Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSTRÄTT FOR
KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
Motto: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
VI. ÄRG.
STOCKHOLM, 15 APRIL 1917.
N:r 8.
Yad vi vänta av
ministären Swartz.
Tätt komma budskapen om nya
segrar för kvinnorösträtten, i krigförande
och neutrala länder, i Europa och
Amerika. Frågan står inför sin lösning i
England, och nu står Ryssland,
revolutionens Ryssland, berett att giva alla
sina medborgare, män och kvinnor,
deras fulla medborgarrätt
Endast i Sverige tycks
betänksamheten sitta i orubbat bo. Här talas
visserligen vackra ord om ”enighet” inom
nationen i farans tid, men vi undra vad
som menas med ”enighet”. Vi skulle
därmed yilja förstå hela nationens
medvetna samverkan till landets
gemensamma bästa, men första villkoret
härför är att landets män och kvinnor
tagas med i samråd och tillåtas att
medverka till lösningen av de
svårigheter, som världskriget framkallat. Att
tala om ”enighet” oeh samtidigt vägra
att ge kvinnorna medborgarrätt
förefaller åtminstone oss kvinnor
oförenligt
Den Hammarskjöldska regeringen
har avgått, och nu fråga vi: skall den
nya regeringen försona vad den gamla
brutit i detta avseende? Ännu finns tid
att till enighetens främjande till 1917
års riksdag framlägga proposition om
rösträtt och valbarhet för kvinnor.
Statsminister Swartz var medlem i
den regering, som år 1907 i
propositionen om allmän rösträtt för män gav
oss ett tydligt löfte om att kvinnans
rösträtt ”i en nära liggande framtid
kommer att bliva verklighet”. Tio år
ha förflutit och många vindar blåst
sedan dess, men intet har under dessa år
från det hållet förmärkts i avsikt att
förverkliga löftet. Nu komma vi ännu
en gång att fordra dess uppfyllelse.
De tio årens dröjsmål ha redan gjort
att Sverige blir det sista landet i
Norden, som befriar sina kvinnor. Skall
Ryssland också gå före oss? Skall till
sist Sverige stå som reaktionens enda
fasta borg i Europa, Sverige, frihetens
stamort i Norden, Sverige, vars stolthet
det en gång var, att dess kvinnor stodo
så högt? Underlig är den
fosterlandskärlek, som tar sig sådant uttryck.
För mig är det tydligt, att den nu pågående rö*
relsen för att Qvinnan, den gifta såväl som ogifta,
må s)älv l(unna bevaka sina egna intressen och äga
att lil<a med mannen deltaga i det offentliga livet, är
en yttring av själva tidsandan och en omedelbar följd
av den större självständighet Qvinnan alltmera i sin
verksamhet l(ommit att intaga. Det berättigade i
denna rörelse är jag ocl(sä villig att erkänna. Och
jag är för min del övertygad, att det mål, politisk
rösträtt för Sveriges kvinnor, som ha äger så många
varmhjärtade förespråkare, i en nära liggande fram»
tid lcommer att bliva verklighet.
Ur 1907 års rösträttsproposition.
Englands premiärminister utlovar
rösträtt för kvinnor*
Med 341 röster mot 63 godkände
engelska underhuset onsdagen den 28
mars den tillsatta kommissionens
förslag om politisk rösträtt för kvinnor.
Såväl mr Asquith som
premiärministern mr Lloyd George uttalade sin
varma anslutning till förslaget, och mr
Asquith yttrade att det knappast finns
någon krigstjänst vid vilken icke
kvinnor varit lika verksamma och
uthålliga som männen.
Den 29 mars mottog mr Lloyd
George en representativ
kvinnodeputa-tion, vilken han lovade att rösträtt för
kvinnor i en eller annan form skall
införas. En lag härom är under
utarbetning, och premiärministern ansåg,
att den i parlamentet kommer att
antagas med stor majoritet Detta skall
också avgöra om rösträttsåldern för
kvinnor skall fastställas till 30 eller 35
år. Senare komma kvinnorna
sannolikt att uppnå samma rättigheter som
männen._._
”Ve den statsman, som icke förstår
tidens tecken”, yttrade nyligen
Tysklands rikskansler Bethmann-Hollweg,
och en medlem av tyska riksdagen
vände sedan under en rösträttsdebatt det
ordet mot honom själv i ett tal, däri
han bland annat fordrade rösträtt för
kvinnor. Händelserna utveckla sig
raskt i våra dagar, och för den, som
icke vill bli efter, gäller det att ge akt
på tidens tecken och ta lärdom av dem.
