Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
f l f. miEissons möbelaffir f
l ““
i
STOCKHOLM
1 Barnhusgatan 1
(liörnet ay Drottninggatan)
Jt«rt (af«r af finarm oeh onklar*
MÖBLER
i ek, mahogny, valnöt samt andra
träslag äfven målade, till billigaste priser.
Allm. Tel. 11410 Riks Tel. 6505
Håll ut!
Ronneby sommarmötes egen tidning, kan
rekvireras hos fru Augusta Tonning, Ronneby.
Pris 10 öre om minst 5 ex. tagas.
Sigrid Kruse 50 år.
En av rösträttens varma och nitiska
förkämpar, fröken Sigrid Kruse, fyller
den 2 september 50 år. Fröken Kruse
har varit en av förgrundsfigurerna vid
centralstyrelsemötena, och hennes
kloka och sakliga inlägg ha alltid åhörts
med intresse. Av yttre data ur fröken
Kruses liv kan nämnas att hon år 1888
avlade lärarinneexamen vid Kalmar
seminarium och har sedan dess verkat
i skolans tjänst. Fröken Kruses rika
personlighet har emellertid icke
hänvisat henne till ett fack, utan hon har
med intresse omfattat rörelser och
reformer, som varit främjande för
individens utveckling. Fröken Kruse har
författat uppsatser i skilda ämnen
samt en mångfald sagor och
berättelser för barn, dels tryckta i olika
publikationer och dels samlade i böcker.
Varm nykterhetsvän har fröken
Kruse genom talrika föredrag och
uppsatser verkat för nykterhet och
folkupplysning. När Karlskrona F. K. R R.
bildades år 1904 blev hon dess
ordförande och år 1912 valdes hon till
stadsfullmäktig samt omvaldes 1916.
Medlem av åtskilliga styrelser har hon
nedlagt ett gott arbete för stadens
bästa och under de senare åren har hon
arbetat för bespisning av barn, som
icke uppnått skolåldern. Alla, som
kommit i beröring med fröken Kruses
vänsälla personlighet, sända henne på
högtidsdagen de bästa välönskningar
med tack för vad hon verkat under de
år som flytt.
G. H. E.
Stöd arbetet for kvinnans politiska
röst-rätt genom att ingå som medlem i
när-maste rösträttsförening och genom att
prenumerera på Rösträtt for Kvinnor.
över dig som nu, älskade. Jag har aldrig
förr förstått vad detta arbete kan innebära
för er kvinnor, vad ni kan få ta emot av
grovheter och förolämpningar. Jag trodde
inte att ni var så modiga, och nu har jag
kanske förlorat dig...
Hon betraktade honom tankfullt.
Förstod han verkligen vad de kvinnor
haft att genomlida, som kämpat för idéer,
för frihet, för små barns rätt?
Hennes rörelse var så stark att hon inte
kunde svara.
Plötsligt bröt en frisk röst tystnaden.
— Är du trött, min vänt Du måste ha
blivit bra kall. Nu skall jag avlösa dig.
Den äldre kvinnan befriade flickan från
tidningspacken.
— Jag skall vara här i morgon i vanlig
tid, sade flickan när hon gick, och då
hennes följeslagare inte visade något teeken
till protest eller indignation, stack hon sin
arm nnder hans och försvann med honom
i trängseln.
Nya himlar och en ny jord.
”Es erben sich Gesetz und Rechte wie
eine ewige Krankheit fort.” — När
Goethe i Fanst låter lag och rätt,
ned-ärvd^ från barbariska tider, betecknas
som sjukdom, så borde under nu
rådande förhållanden i världen inga
befinnas villigare att antaga påståendet
som sanning än kvinnorna — inte
minst de svenska. Men att sjukdomen
skulle vara evig, d. v. s. obotlig, det
protestera de emot i kraft av sin natur
för vilken hopplöshet är främmande.
Till och med de svenska kvinnorna, som
kanske ha mest anledning att tro på
orättvisans evighet.
Det säges visserligen att kvinnorna
enligt sin natur äro konservativa,
försiktiga, konventionella och fega, men
så komma andra sakkunniga i ämnet
och definiera densamma naturen såsom
impulsiv, lätt hänförd, exalterad och
optimistisk.
Ligger det, såsom ofta är fallet, en
halv sanning i båda uttalandena, så
böra dessa egenskaper kunna
komplettera varandra till ett synnerligen
lyckligt resultat.
Ett är dock visst, att det i den av så
många tänkare djupsinnigt och
överlägset begrundade kvinnonaturen, huru
kuvad, begabbad och stundom
idolise-rad den än blivit genom seklernas lopp,
ligger en outtömlig fond av rikedom
— trot hopp och kärlek. Men den
styrka som ligger i denna heliga
treenighet av goda makter är tyvärr av
ensamt defensiv art och ”livets onda
makter” ha sin styrka i offensiven —
därav den ojämna striden och de
upprepade nederlagen.
