Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mur- i
L111IEISSIIS lilELIFFH |
STOCKHOLM •
Gamla Kungsholmsbrogatan 26 £
(andra huset från Drottninggatan) II
Stort iagmr af ftnarm och enklarm 9
MÖBLER Ti
i ek, mahogny, valnöt samt andra £
träslag äfven målade, till billigaste priser. $
Allm. Tel. 11410. Riks Tel. 6505 fl
Ett högerhandtag åt
kvinnorösträtten
sätter Skånska Dagbladet såsom rubrik
över sina reflexioner med anledning av
den framstående del kvinnorna tillåtits
ta i undertecknandet av adressen till f.
statsminister Hammarskjöld. Efter
några gissningar om antalet kvinnliga
undertecknare fortsätter tidningen:
Huru det än må förhålla sig därmed är
det i allt fall ett tidens tecken, värt att
av alla reformvänner bemärkas, att man
inom vidsträckta och inflytelserika
högerkretsar anser även kvinnorna böra göra sin
mening gällande i politiska frågor,
offentligt angiva sin ställning i de viktigaste
samhällsangelägenheter. Vi kunna icke
finna annat än att de män, som skrivit sina
namn vid sidan av så många kvinnors å
ifrågavarande förtroendeadresser,
följdriktigt ej skola tveka att göra vad på dem
ankommer för att bereda kvinnorna
grund-lagsenlig rätt att avgiva sin röst vid
riksdagsvalen, av vilkas utgång varje ministär
— även en kontraparlamentarisk sådan —
är i så hög grad beroende. År en kvinna
kompetent att bilda sig en sj älvständig
övertygelse om vilka män, som äro
lämpligast såsom statschefens rådgivare, och är
det tillbörligt att avseende fästes vid
hennes omdöme i det hänseendet, så kräver väl
konsekvensen också, att hennes Önskningar
icke undertryckas, när det gäller att välja
folkrepresentanter, att överhuvud samma
avseende fästes vid hennes insikter och
samhälleliga intressen som vid mannens.
När frågan om kvinnans politiska
rösträtt nästa gång förekommer vid riksdagen,
bor man lägga noga märke till den
hållning, som intages av 1917 års
adressundertecknare tillhörande riksdagen.
Schweiz’ första kvinnliga läkare,
d:r Marie Heim-Vögtlin, avled nyligen i en
ålder av nära 70 år. Hon åtnjöt stort
anseende i Ziirich, där hon praktiserade och
även sedan hon 1875 trädde i äktenskap
med professor Heim, fortsatte hon sitt
vetenskapliga arbete och har även publicerat
en del skrifter rörande barnavård och
för-aldaansvar.
Örebro länsförbund
höll sitt årsmöte i Örebro den 17—18 mars.
MÖtet inleddes lördagkvällen med ett
offentligt opinionsmöte, som vars anordnäre
medverkade ett flertal av stadens
kvinnoföreningar och som räknade flere hundra
deltagare. Fröken Anna Lindhagen höll ett
sakrikt, vidsynt och varmhjärtat föredrag
om Ny lag om barn utom äktenskapet.
Efter en kort diskussion enades mötet om den
av L. K. P. R. föreslagna resolutionen.
Mötet instämde likaså i kvinnoföreningarnas
petition om åtgärder till skydd för
ensamboende lärarinnor.
Det enskilda länsmötet pågick under hela
söndagen på Vita bandets vackra lokal,
endast avbrutet av en angenäm middag på
det av fru Palmborg skapade
utomordentligt präktiga och trevna hemmet för
ar-beterskor. I mötet deltogo 32
representanter för 11 av länets nu 16 föreningar och
filialer. Till arbetsutskott valdes: fröken
Maja Forsslund, Kopparberg, ordförande, fru
Elsa Perselli, Örebro, vice ordförande, fru
Celin Andersson, Kopparberg, kassör och
vice sekreterare, omvalda, samt nyvaldes
fru Ninnie Elgeskog, Karlskoga,
sekreterare, fröken Nicoline Blidberg, Askersund och
fru Lisa Skoglund, Örebro. Förbundets
medlemsiffra, nu 680, har under de tre sista
åren företett en jämn stigning, till vilken
nästan alla lokalföreningar bidragit.
