Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fernqvists Kappaffär
4%4$ Drottninggatan 44
W<UI n. b. och 1 tr. upp VV
Stort lager av in* o. utländska nyheter
i alla slags
DAMKAPPOR, DRÄKTER & KJOLAR
till billiga bestämda priser. Obs.I Beställningeavdelning.
Vid uppvisande av medlemskort i F. K. F. -R. lämnas 5 % rabatt.
Något om Polens kvinnor.
Av Marika Stjernstedt.
RÖSTRÄTT FÖR KYIN5TOR
utkommer den 1 och 15 i var månad.
Redaktör: GKjkli Hektzman-Ericson.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan1
Redaktionstid: onsdag och lördag kl. J/*3—7»4.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4.
Rikstel. 8600. Allm. tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten:
Pris för 1917 Kr. 1:35.
Lösnummer 6 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande av 2 kr.
i postanvisning till tidningen* expedition.
RÖSTRÄTTSBYRÅN
6 Lästmakaregatan I, Stockholm
Allm. tel. 147 29, Rikstel. 8600.
Öppen vardagar kl. 1jtl—V*5 e*
L. K. P. R:s sekreterare träffas personligen
kl. 1—3 e. m.
på livsmedel som dess motståndare,
men det skall finansiera kriget, icke
blott sitt eget, utan också i rätt hög
grad sina bundsförvanters, och det
behöver kapital. England är ett
oerhört rikt land, så det har haft att ta
av, men ändå har det behövts ett kraf*
tigt sparande för att skaffa nog ledigt
och flytande kapital, och även där har
staten vädjat till husmödrarna att
åstadkomma detta sparande. För jämt
ett år sedan, då undertecknad var där,
stod på stora affischer runt om i
London: Englands husmödrar, Ni tjäna
staten genom att använda margarin i
stället för smör — och så räknades det
ut, hur många millioner i veckan, som
på detta sätt kunde frigöras för
krigets förande. Både i Tyskland och
England har kriget sålunda gjort även
hemmet, hushållet till en statsfunktion.
D. v. s. kriget har ingalunda ”gjort”
detta. Det har endast fått detta
förhållande att springa i ögonen även på
männen; det har tvungit dem att sent
omsider erkänna, att arbetet i hemmet
är lika nödvändigt för staten som allt
det arbete för hemmet, som göres i
fabrikerna och på åkrarna, i
affärskontoren och i ämbetsverken. När allt
kommer omkring, har det alltsammans
samma ändamål: att sörja för de
levande människornas fysiska och
andliga behov.
Därför att männen nu verkligen se
detta, som vi alltid vetat, segrar nu
kvinnans rösträtt ute i världen.
Kun-mn icke jämväl de svenska män, som
tfaittills slutit sina ögon för kvinnornas
krav, se över havet till de krigförande
i söder, öster och väster och upptäcka
tdetta, upptäcka att kvinnorna
verkligen och sannerligen blivit — även i den
trånga mening männen hittills fattat
det — en självständig maktfaktor! Och
så draga den logiska konsekvensen av
jlenna upptäckt?
Anna WickselL
Kvinnans ställning i Ryssland.
Ett telegram från Ryssland
meddelar att ryska regeringen beslutat att
kvinnor skola äga tillträde till alla
statsämbeten på samma villkor som
män. Till understatssekreterare har
utnämnts grevinnan Sofia Panin, som
redan före revolutionen var känd som en
framstående kraft på det sociala
arbetsområdet
*
D:r Schishkina Javein, ordförande i
Landsföreningen för kvinnans politiska
rösträtt, har blivit invald i den
kommitté på 61 medlemmar, som fått i
uppdrag att klargöra riktlinjerna för
Rysslands nya konstitution.
Använd L. K, P. R:s
brevkort och agitationsmärken.
Då Rösträtt för Kvinnors redaktion
bad mig teckna några rader om Polens
kvinnor på grundval av en artikel i
Jus Suffragii, 1 juli-numret, ThePolish
woman, rann mig i minnet ett citat av
en bland Polens diktare:
”Det är Polens kvinnor, som gjort
revolutionerna i detta land. Länge nog
kan man dränka upprorsflammorna i
ett hav av blod; här skall dock alltid
finnas ett bröst, där en gnista gömt sig
undan, redo att åter slå ut i låga — och
det är den polska kvinnans. Polens
kvinnor äro nutidens spartanskor.”
I korthet tecknas här ett kvinnoideal,
nog så skilt från det vi själva i det
stora hela lärt oss och vant oss att
betrakta som det mest sympatiska:
freds-bringerskans. Och likväl skall
knappast ens den mest förhärdade pacifist
bland de våra kunna, tror jag, neka sin
beundran åt den typ för självglömska,
hjältemod och t. o. m. positiv
handlingskraft, som den polska kvinnan,
genom tidernas lopp, och i olika
former, uppvisat.
