lösa de svårigheter och
konflikter, vilkas tyngd pressar de flesta
europeiska folk.
En vädjan till allmänheten i Votes
for Women, en notis i The Vote och
mrs Fawcetts, mrs Aclands och miss
Ashtons agitationstal, refererade i The
Common Cause, visa oss att
entusiasmen för den kvinnliga rösträttsfrågan
inte bara är en glöd under askan, utan
en klart brinnande eld som lyser och
värmer under tider av mörker och
depression, samlande kvinnorna kring
det framtidsmål, som skall hjälpa dem
att uthärda det nuvarandes fasor.
Det nödhjälpsarbete, som de engelska
kvinnorna igångsatt, och som i denna
den kvinnliga rättskänslan som ej
blivit avtrubbad genom maktutövning.
Det behöver den moraliska styrkan,
som nu mera än någonsin tycks stå i
omvänd proportion till den fysiska.
Det behöver det mod som tvingar en
person att stå upp mot egna
partikamrater och säga: "ni handlar orätt", när
deras handlingar såra hans
rättsbegrepp. Det är av vikt, att kvinnorna
i tid väckas till insikt om sin verkliga
uppgift inom stat och kommun. Den
är icke att tillföra det eller det partiet
en ökning i numerären, utan att
tillföra samhället ett kvalitativt tillskott.
Men detta kan endast ske om
kvinnorna, oförvillade av yttre locktoner,
verka i samklang med det djupaste och
bästa som naturen nedlagt hos dem.
E, W—t.
stund riktar hela Europas blickar på
dem, är också det kraftigaste bevis för
att de en gång i framtiden inte komma
att bära sin rösträtt som en tom
dekoration, utan som ett medel till en allt
större insats i det kommunala och
politiska arbetet.
Englands olika kvinnliga
rösträttsföreningar uppmana också sina
medlemmar att genom ett kraftigt
agitationsarbete visa att de alltjämt bära
rösträttens fana högt och att genom
talrika möten, vilka i parentes sagt
blivit till trängsel fyllda, fortfarande
framhålla den kvinnliga rösträttens
betydelse som en viktig faktor i arbetet
för frihet, rättfärdighet och jämlikhet.
Centralstyrelsen för The National
Union of Women¾ Suffrage Societies
hade sitt årsmöte den 5, 6 och 7:de
februari med ett offentligt möte i
Kingsway Hall på aftonen fredagen den 5,
under mrs Fawcetts ordförandeskap.
Talare voro madame Maria Vérone,
miss Ashton, mrs Acland, mrs
Rack-ham och d:r Elsie Inglis. Flera
resolutioner antogos, bland vilka märktes en
kraftig protest mot kriget, samt ett
uttalande om att mötet ansåg
genomförandet av den kvinnliga rösträtten vara
ett medel att intellektuellt och
moraliskt höja hela kvinnokönet samt en
viktig faktor för att befästa en
varaktig världsfred.
Vid ett möte, som anordnades av The
Women’s Freedom League antogs med
acklamation följande resolution:
"Verkställande Utskottet för The
Wo-men*s Freedom League känner det som
en tvingande nödvändighet att i
kvinnorörelsens och landets intresse i
nuvarande tidsläge framhålla betydelsen
av kvinnorösträtten, såväl för den
allmänna opinionen som för
statsstyrelsen, och vädjar därför till alla
föreningens medlemmar att alltid agitera för
saken och kraftigt tillbakavisa varje
påstående, att rösträttsrörelsen skulle
ha fått träda i bakgrunden. Att svika
saken därför att tiderna blivit svåra
och tillspetsade, vore liktydigt med det
lägsta förräderi."
Även the Church League for
Wo-men¾ Suffrage bedriver ett energiskt
arbete och överallt i England svajar
rösträttens fana högt, vittnande om
den tro på ideella framtidsmål, som
aldrig får slockna i människornas
sinnen om man över de mörka djupen
skall kunna spänna bryggan till ett
ljusare och bättre framtidsrike. Deras
kamp för frihet och ljus är ett beröm
åt dem själva, en maning åt oss.
mmmmmm^^_ G. H. E.
Bepgrnan-ÖstBrbergsfjasanihallshursema.
Den kurs i samhällslära, varmed
arbetet började i år, var förlagd till
Södermanlands län, där den pågått från
16 januari—16 februari. Under denna
tid hava 14 platser besökts och 48
föreläsningar hållits för ett åhörarantal av
sammanlagt 2,473 personer.
Den 2 mars började en ny kurs i
Jämtlands län.
Annonsera i Rösträtt för Kvinnor.
: Annonspris 10 öre efter texten, 12 öre å textsida pr mro.-höjd, spaltbredd 65 mm. Marginalannons samt annons å bestämd plats 20 öre pr mm. Årsannonser 20 % rabatt,
| halvårs 10 % rabatt, kvartals 5 % rabatt För annons till anföring 1 eller 2 gånger torde likvid medfölja ordern. Annons bör vara insänd senast 5 dagar före tidningens
utgiv-\ ningsdatum till Rösträtt för Kvinnors expedition, Lftstmakaregatan^6, Stockholm. För annonsavdelningen; Rikstel, 456» Allm. tel. 456, mellan 9 f. m. och 7 e. m.
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