För-eningsantalet har sedan förra årsmötet
ökats med 3 filialer: Åmmeberg, Frövi och
Ringkarleby, alla bildade efter föredrag
av fru E. Waern-Bugge, till vilken
förbundet ånyo står i stor tacksamhetsskuld för
en nyligen företagen föredragsturné till 18
platser inom länet.
Av lokalföreningarnas rapporter
framgick, att arbetet nästan utan undantag
bedrivits med nit och intresse; alla våra
föreningar tyckas nu stå på ganska säkra
fotter. Särskilt Örebro, Kumla och Karlskoga
framstodo som verkliga mönsterföreningar,
men även arbetet i en del små föreningar
med mindre resurser vittnar om en ibland
verkligt rörande hängivenhet för vår sak.
Ungdomsverksamheten har fått ett
tillskott av 2 nya flickklubbar, i Askersund och
Hardemo. — Landsbygdsarbetet går
långsamt framåt, men att det ändå går framåt,
visade sig, då länskartan ånyo genomgicks
och länets adresskalender utökades med en
hel del nya namn.
Mötets huvudfråga var Det kommunala
arbetet. I diskussionen voro alla ense om
nödvändigheten av att vår kommunala fråga
på ett helt annat sätt än hittills blir
föremål för våra omsorger. Att området är
svårarbetat, får icke skrämma oss tillbaka.
Männens motstånd är härvidlag ofta en
mindre sten i vägen än kvinnornas egen
passivitet, ibland även deras alltför stora
självkritik (för att inte kalla den med det
fulare namnet fåfänga). Ordföranden i F.
K. P. R. i en av våra mindre städer blev
mycket illa åtgången, då hon bekände, att
stadens alla tre partier upprepade gånger
försökt förmå henne att mottaga
kandidatur till stadsfullmäktige.; Hennes
ståndpunkt var tyvärr orubblig. ”Vi kvinnor
måste kunna mäta oss med de bästa av
männen, inte med de sämsta och
medelmåttiga, om vi skall åtaga oss de första
förtroendeposterna i samhällsstyrelserna.” Alla
misstänkte vi, att den kärnkvinna, det här
gällde, verkligen kunde mäta sig med de
allra bästa bland männen. Kanske äro drag
som dessa i alla fall ett bevis på styrka?
Borde inte högern skriva dem på vår
kreditsida, när den antecknar garantier och
risker för samhällets bestånd till följd av
K. P. R.t — I den kommunala frågan sågo
många med förhoppning framåt mot den
dag, då vårt län kommer i tur att få de
Bergman-Österbergska samhällskurserna.
En sådan kurs i varje socken borde vara
det bästa vapen i den kommunala kampen,
naturligtvis åtföljd av praktisk agitation
för saken av kursledaren. Förbundet beslöt
särskilt att hemställa till styrelsen för
kurserna, om ej vid länets folkhögskolor under
den kvinnliga sommarkursen dylika kurser
skulle kunna anordnas, ett förslag, som till
vår glädje redan mottagits med intresserat
tillmötesgående från ledningen.
Länets riksdagsmän och deras ställning
till kvinnofrågorna diskuterades. Särskilt
nämndes redaktör G. H. von Koch med
tacksamhet for hans aldrig svikande intresse
för såväl kvinnofrågor som andra
rättfär-dighetsfrågor. En förberedd hänvändelse
till länets riksdagsmän att stödja
motionerna om tillfälligt rusdrycksförbud
omintetgjordes genom att frågan dagarna före
mötet redan blivit avgjord i riksdagen.
I en diskussion om F. K. P. R;s
uppgifter efter de nya barnalagarnas antagande
beslöts hemställa till V. U. att under året
påpeka för Landsföreningen vikten av att
barnavårdsnämnderna bli självständiga,
från skolråden skilda myndigheter och att
det arbetas för att minst halva antalet
ledamöter i dessa nämnder komma att
utgöras av kvinnor.
Om F. K. P. R. och dyrtiden utspann sig
en mycket livlig diskussion, tyvärr endast
alltför litet uttömmande till följd av den
obevekliga, långt framskridna tiden.
Allmänt ansågs, att dyrtidsmöten torde
anordnas på största möjliga antal platser.
