Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
Motto: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
v \*
iv. Arg.
STOCKHOLM, 15 OKTOBER 1915.
N:r 20.
RÖSTRÄTT FÖR KYIJSNOR
utkommer den 1 och 15 i var månad.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan*
Redaktionstid: onsdag och lördag kl, V«3—*M.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4,
RiksteL ^örr 600. Ällrn. tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten:
Pris för 1915 1 krona.
4:de kvartalet 30 öre. Lösnummer 5 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande av 1 kr.
75 öre i postanvisning till tidningens
ex-pedition.______ ’____________________
Vårt dubbla ansvar.
Ännu med ekot av det danska
segerjublet klingande i våra öron, och
samtidigt med att vi bevittna, hnr även i
de krigförande länderna den ena efter
den andra av motståndarnas skansar
börja falla, och kvinnorösträtten
vinner terräng, där man minst skulle anat
det, få vi i vårt eget land erfara, hur
till och med gamla och som säkra
ansedda anhängare sträcka vapen, och
antirösträttsrörelsen finner nya vägar
för en verksamhet, vars förnämsta
kännemärke är ljusskygghet.
Det ligger i sakens natur, att
argument, som icke kunna uttalas högt,
icke kunna upptagas till bemötande.
Dessa lämna vi således åt sitt värde.
Men det har sagts högt och från håll,
där man haft anledning vänta bättre,
att "tidsförhållandena i vårt land icke
påkalla införande av politisk rösträtt
för kvinnor". Vi känna igen
argumentet Tidsförhållandena ha alltid varit
olämpliga för någon kategori av de
maktägande i vårt land, under det att
lämpliga tidsförhållanden kunnat
skapas i alla våra grannländer och i ett
av dem till och med under brinnande
världskrig.
Att de danska männen visste, vad de
gjorde, då de just i tider som dessa
gåvo landets kvinnor meddelaktighet i
ansvaret för landets väl, därför ha vi
många bevis, liksom för att de danska
kvinnorna veta att uppskatta sin del i
detta ansvar.
Vad den danska segern betyder för
oss — de enda efterblivna i Norden —
det ha vi redan vid flera tillfällen haft
anledning framhålla, det skärpta
motståndet, öppet och förtäckt, visar
också därpå.
Vad det betyder för den
internationella rösträttsrörelsen, därom får man
en föreställning, då man läser
rösträttspressen från andra länder,
central- såväl som västmakter. Sålunda
skriver fru Ernestine von Furth, ord-
Ja, förvisso är det en stor välfärdsfråga för vårt
folk, att politiska företrädesrättigheter utplånas, att
gamla skiljemurar, som verkat söndring och split, falla,
att även hos oss folkets vilja och folkets krav komma
till sin rätt och att jämväl kvinnorna, bli helt och fullt
medborgare. Måtte så utan långa och upphetsande
strider ske till vårt svenska folks sanna ära och lycka!
Karl Staaff*
förande i den österrikiska
kvinnoröst-rättsorganisationen i dennas officiella
organ:
För oss kvinnor i de krigförande
länderna, där vi nedlagt lika mycket arbete för
kulturens främjande som de danska
kvinnorna, och som nu genom detta fasansfulla
världskrig träffats i det innersta av vårt
väsen, för oss betyder denna nya danska
författning mera än blott och bart
resultatet av den politiska kvinnorörelsen. Hopp
och ny tillförsikt hämta vi nr den danska
regeringens folkbefriande gärning och den
fasta tron, att nöden i den tunga tid, som
vi nu genomleva, skall bli en brännande
sporre för att principen om
självbestämmanderätt hos folken, vilka i lika hög
grad bestå av kvinnor som av män, också
hos oss skall få betydelse och kunna
genomföras, sa att ur såren, som en
bloddränkt samtid slår, en ny och sann
folkkultur skall kunna uppstå.
I samma riktning nttala sig även de
tyska tidningarna, och dessa, såväl som
de franska, visa med talrika citat, hur
män, som se kriget på tillräckligt nära
håll, mer och mer få ögonen öppna, icke
hlott för det berättigade i kvinnornas
rösträttskrav, utan också för det
nödvändiga i detta kravs snara
genomförande.
På samma gång som den danska
segern har blivit oss en sporre att
fördubbla våra ansträngningar för egen
del, har den mångdubbelt ökat vårt
ansvar inför de miljoner olyckliga
kvinnor, som under det omedelbara trycket
av den pansrade näven blivit visade
"kvinnans plats i samhället", och som
nu se till de neutrala ländernas
kvinnor som till dem, som skola kunna
bereda väg för bättre förhållanden.
Medan rösträttskvinnor i de
krigförande länderna mitt uppe i
hjälparbete, om vars art och dimensioner vi
utanförstående icke kunna bilda oss en
föreställning, kämpande under sorg
och lidande, genom nästan
övermänskliga ansträngningar förmå hålla
rösträttsfanan högt, ar det på de neutrala
ländernas kvinnor, som det egentliga
rösträttsarbetet nu måste vila. "Till
Islands ftuinnor fira sin rösträttsseger.
