Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
N:R 9t
LAGEHSONS
SKOIDAGASIN
Jakobsgatan 18 - Frcdsgatan 8
En hUiltes död.
Jean du Breuil de St. Germain †.
Med detta namn på dödslistorna har
krigets nedmejande lie nått oss
närmare än förr. Sex millioner äro
fallna av de stora okända krigarskarorna,
nu glesna även leden inom den lilla
trupp av föregångsmän, av
mänsklighetens riddare och ädlingar, vi kunde
räkna till de våra.
De flesta av dem som deltogo i
Stockholmskongressen 1911 minnas M. du
Breuil de Si Germain. Vid alla
för-handlingar syntes den högresta
gestalten med den klara pannan under det
täta, mörka håret. Han var en
Frankrikes son, som icke kunde och icke
ville vara endast en passiv åskådare av
en rörelse, som väckt hans sympatier
och mycket till följd av hans initiativ
bildades just vid
Stockholmskongressen "Männens internationella förbund
för kvinnans politiska rösträtt". M. du
Breuil blev vald till dess
vice-presi-dent. I Budapest var han även med,
livligt deltagande i de stora offentliga
möten, som "Männens förbund" där
anordnade vid sidan av den egentliga
kongressen.
M. du Breuil framträdde tidigt som
författare till historiska och politiska
studier och var uppskattad för sin
fina, personliga stil. Djupt intresserad
som han var av sociala problem kom
han att särskilt sysselsätta sig med
orsakerna till revolutionen och
förhållandet mellan staten och kyrkan. Bland
det sista han skrev var tre broschyrer
rörande kvinnornas socialt och
ekonomiskt osäkra ställning,
kvinnorösträtten och männens intresse av
kvinnornas medborgarskap. För
arbetarkvinnornas hårda lott var han fylld av en
varm och levande medkänsla och för
höjandet av deras villkor arbetade han
nitiskt i tal och skrift.
Som föreläsare var han outtröttlig.
Besvär och svårigheter avskräckte
honom aldrig från att komma
kvinnoorganisationer i skilda delar av
Frankrike och England till hjälp och
uppmuntran genom sin entusiastiska
vältalighet, sin törst efter rättvisa och
rättfärdighet, sin oegennyttiga strävan, att,
vad på honom ankom, söka gottgöra
vad som sedan århundraden brutits
emot kvinnorna genom fördomar och
förtryck.
M. du Breuil innehade, förutom
många andra befattningar av liknande art,
posten som förste sekreterare i den
franska valmansförening för K. P. R.
i vilken M. Buisson är ordförande.
Den franska kvinnorösträttsrörelsen
har gjort en betydande förlust och
inom hela världsalliansen kommer
underrättelsen om hans bortgång att
mottagas med vemod och saknad.
I le Figaros artikel om honom
skildras hans död med följande ord: "M.
Jean du Breuil de St. Germain,
löjtnant vid 10: de dragonregementet, föll
den 22 febr. nära A. — då han skyndade
för att hjälpa tre av sina män, som
på sin post blivit angripna av en tysk
patrull och svårt sårade. Två kulor i
bröstet — tre minuter därefter var
hans liv slut." Vid rapporten om hans
död yttrade regementschefen: "En
verklig hjälte var löjtnant du Breuil.
Jag måste beundra honom redan under
striderna i Belgien. Han var den
tappraste bland de tappra."
Vi veta att han var tapper. Det
fordras mod och självövervinnelse för
att träda i breschen för en ofta förhå-
AQ TAmj TT TflFflBPW Jfr fin Sveriges äldsta, största o. bäst
i"Di ÜUU11 fi liUrUUlUl Qb UiU renommerade specialaffär i
■ Kungl. Hofleverantör-
B . 4 . ÖJ ... Slàen-&YlIe-KläAningstyger
Rikst. 429 FreáSptan 3, SlOCkflOllIl. A. T. 6048 ProvertlandBortenaändasgratiso.franco.
Kyinnorna och äktenskapslagstiftningen.
L, K. P. R:s Verkställande Utskott insänder en skrivelse till lagutskottet
göras och de, som icke göras. När
allt detta sker, då skola bättre tider
redan ha stundat.
Jenny Wallerstedt.
Den 14 april överlämnades till riksdagens
lagutskott en av V. U. undertecknad
skrivelse angående det föreliggande förslaget
till lag om äktenskaps ingående och
upplösning, närmast i anslutning till några av
de uttalanden, som gjorts vid möten
anordnade av F. K. P. R. i Stockholm och
Uppsala. Det hade ursprungligen varit V. TJ:s
avsikt att avvakta ett uttalande från
Fre-drika-Bremer^Förbundet för att eventuellt
instämma i detsamma, men då detta
uttalande icke kunde väntas föreligga färdigt
i så god tid, att det hunne tillställas andra
kvinnoföreningar, beslöt V. U. att ingå till
lagutskottet med särskild skrivelse. Den
var av följande lydelse:
Med anledning av K. M:ts
proposition till riksdagen med förslag till lag
om äktenskaps ingående och
upplösning få vi, med uttalande av vårt
erkännande av det allvarliga arbete och
den goda vilja att göra även
kvinnorna rättvisa, som utmärker förslaget,
till lagutskottets beaktande vördsamt
göra följande hemställan:
I lagförslaget äro icke allenast de
förutvarande bestämmelserna om s. k.