Vid 7-tiden på aftonen måste också de
uthålligaste av oss skiljas. Alla tror jag se
tillbaka på dessa dagar med en känsla av
tacksamhet för den goda hjälp i arbetet,
som ligger i ett gott kamratskap och i
medvetandet om att var och en i sin bygd
redligt och hängivet strävar mot det
gemensamma målet.
itf. F.
Den socialdemokratiska kvinnodagen
firades i Stockholm tisdagen den 3 april med
ett möte i Folkets hus’ B-sal under fru
Agda Östlunds ordförandeskap. Det ämne,
som förelåg till behandling, var
Kvinnorösträtten och aftonens talare voro fru Karin
Fjällbäck-Holmgren och fröken Anna
Lindhagen. Fru Holmgrens föredrag var i
huvudsak detsamma, som hölls vid årets
centralstyrelsemöte och som då refererades i
Rösträtt för Kvinnors spalter, och som ett
RiK« 25 50
Allm. 62 96
iste
f,a
KS1
Malmtorgsgatan 6» StocKholm
5ALJES ENDAST / APOTEK
A. B. PHARMACIA, Stockholm
KootrollanH PROFESSOR A.VESTERBERG.
Arbetet ute i landet.
Norrköpings F. K. P. R. hade torsdagen
den 22 mars anordnat sitt ordinarie
vårsammanträde i K. F. U. K:s lokal.
Föreningens ordförande, d:r Anna-Clara
Romanus-Alfvén, höll därvid ett på vetenskapliga
grunder fotat föredrag om
dyrtidshushåll-ningen, varvid den av F. K. P. R. utgivna
broschyren, ”Kvinnornas
rösträttskrav-dyr-tidshushållningen”, rekommenderades såsom
en praktisk hjälp för våra husmödrar. För
det särdeles intressanta föredraget, med dess
värdefulla råd och upplysningar i det
högaktuella ämnet, framburo åhörarna sin
livliga tacksamhet.
Petsbergs F. K. P. R. avhöll den 10
februari sitt årsmöte med samkväm. Av
års-redogörelsen framgick, att verksamheten
under året dels varit riktad på agitation
för föreningen och Rösträtt för Kvinnor,
vilken agitation skett dels inom samhället,
dels — genom brev och tidningar för
utdelning samt flygblad — till 18 utom
samhället boende kvinnor, dels hade föreningens
verksamhet riktats på beklädnad av fattiga
barn. Åven julen 1916 hade 5 gossar och 5
flickor fått fullständig beklädnad förutom
skor. Medel härtill hade föreningen fått
dels genom gåva från enskilda och andra
föreningar, dels genom fester. Kläderna ha
supplement till kvinnorösträttens
terrängvinster ute i världen anförde talarinnan
den sista tidens skickelsedigra händelser i
England och Ryssland.
En resolution, innehållande en protest
mot rösträttskravets förhalande och en
vädjan till riksdagen, antogs enhälligt, varpå
fröken Anna Lindhagen i ett av stark
stämning buret anförande gav uttryck åt
kvinnornas känslor inför den ryska
revolutionen.
Morbror Laban och
kvinnoarbetet.
Av Hilda C. Adshead.
Översättning från engelskan av E. Brn.
— Jaha, sade morbror Laban och tittade
över kanten av sin tidning på mrs
Buttle-tub, som hälsade på hos honom och hans
hustru. Det står en mycket förståndig
artikel i den här tidningen, det är en karl,
som har reda på vad han talar om, fast
jag tror då inte att du kommer att hålla
med — det brukar du just inte göra.
— Låt mig få höra vad den förståndiga
karlen har att säga, sade mrs Buttletub
lugnt. Jag tycker om förståndiga karlar.
Morbror Laban gav henne en snabb blick,
men då han såg henne sitta lugn och
oberörd med sin stickning som förut, harklade
han sig och började barskt:
— Den här gynnaren säger att kvinnorna
borde ta sig av livsmedelsfrågan. Han
säger att det är kvinnorna, som den berör
mest, att de måste reda sig med samma
summa som förut men med högre pris på
allt, att massor av dem får vara utan och
att vad som ror maten verkligen är
kvinnans område. Kanske du tanker opponera
dig T frågade han med en misstänksam blick
Över glasögonen.
