- Project Runeberg -  Rösträtt för Kvinnor / V Årg. 1916 /
17:1

(1912-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RÖSTRÄTT FÖR

KVINNOR

Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.

Motto : Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.

V. ÅRG.

STOCKHOLM, 1 SEPTEMBER 1916.

N:r 17.

Kvinnoansvar gentemot
dyrtiden.

I dagarna har en bok om den
svenskengelska postkonflikten kommit ut.
Den bör med stor uppmärksamhet
läsas av alla kvinnor, som vilja ärligt
oeh förnuftigt bilda sig omdömen om
landets ekonomi. Tyvärr blir det nog
inte många. Tyvärr är det nog så, att
ehuru kvinnor sköta en väsentlig del
av hushållningen, är det endast ett
mycket ringa antal kvinnor, som
intressera sig för densamma så att de
söka förstå sammanhanget mellan det
handelspolitiska läget och det
diplomatiska spelet. De flesta kvinnor ha inga
tankar alls i sådana ting — och många
skryta därmed — andra tala så att
man misstänker, att icke bara kunskap
och arbete fattas utan även allvar i
den goda viljan.

Men förhållandena komma att tvinga
även de svenska kvinnorna att öppna
ögonen och se. Vem kan undgå att
förstå, att avknappningen i födan och
försämringen i dess näringsvärde
kommer att verka en framtida avmattning,
när de undernärda barnen skola som
vuxna ta i med uppgifterna. Mer än
förr kräves nu, att varje nation gör
sitt för att hålla Europa uppe som en
kulturemotionell kraft, en uppgift som
Europa nu så grundligt sviker.

Kvinnorna komma även i vårt land
att tvingas se, hur mycken hårdhet och
känslolöshet, hur mycken svaghet och
feghet staten visar, när det gäller att
ordna förhållandet mellan
utplundringsintressena och de lojala
medborgarin-tressena. Den för nationen icke
hedrande företagaranda, som gång på
gång fört vårt land till
krigsavgrundens brant, har under tvänne krigsår
lärt sig lita till våra politiska ledare.
Detta har självklart ökat djärvheten
och fräckheten hos densamma. De
öden, som möta de lojala
medborgar-intressenas ansträngningar att göra
sig gällande, skrämma och trötta. Det
är väl däri man får söka förklaringen
till att de svenska kvinnorna stå så
overksamma, ehuru det gäller
hemmens livsfråga: att mätta de hungriga.
De tro sig intet kunna uträtta
gentemot den reaktion, för vilken kvinnor-

En av de viktigaste följderna av kriget kommer
för orienten att bli kvinnornas fullständiga frigörelse.
Österns män ha icke tillräckligt förstått kvinnornas
stora andel i världsutvecklingen. Kvinnorna böra
beredas tillfälle till den högsta andliga utveckling och
uppfostran. husseim kemål

Sultan av Turkiet

nas, barnens oeh de fattigas
livsintressen äro intet, så snart de kollidera med
vad reaktionen kallar statsnytta.

Den blå boken ger en beklämmande
aning om att detta krigsår kommer att
uppställa ändå svårare problem än de
föregående. Det kommer att
ytterligare bekräfta, att den maskulina
renässansens triumf gendrivit vissa mäns
högfärdiga påstående, att allt blir bra,
om bara mannen och ingen annan får
råda för riket, men bekräftar
kvinnornas ödmjuka tro, att bäst blir det, om
alla hjälpas åt. Kvinnorna ha sin stora
skuld i denna triumf, därför att de sett
med intellektuell lättja, okunnighet och
likgiltighet på fosterlandets
ekonomiska problem. Ingen kvinna borde få
sköta sina nationalekonomiska plikter
med barnets oförstånd inför dess
allvar och med dess oförmåga att
överblicka det hela, varav det är en del.
Denna skuld minskas endast
därigenom, att de erkänna för sig själva
och andra, att ansvaret för de hårda
tiderna drabbar lika mycket dem, som
krypa undan ansvar, som dem, som
rycka till sig mer därav, än de ha
skuldror att bära. Enda sättet att
i framtiden hindra dessa yttringar av
den maskulina renässansen är att
kvinnorna kvalificera sig till att bli
omdömesgilla och därför respekterade
maktfaktorer.

Det viktigaste utslaget av detta
vaknande kvinnliga allvar är, att kvinnor
i alla kulturländer föra sitt
rösträttsarbete framåt med oemotståndlig kraft
De måste inse, att med dessa
hemmens stora livsfrågor komma vi ingen
vart, om ej staten kan hejda det
diplomatiska spelet och den privata
spekulationens överdrifter. Men det är rege-

Den stora omvändelsen.