ofullkomnade äktenskap upphävda,
utan man har också f rånträtt den
princip, varpå dessa bestämmelser vila,
sådan den återfinnes i G. B. 3: 9 och 3:10
med uttrycken: "Hävdar man sin
fästekvinna, då är det ett äktenskap,
som skall fullkomnas med vigsel", och
"Hävdar man kvinna under
äktenskapslöfte, då skall han taga henne till
äkta, om hon det påstår." Här är det
de reella momenten, överenskommelsen
och sammanlevnaden, som konstituera
äktenskapet, medan mindre vikt fästes
vid uppfyllandet av de lagliga
formaliteterna, under det att i det nya
förslaget dessa senare äro avgörande för
äktenskapets bestånd. Endast när dessa
till fullo uppfyllts, räknas förbindelsen
vara av den "högre art", att den kan
anses som äktenskap, och alla de
variationer av icke vigselfästa
äktenskapliga förbindelser, som
verkligheten företer, räknas icke hit utan
läggas under den ekonomiska synvinkeln
och degraderas till fullständigt fria
förbindelser. Medan tro och loven
hålles i helgd i den nu gällande lagen,
vilken förpliktar mannen att under i
G. B. 3:9 och 3:10 givna
förutsättningar fullkomna äktenskapet,
grundlägga dessa faktiska förutsättningar i
förslaget icke någon äktenskaplig
förpliktelse utan kunna på sin höjd ge
upphov till skadeståndsplikt för
mannen. Den kvinna, som i gällande rätt
förklaras för äkta hustru, skall enligt
förslaget få skadeersättning bl. a. på
grund av den "vanära*9, vari hon
råkat. (Se lagberedningens motiv sid.
124 rad 7 nedifrån.) Ha löften om
äktenskap redan förut lättsinnigt givits
och brutits, så torde detta förslag, om
det upphöjes till lag, lomma att verka
direkt upplösande på den
ansvarskänsla, som dock ännu finnes.
nad, alltid ringaktad strävan bland de
fattiga och icke maktägande i
samhället.
Till hans moder skrev M:me de Witt
Schlumberger å franska
rösträttsföreningens vägnar — han var medlem av
dess centralkommitté —: "Om M. du
Breuil är det icke ett tomt överord att
säga det han ständigt var villig att
offra sitt liv för varje stor och ädel
idé, — nu offrade han det för sitt folk
och för sitt land." Ellen Hagen.
Förslagets kap. I § 3 mom. I
innebär även ett sanktionerande av
dubbelmoralen för man och kvinna.
Mannen blir icke Vanärad, fastän han
bryter sitt genom den efterföljande
hävden alldeles särskilt bindande
äktenskapslöfte, medan kvinnan blir så
fläckad genom sitt på förtroende till
hans ord grundade förhållande, att hon
tilldelas skadeersättning särskilt för
sin vanära — åtminstone om hon icke
förut har dåligt rykte. Ty (enligt
lagberedningens motiv, sid. 125 rad 8
uppifrån ff.) "om kvinnan till exempel
redan förut vanvårdat sitt rykte, kanske
rent av är känd för lösaktighet, lärer
den ersättning, hon enligt förslagets
bestämmelser kan påräkna för
minskning i förvärvsförmåga och för skada
av icke ekonomisk art, i allmänhet
bliva ringa eller ingen."
Förslagets upphovsmän ha tydligen
icke reflekterat över, att det oftare blir
just dessa sistnämnda kvinnor, som
komma att söka tilltvinga sig
skadestånd, medan de som enligt nu
gällande lag betraktas såsom verkliga
hustrur, enligt förslaget faktiskt förlora
all rätt. Förslaget tenderar på denna
punkt till en lagfästning av
prostitutionen, därigenom att detsamma
praktiskt taget legaliserar
betalningsskyldighet för könsumgänge, eftersom
skadestånd skall utgå, även då barn icke
blivit frukten av förbindelsen.
Lagförslagets bestämmelser om att
lysning hädanefter skall gälla i
allenast tre månader står i skarp motsats
till den särskilt på landsbygden djupt
rotade uppfattningen av lysningens
helgd och förpliktelser och skulle, om
den bleve lag, verka oerhört
upplösande på ansvarskänslan.
I anledning av det här anförda få
vi vördsamt hemställa, att den humana
och sedligt riktiga grundtanke, som
fått sitt uttryck i nu gällande
rättsregler om s. k. ofullkomnade äktenskap i
den nya lagstiftningen bevaras, och
däri gives en sådan form, att de
olägenheter, som vidlåda de nuvarande
bestämmelserna, måtte i den nya lagen
undvikas.
