Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTRÄTT
KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
Motto: Vi kanna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
VI. ÅRG.
STOCKHOLM, 1 APRIL 1917.
Na* 7.
Hela folket?
Den daggryning, som nu sprider sitt
ljus över ett stort land, så länge sänkt
i förtryckets mörker och nöd, har varit
efterlängtad av ett helt folk i ångest och
spänning, oeh ej minst ha Ryslands
kvinnor lidit av sin vanmakt som
medansvariga i nationens öde. Trofast och
hängivet ha de stått vid männens sida
i kampen for frihet och människorätt.
Om Kysslands fängelsehålor och
Sibiriens stepper hade ordets makt, skulle
de kunna förtälja samma historia om
kvinnors som mäns martyrskap —
kanske ännu ohyggligare för de förra.
Skall det nya tidsskede, som på
revolutionens stormvind brutit in för det
ryska folket och sopat förtrycket över
bord, nå även kvinnorna? Skall det i
det nya partiets manifest så ofta
förekommande uttrycket ”hela folket”
verkligen också avse detta, eller hör det till
dessa ”ordens komedier” som i livet —
och ej minst i politiken — driva sin
grymma lek?
Det finns i Rysslands politiska
historia under krigsåren vissa tecken, som
tyda på att kvinnosaken där som i de
andra krigförande länderna varit
underkastad den stora förvandlingens lag.
Ett sådant tecken är det förslag som
nyligen inlämnats till duman av
dåvarande inrikesministeriet om
kommunal rösträtt åt kvinnor — men icke
valbarhet. Den senare inskränkningen
väckte på många håll kraftig
opposition bland männen. Semstvon i Jaro
slav föreslog att kvinnor skulle vara
valbara till distriktsstyrelserna. I
motiveringen härför påpekas den
officiella statistiken, som visar av vilken
oerhörd vikt för landet kvinnoarbetet är
— sålunda har inom lantbruket den
kvinnliga arbetskraften ökats med 30
procent, under det att den manliga
minskats i samma proportion. Det är
nödvändigt, framhåller Semstvon, icke
endast ur rättvisans synpunkt, utan även
ur syunpunkten av hela landets
välfärd att kvinnorna skola hava sin fulla
del i kontrollen och administrationen
av samhällets angelägenheter.
Och vad som i det klerikala Ryssland
är ännu mera ägnat att förvåna och
Man talar så mycket om nya uppgifter för det
inre statslivet efter kriget. Kvinnorna måste taga del
i detta inre byggnadsarbete. #tt hos dem väcka en
stark rätts- och ansvarskänsla måste uppfattas som
en plikt av alla, som ha folkets och statens väl om
hjärtat. Särskilt måste det kännas som en plikt av
kvinnor i ledande ställning. _
Mtana Cauer.
som nogsamt vittnar om den ändrade
ställning kvinnosaken nu intager är
att biskopen av Krasnovarsk, Nikon,
medlem av den upplösta kejserliga
duman, har sanktionerat kvinnors
tillträde till kommunalstyrelser.
Dessa synpunkter av rättvisa och
statsnytta ifråga om kvinnornas
medborgarskap, som gjort sig gällande
under en tidpunkt, då reaktionen ännu
satt vid styret, kan man ej gärna
förutsätta skola glömmas i en grundlag,
skriven av folkviljan. Den grundlag, som,
enligt manifestet, ”skall tillförsäkra
hela folket frihetens och jämlikhetens
oföränderliga rättigheter och
underlätta möjligheten för alla medborgare
att fritt göra gällande sina andliga
krafter i skapande arbete for landets
väl”.
År det möjligt av en på sådana
principer byggd regering att utesluta
halva folket från medborgarrätti — Det
har visserligen hänt förut, men ett och
ett kvarts sekel skall väl ha fört
mänskligheten närmare frihets- och
jämlikhetsidealet.
Yi tro icke att det är möjligt.
Återigen stå då Sveriges kvinnor
inför den numera icke så ovanliga
situationen att på samma gång de med
uppriktig glädje lyckönska sina systrar i
utlandet till den vunna segern, känna
de i sitt innersta en tagg, som stinger
så som endast förödmjukelse och
orättvisa kunna göra.
Det hette förr, men det förefaller
nästan, som om det gamla axiomet vore
bortglömt, sedan det kan tillämpas på
politiska förhållanden, att ”kvinnans
ställning i ett land är säkraste tecknet
på dess kultur”.
I vilket förhållande kommer då kul-
Nya segrar i Nordamerika.