Om något i denna värld är evigt, så
är det denna fond som, när den en gång
i framtiden blir utnyttjad i statens
och samhällets tjänst, kommer att råda
bot på det slags sjukdom det i Faust
är fråga om: barbariska lagar och
rättigheter skrivna av övermakten hos ett
litet fåtal till olycka och fördärv för
den stora trälande mänsklighetens
flertal.
I den ofärdstid, som nu hemsöker all
världens folk se vi den oundvikliga
följden härav. Även de styrande
tvingas att inse, att staten, för att kunna
bestå som sådan, måste äga en bredare
demokratisk grundval. Det är som om
alla, hur olika för Övrigt i många
avseenden, nu funnit en gemensam
horisont att blicka fram emot — en hori-
Fredssöndagen den 5 augusti,
det fruktansvärda världskrigets
treårsdag, högtidlighölls över hela den
neutrala världen, och på tusenden sinom
tusenden flaggstänger vajade
flaggorna på halv stång till åminnelse av dem
som stupat på Europas slagfält. På
åtskilliga platser i Sverige fingo mötena
på fredssÖndagen karaktär av
medbor-garmöten, varvid resolutioner fattades
i freds- och dagspolitiska frågor. I
Nyköping hölls ett storstilat möte, som
bevistades av 2,000 personer, vilka i
kvinnorösträttsfrågan enhälligt anslöt sig
till följande uttalande:
I den frigörelsekamp, som jämsides med
världskriget pågår i staternas inre, ingår
kvinnans "strid för politiska rättigheter som
ett led.
Mer än någonsin tillförne har under de
svåra förhållanden, som nu råda inom de
krigförande länderna, kvinnan ådagalagt
ett medborgarsinne och en förmåga av
uppoffrande arbete på områden, eljest
förbehållna mannen, en offervillighet, som
vunnit gamla motståndare för kvinnans
likställighet med mannen med avseende på
medborgerliga och politiska rättigheter.
D å Norges och Danmarks kvinnor redan
för flera år sedan erhållit politisk rösträtt;
d å Sveriges självförsörjande kvinnor
redan ha kommunal rösträtt och därmed
inflytande på Första kammarens
sammansättning, denna kammare, som säges företräda
den större mogenheten;
då följdriktighet därför fordrar, att
Sveriges kvinnor också få politisk rösträtt och
därmed valrätt till Andra kammaren;
sont vid vilken aningen skymtar nya
himlar och en ny jord.
Allt vad i kvinnonaturen finns av
äkta moderlighet har kommit till uttryck
i de krigförande länderna i
självuppoffring, i hängivenhet och mod.
Sammalunda har förhållandet varit i de
neutrala länderna, där det ekonomiska
kriget utkämpas och sätter
kvinnokraften på hårda prov i mångt och mycket.
Det sägs att illusionen och
suggestionen äro världshistoriens väsentligaste
hävstänger, och när har väl en
mäktigare hävstång till ett nytt skede i
världens historia funnits, än de
illusioner och suggestioner världskriget
med nödvändighet ger anledning till*
Det är ett socialt och kulturellt
ny-daningsarbete det gäller. Mark måste
brytas, spillror undanröjas, virket
måste vara friskt och starkt, oeh i den nya
samhällsbyggnaden måste
personlighetsvärden ingå i grundvalen, eljest
”arbeta de fåfängt, som däruppå
bygga”. Men i det företaget får kvinnan ej
svika sin plikt vid mannens sida. Det
blir kanske på henne det beror att
byggnadsplanen ej blir förfuskad. Det
är ”hus for människor” som skall
byggas i världen* hem för glada, lyckliga
och frimodiga människor och ej
fästningsverk till skada och ödeläggelse.
Kvinnorna måste känna sig
ansvariga inför samtid och eftervärld. De
få ej täppa till öronen för de röster
som kalla på dem: det är röster från
slagfältet, från sjukhuset, från
dårcel-len, från gravkullen, från svältande
barnmun och hopplös sorg. — ”Det är
dig vi ropa på”, säga de alla, ”det är
just du som behöves.”
Hela mänsklighetens framtida liv och
lycka beror på att var och en av de
många känner sig ansvarig.
Var och en som sviker är en
förrädare mot mänsklighetens sak.
Ha kvinnorna älskat för slösaktigt,
trott för fast och hoppats för
dåraktigt? ^
Nej, det gör ingen. Men vi ha vågat
for litet, vi ha låtit förleda oss till
overksamhet i det samhällsbygge som
pågått sedan världens skapelse och
därför råder nu mörker Över jorden.