Vad beträffar förslagets
bestämmelser om separation och
äktenskapsskillnad anse vi, att, då det är ytterligt
svårt, i många fall omöjligt, att
avgöra vem av makarna, som bär den
huvudsakliga skulden till brytningen
— och att över huvud avgöra vad som
skall kunna anses såsom skuld —, det
må överlämnas åt domstolen att efter
prövning av alla förhandenvarande
omständigheter bedöma såväl om
skyldighet att utge underhåll som om
vilken av makarna, då båda äro lika
skickade därtill, bör tilldelas vårdnaden
om barnen, detta såväl vid separation
som äktenskapsskillnad.
Utan att här ingå på det kungl,
förslaget i dess övriga delar vilja vi
slutligen instämma i vad däri stadgas
beträffande skyldighet för kvinna såväl
som man, att för erhållande av lysning
avgiva skriftlig försäkran på heder
och samvete att såvitt veterligt icke
lida av könssjukdom i smittosamt
skede. Vi kunna således icke dela hr
Ekmans uppfattning i hans motion (n:r
68 i I kam.), att det skulle vara någon
kränkning för kvinnan att avgiva en
dylik förklaring. Man bör förutsätta
att en kvinna, som ingår äktenskap,
skall vara så mogen, att hon förstår,
att denna bestämmelse tillkommit i
samhällets intresse.
*♦•■■•♦*
./47\
5 (f. d. Barnängens lokal). ■
| ASTRID SÖDERQÜIST j
KAPPAFFAR
1 Klass Damskrädderi.
Alltid välsorterat lager i fördelaktiga prislägen.
Specialité:
J. A. WETTERGRENS FABRIKATER.
Haagkongressen.
Listan på svenska delegerade till
Haagkongressen fick, sedan en del avsägelser
från de först utsedda inkommit, följande
slutliga utseende: fru Nina Andersson,
Västerås, fröken Emilia Fogelklou,
Djursholm, fru Anna Glasell-Andersson,
Djursholm, fröken Emma Hansson, Landskrona,
fru Anna Holm, Nääs, fröken Anna
Kleman, Stoekholm, fröken Anna Lindhagen,
Stockholm, friherrinnan Ellen Palmstierna,
Stäringe, fru Ruth Randall-Edström,
Västerås, doktor Naema Sahlbom, fröken
Mathilda Widegren och fru Elin
Wägner-Land-quist, Stockholm.
Det förberedande kongressarbetet tog sin
början redan den 20 april i Amsterdam, i
det att den kommitté, med två medlemmar
från varje land, som utsetts att behandla
de inkomna resolutionsförslagen, då
började sitt arbete. Till svenska
representanter i resolutionskommittén hade utsetts
fröknarna Anna Kleman och Emma
Hansson. Övriga svenska delegerade deltogo i
det skandinaviska samkväm, som den 24
april ägde rum i Köpenhamn, och där man
vid sidan av det egentliga programmet fick
tillfälle att fira de danska kvinnornas
rösträttsseger.
Enligt från kongressbestyrelsen
inkommet meddelande hade Jane Addams utsetts
till kongressens ordförande.
Vi hoppas att i vårt nästa nummer
kunna lämna en utförlig redogörelse för
kongressen och dess förhandlingar.
Två kvinnogärningar.
K. M:t har med medaljen Illis quorum
meruere labores, belönat en av våra
främsta krafter på det pedagogiska området,
nämligen seminarieadjunkten Hedvig
Sidner. Hennes lärareverksamhet har varit
ovanligt omfattande, bl. a. har hon varit
ledamot av folkundervisningskommittén
och av överstyrelsen för Stockholms
folkskolor. I år blev hon vid fyllda sextiotvå
år, alltså sju år efter nu gällande
pensionsålder, tillkallad som sakkunnig för
kvinnlig slöjd i både folkskole- och
läroverks-överstyrelsen — ett bevis på alltjämt
oförminskad arbetskraft.
Samtidigt har samma medalj tilldelats
föreståndarinnan för skolan för blinda
kvinnor i Uppsala, fröken Anna Wikström,
for den storartadt hjälpverksamhet hon där
utvecklat.
Män, som tro på kvinnorna.
Männens förening för kvinnans politiska
rösträtt i Ungern har i en resolution
uttalat som sin mening, att kriget aldrig
brutit ut om kvinnorna haft politisk rösträtt.
Redan före krigets utbrott var föreningen
mycket livaktig och nyligen sammankallade
de hemmavarande medlemmarna, mest
bestående av äldre akademici och affärsmän
ett möte i Budapest, där talare efter talare
underströk den synpunkten att
kvinnorösträtten vore ett av de effektivaste medel att
förebygga krig.
En var bor gynna
KAFÉET & KONDITORIET, S:t Eriksg. 30
samt
CENTRALKAFÉET, Vasagatan 10
OBS t Goda varor - billiga priser t
RUNG
AJVTOJV
Ällrn. Telefon 20168
BRODENS JURIDISKA BYRÅ
68 VASTERLANGGATAN 66, STOCKHOLM. Bikstelefon 14468.
Ütlör alla Juridiska o. PRIVAT-
DETEKTIV A uppdrag diskret,
fort och. billigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