Ett telegram från mrs Chapman Catt
till redaktionen av The Common Cause
meddelar de glädjande nyheterna, att
kvinnorna i Ohio, Nord-Dakota och
Indiana erhållit rösträtt till presidentval.
Ohio är en av de östligaste staterna,
som i fråga om rösträtt varit en av de
mörka punkterna, men även östern är
underkastad utvecklingens lag. Även
kommer underrättelse att lagförslaget
om kvinnorösträtt gått igenom i andra
läsningen i den canadensiska provinsen
Ontarios parlament.
Mrs Chapman Catt har från
presidenten Wilson mottagit ett telegram av
följande lydelse: Tillåt mig att såväl
till Er oeh Er organisation som till
Nord-Dakotas kvinnor frambära mina
bästa välönskningar med anledning av
det förslag om rätt för kvinnor att
rösta vid presidentval, som nu gått
igenom. Som Ni vet, hyser jag ett varmt
intresse för kvinnorösträttens
utbredning, och jag anser att man bör hälsa
med glädje varje framsteg i den
riktningen. _
Våra landvinningar.
Nya F. K. P. R. äro bildade i Nora,
Köpmanholmen och Sprängsviken
Västernorrlands län efter föredrag av
fröken Emma Aulin. Köpmanholmens
F. K. P. R. består av 24 medlemmar,
därav 4 män och dess ordförande är hr
Artur Lundgren. I Sprängsvikens F.
K. P, R., som räknar 26 medlemmar, är
fröken Beda Buréus ordförande.
turlandet Sverige att efter denna
måttstock stå till barbarlandet Ryssland?
Jämförelsen tvingar sig
obarmhärtigt fram — och svaret är mycket
bittert för den, som älskar sitt land och
vill se det som det yppersta i
mänsklig kultur på rättfärdighetens säkra
grundval.
Marsvalet.
Med de senaste årens rubbningar av
livets ostörda gång har kommunen
ryckt oss mycket närmare in på livet.
Förr kunde vi tillåta oss lyxen att
glömma den under de smärtfria
perioderna mellan skatteterminerna. Nu
märka vi dess mer eller mindre
fader-liga hand ständigt över oss, nu bli
dess omsorger ständigt alltmer
nödvändiga, dess missgrepp, dess
eventuella partiskhet eller vårdslösande allt
mera ödesdigra. Det är därför
fullkomligt ologiskt, att valmännens intresse
för de nu avslutade
stadsfullmäktigvalen i huvudstaden varit mindre i
stort sett än vid senaste val. Det borde
i stället nu ha varit större.
Det står oss icke i skrivande stund
till buds någon statistik över
kvinnornas deltagande i valen, men man kan
redan nu säga att åtminstone där det
gällt kvinnliga kandidater, vilkas inval
stått inom möjligheternas gräns, de
visat ett starkt intresse och mycket flitigt
vandrat upp till valurnan. Sålunda var
kvinnornas deltagande i fjärde kretsen,
där fru Broomé stod under omval och
fru Gertrud Tömell stod på
högerlistan, så påfallande livligt, att
funktionärerna pustade över alla dessa
kvinnor med sina 1, 2, 3, 4 röster, som
in-funno sig med sina sedlar.
Det är ju givet, att den graderade
skalan ofantligt minskar kvinnornas
möjligheter vid de kommunala valen, men
icke minst valutgången i denna fjärde
krets torde visa, att om det också kan
gå ända till 40 valkvinnor på en enda
kapitalist liksom 19 skräddare på ett
pund, så ha kvinnorna dock, när de
sätta till sin mängd, utsikter att öva
inflytande på valen.
Tyvärr ha de ännu alltjämt mycken
kommunal likgiltighet att försona.
Många husmödrar använda hellre en
timma på att klaga t ex. över
mjölkbolaget än på att gå upp och rösta för
en bättre mjölkordning, dock ser det
ut som om sammanhanget mellan
kommunens beslut och deras dagliga strid
för livets nödtorft, allt mer skulle gå
upp för kvinnorna. Det gäller här
samma tankeprocedur, som föregår
pånyttfödelsen till rösträttskvinna.
Det kvinnliga elementet i
stadsfullmäktige har genom dessa val undergått
en del omvandlingar. Kvinnorna ha
efter kampanjens slut att anteckna
både vinster oeh förluster. Oberörda av
marsvalen ha varit 2 kvinnliga
stadsfullmäktige, fröknarna Stina Quint
och Bertha Wellin (moderata). Fröken
Alma Hedin, vars mandat löpte ut,
avsade sig förnyat uppdrag, något som
är att beklaga, då hon visat sig äga en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