Den 7 juli samlades det isländska
Alltinget för första gången sedan den
nya grundlagen sanktionerats av
konungen, och Islands kvinnor firade den
dagen sin rösträttsseger med en
anslående fest. Under musik tågade en
procession av kvinnor, företrädda av 200
vitklädda små flickor fram till
Alltingsbyggnaden, som med anledning
av dagens betydelse var rikt smyckad
med flaggor. En deputation begav sig
därpå in i den sal, där
Alltingsmännen voro samlade och överlämnade
till deras talman en adress. Sedan
såväl talmannen som ministern
framburit sitt tack tiU deputationen, höll en
av Alltinget utsedd ordförande ett
välkomsttal till kvinnorna, vilket av de
närvarande besvarades med ett
fyr-faldigt leve. Utanför byggnaden hölls
därefter tal av redaktör Briet
As-mundsson, som skildrade kvinnosakens
framgång på Island, och efter henne
talade skolföreståndarinnan Ingebrog
Bjarnason om kvinnornas
verksamhetsområden i forntid och nutid.
Kärlek och barmhärtighet hade ofta
präglat kvinnornas gärningar och därför
hade Islands kvinnoföreningar enats
om, att ett bättre hugfästande av deras
rösträttsseger inte kunde tänkas än
upprättandet av ett sjukhus i
Reykjavik, där sjuka från hela landet kunde
få den bästa möjliga vård. Telegram
avsändes till konungen och
drottningen med tack för grundlagens sanktion
och följande dag anlände ett
lyckönskningstelegram från Danmarks konung.
På aftonen samlades kvinnorna till en
fest, som varade långt in på den ljusa,
nordiska natten, och där tal och sång
omväxlade.
Amerika och Sverige se de
krigförande ländernas kvinnor för segrar, som
skola stärka den stora sak, som ligger
oss alla lika varmt om hjärtat", säger
the Common Cause, den engelska
landsföreningens organ. Måtte vi kunna
motsvara deras förväntningar!
Frågan om kvinnors
nattarbete i Norge.
En revision av lagarna för
arbetsskydd har nyligen varit före i Norge,
och då däri även inbegreps
möjligheten av särlagar för kvinnors
nattarbete, ha kvinnorna med det största
intresse följt frågans behandling i
Odels-ting och Lagting. Protest mot ett
ingripande i deras arbetsförhållanden
har ingått från kvinnliga arbetare vid
Sulitelma gruvor, och från Kristiania
kvinnliga typografer förelåg följande,
av 371 kvinnor undertecknade
skrivelse, ställd till Norges storting:
Kvinnliga organiserade tryckeriarbetare
i Kristiania och Kristiansand tillåta s¾
vördsamt att på det bestämdaste protestera
mot att i lagen införas särbestämmelser om
kvinnors arbete (nattarbete, övertidsarbete
o. d.) och om deras arbete i yrken med
särskilt farligt, hälsovådligt eller
ansträngande arbete eller arbete som kan medföra
särskild fara i sedligt hänseende, därför att
dessa bestämmelser äro till skada for de
kvinnliga arbetarna i konkurrensen om
arbete.
Vi tillåta oss att hänvisa till
tryckeri-arbeterskornas protester från 1896 och 1909,
vilka biläggas och vid vilka vi alltjämt
fasthålla. Vi tillåta oss dessutom att
hänvisa till de protester mot liknande
lagförslag eller lagar, vilka våra kvinnliga
arbetskamrater i de andra nordiska länderna**
Danmark och Sverige, framkommit med.
Dessa protester bifogas. I de nämnda
dokumenten framhålles den syn på saken, som
överensstämmer med våra intressen som
arbeterskor.
Under debatten i Odelstinget
förekommo många utomordentliga inlägg
i frågan och hävdades den principen,
att män och kvinnor böra ställas
under samma villkor på
arbetsmarknaden. Först när de lyda under
gemensamma lagar, kunna de arbeta sig
fram till ljusare och bättre
levnadsvillkor. Förslaget att förbud för
kvinnors nattarbete inte skulle upptas till
behandling under innevarande
Odels-ting antogs med 54 röster mot 30 och
mötte inte heller något motstånd i
Lagtinget. Frågan är alltså för
närvarande bordlagd, även om icke härav
skulle följa att den för alla tider är
bragt ur världen.
Presidenten Wilson for
kvinnorösträtten.
Enligt meddelande från Amerika har
presidenten Wilson nu förklarat, att
han vid omröstningen i New Jersey,
där han är röstberättigad, kommer att
avge sin röst till förmån för
kvinnorösträtten, ett meddelande som
mot-setts med spänning ej blott av
Amerikas rösträttskvinnor utan av
rösträttskvinnor världen runt.
för Kvinnor.
i Annonspris 10 öre efter texten, 12 öre å textsida pr mm.-Jiöjd, spaltbredd 65 mm. Marginalannons samt annons å bestämd plats 20 öre pr mm. Årsannonser 20 % rabatt,
■ halvårs 10 % rabatt, kvartals 5 % rabatt- För annons till införing 1 eller 2 gånger torde likvid medfölja ordern. Annons bör vara insänd senast 5 dagar före tidningens utgiv-
S ningsdatnm till Rösträtt för Kvinnors expedition, L¾staakaregatan 6, Stockholm. För ainionsavdelningen; RiksteL Norr 600, Ällrn. tel. 14729, mellan 9 f. m. och 7 e. m.
" UHM*4Ma •■■■■■■■■■■*■■*•••■■•■■■*■•■■■■■■■ ■•MMaMMHaaMMMMMnMMBN •■•«••■•■• ■■■■■»»■•■■■■■•■•■■■ ■■»■■■^■••■».■■■■■* ■■■■■■■■■■■■■•■■■■*■■■ ■■■■■•■*•■■■■■*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