Mr Asquith uttalar sig för
kvinnorösträtten.

Det har inte på långa tider hänt att
man kunnat konstatera en sådan
livaktighet i den internationella
rösträttsvärlden som på det yttersta av dessa
dagar, och det är inte längre
uteslutande Amerika, som tilldrar sig
huvudparten av vårt intresse. I England ha
händelserna utvecklat sig med en
hastighet, som man knappast kunnat
drömma om, och de som under första
krigsåret med ångest och bävan frågade sig
vad framtiden skulle bära i sitt sköte
för kvinnorna, om reaktionen skulle
segra och tvinga deras fråga in i en
återvändsgränd, eller om de ideella
strömningarna bland folken skulle visa
sig så starka, att de segrade över
konservatism och maktprinciper, ha nu
fått svar på sin fråga, genom de sista
veckornas händelser i ett av de stora
kulturländerna.

Knappast i något land har väl
motståndet mot kvinnorösträtten varit så
segt och envist som i England.
Petitioner, processioner, tal, agitation och
slutligen våldsmetoder, allt visade sig lika
fruktlöst. Att omvända regeringen
föreföll lika hopplöst som att med böner
och tårar beveka en klippa.

Man hade väl icke väntat sig att
kriget, den Molok, som förtärt så mycket
människomaterial och under vars
förbannelse folken sucka, skulle bli
kvinnornas bundsförvant i kampen för
deras medborgarrätt. Så tycks ändå bli
fallet. Kanske har det samfällda
lidandet mer än något annat enat män och
kvinnor, fast man förundrar sig över

ringar och riksdagar, som ordna
tyglarna på dessa svårhanterliga fålar.
Regeringar och riksdagar skapas av
alla myndiga medborgare. Det är
alltså för förberedelsen för sitt
medborgarskap, som kvinnan skall stå till
svars inför framtida släkten.

att det skulle behövas ett krigs hårda
prövning för att öppna männens ögon
för det rättmätiga i kvinnornas krav.
Gemensamt ha de nu värnat
fosterlandets intressen. Kvinnorna ha ryckt in
på alla områden, där de kunnat vara
till hjälp och nytta, hela
ammunitionsfabriker skötas endast av kvinnor, och
denna deras indirekta värnplikt har
tillvunnit dem nationens aktning och
erkännande. Kvinnorna ha gått så
långt i uppoffringar, att de sagt sig
vilja avstå från varje tanke på att
deras rösträttsfråga skulle upptas till
behandling, så länge fosterlandet är
invecklat i krig och frågan om
utsträckningen av rösträtt för män får vila,
men de politiska händelserna ha helt
plötsligt åter gjort frågan aktuell.
Intresset i England har nämligen länge
varit riktat på möjligheten av en
revision av de nuvarande
rösträttsbestämmelserna. Den nationella
krigskommittén med sir Edward Carson i
spetsen har yrkat på att de, som
oegennyttigt offra sig för fosterlandet, även
skola ha inflytande på dess öden,
varför rösträtten borde utsträckas till
soldater och sjömän.

Skulle denna reform komma till
stånd, utan att den kvinnliga
rösträttsfrågan samtidigt bleve löst, innebure
det ju en oerhörd orättvisa, då
kvinnorna gjort sitt fosterland ovärderliga
tjänster, och detta sakförhållande
kunde inte förbises varken av kvinnorna
själva eller av deras anhängare i
regeringen och parlamentet.

Kvinnorna trädde genast i aktion,
och en allmän livaktighet förspordes
inom alla rösträttsorganisationer.
Många av kvinnorösträtteiis bittra fiender
erkände sin frontförändring, men att
kvinnorna skulle få sin bittraste
motståndare, premiärminister Asquith, att
officiellt uttala sig för det berättigade
i kvinnorösträtten, hade de väl
knappast väntat sig. Så skedde emellertid
under det tal mr Asquith höll i
parlamentet vid överlämnandet av
regeringens Registration Bill, som skulle
träda i kraft den 31 maj 1917. I
densamma sörjes för att ingen berövas sin
rösträtt, därför att han av militär
tjänstgöring varit förhindrad att
närvara vid valen. På någon ytterligare
utökning av väljarna kunde regeringen
under nuvarande tider inte reflektera,
och i sin motivering varför han inte
ansåg, att utsträckt rösträtt för män
kunde upptagas till behandling utan att
även kvinnornas krav beaktades,
yttrade mr Asquith:

"I samma ögonblick, som vi gripa oss
an med en utsträckning av rösträtten
på grund av tjänster, som visats
staten, befinna vi oss inför en annan
fråga av utomordentlig betydelse: Hur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:33:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rostrattkv/5/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free