— Visst inte; jag tycker också att det är
kvinnans område, sade mrs Buttletub.
— Jaså, sade morbror Laban lättad, då
kanske du är av samma åsikt som den här
karlen? Han säger att det tillkommer
kvinnorna att se till den saken — att de borde
tagit hand om den för länge sen. Han
säger att om kvinnorna ville låta bli att
begära rösträtt och i stället göra vad som
verkligen hör till deras område, skulle de
uträtta mycket mer för landet äri vad de
gör, och det skulle vara bättre for dem
själva. Männen skulle sätta mera värde på
dem.
— Jag förstår, sade mrs Buttletub. Har
han något förslag hur det skall gå till?
frågade hon saktmodigt.
— Nåja, det är kvinnornas sak! sade
morbror Laban. Om de griper sig an rätt, så
kan de göra bra mycket mera nytta än
genom att skräna om rösträtt och försöka med
karlgöra.
— Efter vad du och den här förståndiga
karlen säger, ser det ut som om männen
försökte sig på kvinnogöra, sade mrs
Buttletub lugnt,
— Det är därför att kvinnorna inte gör
sin plikt, röt morbror Laban. De springer
och ropar på rösträtt, medan detta hela
tiden är deras plikt — något som de kan
göra — något som de förstår sig på — oeh
som ligger mitt i deras väg.
— Säger den förståndiga karlen
någonting om hur de ska bära sig åt? fortfor
mrs Buttletub, i det hon började ta ihop
hälen på sin strumpa. Har han någon idé
om hur de ska börja?
Morbror Laban gav henne en lång blick.
— Det har jag sagt dig, sade han kort.
Där viljan finns, finns det alltid en utväg.
Kvinnorna försöker inte att börja. De har
en hop besynnerliga idéer i stället för att
sköta sitt!
Mrs Buttletub satt tyst, men hennes
läppar rörde sig, medan hon räknade
maskorna.
— Laban, sade hon försiktigt, sedan hon
fått antalet rätt, antag att en man från
gatan, en som förstod sig på din affär, men
som inte hade någon egen, kom in och sa
till ditt folk att göra det eller det, skulle
de då göra det?
— Sådana enfaldiga frågor du gör! sade
morbror Laban Överlägset. Det skulle de
naturligtvis inte.
— Inte om han hade reda på allt som
hörde dit? sade mrs Buttletub. Varför skulle
de inte göra det?
Morbror Laban lade ifrån sig tidningen,
tog av sig. glasögonen och gjorde sig redo
att avhjälpa detta enfaldiga fruntimmers
okunnighet.
— Min affär, förkunnade han, är min —
jag betalar mitt folk, jag ger dem order.
Om någon kom in och försökte säga dem
val de skulle göra, skulle de skratta ut
honom. Det har inget att betyda hur
mycket han förstår sig på. Han är inte deras
chef. Det är jag som är det. Det är orsaken.
— Jag förstår*, sade mrs Buttletub lugnt.
Jag förmodar att det är rätt?
— Rätt! Naturligtvis ar det rätt. Om de
inte gör vad jag säger, så kan de gå. Om
någon annan ger dem en order, kan de
skratta åt honom. Ni kvinnfolk har då
besynnerliga föreställningar om affärer. Jag
trodde du hade bättre förstånd, tilläde
morbror Laban förebrående.
— Jag tänker bara, sade mrs Buttletub,
ivrigt upptagen med sin stickning, att vi
kvinnor har det på samma sätt som en
främmande man från gatan skulle ha det
med dina underlydande. Vi har inget att
betyda. De kan skratta åt oss. Det betyder
inget att vi kan göra arbetet mycket
bättre. Det betyder inget att vi hjälper till att
betala lönerna, vilket den mannen jag
tänker på inte skulle göra — de vet att de kan
skratta åt oss, och allt vad vi skulle vilja
göra kan de skjuta åt sidan. Det är därför
vi inte ger oss in på livsmedelsfrågan,
Laban, och det är därför vi vill ha rösträtt.
Morbror Laban Öppnade munnen för att
svara, slöt den åter, satte på sig
glasögonen och försvann bakom sin tidning. Mrs
Buttletub tog ihop det sista på hälen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