Uiier friheten kuér,
FÖr dem, som alltjämt arbeta sig fram
genom reaktionens dy, är det som en
dröm att läsa om de händelser, som
med en naturkrafts våldsamhet sprängt
den gamla despotismens fjättrar i
Ryssland och samlat ett helt folk i
gemensam frihetssträvan. Man kan knappast
fatta, att de, som nyligen voro
kringskurna genom tusentals bestämmelser
och band, nu plötsligt andas frihetens
luft och se sina djärvaste drömmar
förverkligade. Den kvinnliga socialist, som
nyligen var på besök i Stockholm med
hälsningar från sina partikamrater,
uttryckte också kvinnornas känslor inför
genombrottet, när hon yttrade: ”Man
vet ju att det är sant, men kan dock
icke fullt fatta att det hänt och hur det
gått till. Man kan bara känna en
oändlig glädje och tacksamhet för att det
har skett och för att allt gått så lugnt
och med så mycken glädje.
Kvinnoröst-rätten ha vi redan. Varför skola vi
vänta, när allt ligger gripbart och
nära? Tanken är oss inte ny och
främmande. Vi ha ju alla våra unga
studenter, som länge haft denna punkt på
sitt program, och vi äro många, som i
stillhet arbetat för kvinnorösträtten i
åratal.”
Det måste i sanning kännas
underbart för dessa, som i stillhet och
tystnad arbetat på kvinnornas frigörelse
och som väl knappast tänkt sig
framtiden annorlunda än att nya krafter
skulle ta vid, då de själva stupade, att
de nu få överstiga gränsen till det
Kanans land, som hägrat för dem i deras
drömmar. Varje budskap från
Ryssland är också ett budskap om
kvinnornas frigörelse. En gemensam tro besjä-
lar dem alla, och söndagen deii 1 april
ägde en imponerande
kvinnodemon-stration rum i Petrograd. Ett väldigt
kvinnotåg anlände på middagen till
Tauriska palatset, och två av den ryska
kvinnorörelsens förkämpar, Vera
Fig-ner och författarinnan Alexandra
Kol-lontai, höllo tal. Såväl Rodsjanko som
den socialdemokratiska dumaledamoten
Skobelev besvarade anförandena.
Rodsjanko utlovade dumans kraftiga stöd
åt kvinnornas krav och förklarade, att
det slutliga avgörandet om full
jämn-ställighet och lika rättigheter för
kvinnorna skulle hänskjutas till den
konstituerande församlingen.
Alfa uttalanden av Rysslands ledande
män gå i lika gynnsam riktning.
Justitieminister Kerenskij har uttalat sig
om kvinnofrågan på följande sätt: ”Jag
tror att kvinnornas rösträtt i princip
skall vinna tillslutning i de stora
städerna och ej heller möta särskilt
motstånd i landsdistrikten. Det kommer
inte att dröja länge förrän vi få se
kvinnliga sakförare i de ryska
rättslo-kalerna, och den tiden skall också
komma, då kvinnorna bli kvalificerade att
fungera som domare.”
Ett senare telegram meddelar att alla
regeringsposter, däribland även de
mi-nisteriella, skola stå öppna även för
kvinnor.
Med all sannolikhet kommer de ryska
kvinnornas rösträttsfråga att lösas
inom en snar framtid, och det blir män
och kvinnor gemensamt, som lägga
grunden till det nya Rysslands
framtid. När östern vaknat ur sin dvala
och skakat av sig sekelgammalt tvång,
förvånar det ännu mer att ett gammalt
kulturland som Sverige tilltäpper sina
öron för frihetens röster. Eller skall
man få uppleva den händelsen, att även
Första kammaren lyssnar till tidens
och kvinnornas krav?
G. H. E.
Av Männens förbund för kvinnans
politiska rösträtt
bildades den 2 mars en lokalavdelning
i Hälsingborg. I ett kort
inlednings-fqredrag betonades de fördelar i
socialt, ekonomiskt och mellanfolkligt
hänseende kvinnans inträde i det politiska
livet måste få samt påpekades den
utveckling ditåt, som under ett par
årtionden försiggått. Föreningen anslöt
sig till det program, som gäller för
Männens internationella allians för
kvinnans rösträtt InterimsordfÖrande
är redaktör Axel Svenson, kassör och
sekreterare folkskollärare H. H.
Hen-rikz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