Ett mörker vi nu alla måste hjälpa till
att skingra — i öppet ansvar och i
dagens klara ljus.
Frigga Carlberg.
RiRs 25 50
D* HoP
Malmtorgs^atan 6» StocKholm
2;
dra upplagan
av
OTTO WITT
”KVINNAN”
är under tryckning.
HUGINS FÖRLAG, STOCKHOLM.
d å kvinnan skulle tillföra lagstiftnings-
arbetet sin medkänsla och sitt intresse i
frågor, som röra sjukvård, fattigvård och
det unga släktets fostran till sedlig styrka
och nykterhet;
d å rättvisa, samhällssolidaritet och
statsnytta kräva tillgodogörandet av de stora
sedliga krafter kvinnorna företräda;
d å åsidosättande av denna rättvisa
innebär ett osunt och farligt slöseri med
tillgänglig kraft i samhällets och landets
tjänst,
uttalar mötet som sin mening, att
Sveriges till myndig ålder komna kvinnor böra
tillerkännas full politisk rösträtt och
valbarhet.
I det natursköna Mörsil hölls ett
stämningsfullt möte ute vid Rommen,
en av Mörsils arbetarförening inköpt
och ordnad plats, som även har
historiskt intresse. Där anlades nämligen
så tidigt som år 1611 en skans, vilken
anses ha varit den äldsta i Jämtland.
Under de lummiga träden var en
talarstol uppförd, och här talade
ordföranden i Östersunds F. K. P. R., fru
Birgit Hedström, känsligt och varmt
om fred och kvinnorösträtt. Det var
dystra blad i mänsklighetens
lidandes-historia, som fru Hedström bläddrade
tillbaka i, men mot slutet av föredraget
framlyste den ljusa optimism, som
ungdomen måste vara i besittning av för
att kunna återuppbygga världen. Fru
Hedström betonade även kvinnans
plats i den nya världsplanen och
rösträtten som hennes medel att skaffa
bättre villkor åt de betungade.
Vad kvinnorösträtten gjort
för barnen.
Det är med en underbar envishet,
skriver en författare i den engelska
rösträttstidningen Common Cause, som
man får höra den invändningen mot
kvinnorösträtten, att ”om kvinnorna få
rösträtt, komma de att förlora intresset
för hemmets angelägenheter”. I de
länder, där kvinnorna redan äga rösträtt,
ha dock hemmen ingalunda gått sin
upplösning till mötes, och å andra
sidan kan påvisas en märkbar
förbättring i den sociala lagstiftningen,
särskilt i frågor som röra kvinnor och
barn.
Med exempel visas därefter att det
praktiska resultatet av
kvinnorösträtten icke är ett undergrävande av
kvinnornas intresse för sina hem utan
tvärtom ett medel att göra detta
intresse effektivt. <
Vad barnen beträffar, finna vi att där
kvinnorna ha rösträtt, ha lagar till
deras bästa genomförts. Att minska
bar-nadödligheten har varit ett av deras
första strävanden, och härvid har det
i första hand gällt att förbättra de
oäkta barnens ställning. Så har skett
framförallt i Australien och Norge. Yidare
ha genomförts en del lagar mot
förfalskade födoämnen, särskilt ha
noggranna bestämmelser utfärdats
angående den mjölk som säljes för barnens
räkning. I Nya Zeeland, alla de
australiska staterna och Wyoming äro dylika
lagar det direkta resultatet av
kvinnornas ingripande.
I fråga om uppfostran och
undervisning ha dessa länder gjort stora
framsteg, sedan kvinnorösträtten införts.
På Nya Zeeland, där det före 1898 —
det år, då kvinnorna fingo rösträtt —
icke fanns någon ordnad skolgång, är
den nu obligatorisk till 14 års ålder.
Staten har inrättat yrkes- och
fortsätt-ningsskolor samt skolor för andligt
efterblivna barn. Vidare finnas
avgiftsfria kindergarten, organiserade med
statsunderstöd av kvinnor. Samma
förhållanden råda i Australien och de
amerikanska rösträttsstaterna. I
Colorado avslogs 1892 en lag om ett
arbets-hem för minderåriga kvinnliga
brottslingar, 1893 fingo kvinnorna rösträtt,
och 1895 gick lagen igenom.
Kvinnorösträtten har gjort mycket
för att förbättra arbetsvillkoren för
kvinnor och barn. På Nya Zeeland är
arbetstiden för barn under 16 år 45
timmar i veckan, medan i England ett 14-
Alla de möten, som ägde rum i
landet, präglades av allvar och stämning,
och säkert fördjupades i
folkmedvetandet betydelsen av freden och
nödvändigheten av mäns oeh kvinnors
samarbete för en ny tingens ordning.
G. H. E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