Den polska nationens bestånd genom
generationer av förtryck har varit
byggt på ett enda klippfast trots allt,
ett: trots alla förbud, trots alla
upptänkliga faror, trots deportation,
fängelser och schavotter, trots
expropria-tioner, landsflykt och fattigdom, trots
orimligheter, kitsligheter, svårigheter
anda in i det minsta — ja, som sagt,
trots allt. Fred och frid kunde ha
er-nåtts och kampen avskrivits, på ett
enda villkoj: underkastelse.
Underkastelse under lagar, som fråntogo folket det
sista av dess kännemärken, språket och
traditionen, och som äntligen förintade
ända till dess begrepp om eget
fosterland. Den skamliga freden — ty även
fred kan vara skamlig — antogs icke;
i vågskålen blev den lätt som en fjäder
gentemot tyngden av elände och
oändliga prövningar, efter vilken
händerna dock utan tvekan sträcktes. Och de
som avgjorde valet voro just de som
eljes icke ägde röst vid några som
helst offentliga angelägenheters
bestämmande: kvinnorna. Genom
makten av sin insikt om ett folks
hederskänsla oeh sin omutliga idealitet
till-tvungo de sig den tysta rätten — dessa
kvinnor: mödrar, systrar, hustrur, som
upplevde att den ena personliga
lyckodrömmen efter den andra för dem
krossades.
Författaren i Jus Suffragii, M. A.
Czaplicka gör en uppdelning av Polens
kvinnor under senaste par
århundraden i tre typer: den stridande, hemmets
kvinna och den intellektuella. Men i
grunden har man lov att hänföra dem
alla tre under kategorien stridande, om
också själva amazonen varit en mer
sporadiskt förekommande — om ock ej
alldeles sällsynt — företeelse.
Genom att draga en parallell mellan
kvinnoarbetet i de stridförande
länderna i våra dagar, vilket äntligen på så
många håll där uppenbarat vad
kvinnorna dugde till, och det arbete, som i
alla tider, tyst, ofta hemligt och utan
ringaste yttre belöning, utförts av de
polska kvinnorna, av just hemtypens
polska kvinnor icke minst, kan man
göra sig ett begrepp om
storslagenheten i dessas allmänna karaktär.
Parallellen antydes också av M. A.
Czaplicka.
”Ehuru, skriver hon, klassen
hemmakvinnor, vilken utgör majoriteten,
naturligtvis också innesluter en hel del
dagsländor, måste sägas att kvinnorna,
vilka i Polen endast leva i sina hem,
ha många plikter, vilka äro deras
systrar i andra länder okända. Frånsett
ett rikt estetiskt liv, ha de sitt sociala
verksamhetsfält, vilket i Polen alltid
betytt lika mycket som det betyder i
England just nu. Därtill hava dessa
kvinnor i sin hand bördan av barnens
uppfostran, särskilt de fattiga barnens,
vilka icke kunna komma i åtnjutande
av undervisningen i privata skolor.”
— Som de flesta här väl torde veta, var
all undervisning i polska ämnen eller
på polskt språk systematiskt utesluten
ur statsskolorna såväl i tyska Polen
som i ryska — om där överhuvud
skolor funnos. Artikelförfattaren
tillägger:
”Det kan sannerligen sägas, att
majoriteten bland de polska kvinnorna —
dessa, som utförde sitt värv, okända
utanför sitt hemlands gränser och i o.
m. ofta innanför desamma — dessa,
vilka frivilligt uppgåvo strid för
offentliga rättigheter, även inom . så snäva
möjligheter som dem, vilka tillmätts de
polska männen — de ha likvisst gjort
det betydelsefullaste verk för sitt lands
välfärd och utveckling, ja, för hela
dess existens under senaste par hundra
år.”
Det är emellertid, fortfar
artikelförfattaren, den tredje typen, den
”intellektuella”, som utåt bidragit att
skänka största glans åt det polska
kvinnonamnet — en patriotisk gärning så god
som någon, och där särskilt fransk
kultur och — ej mindre — fransk
gästfrihet varit av den mest djupgående
betydelse. Det vill också synas som om
den polska kvinnan företedde den
likheten med den franska, att de bägge
nått fram till sitt obestridliga
inflytande på nationens andliga liv genom
naturlig begåvning* icke genom
lättnader i yttre former. Bland de
”intellektuella”, vilka åt nationen de
tillhöra hemfört världens beundran och
sympati, må har endast nämnas
nobelpristagaren i kemi m:me Curie, född
Sklodowska, Marya Konopnicka,
kallad Polens George Sand, Eliza
Orzes-zko, judarnas mästerliga skildrerska,
Olga Boznanska, målarinnan,
skaldin-naii Narcyza Zmichowska (död 1875),
en av ledarna för de polska
”Entusiasternas” rörelse — en rörelse inte utan
beröringspunkter med den moderna
ft Elegant
kemiskt tvftttad och prässad blir Eder
kostym, klänning, kappa eller överrock,
om densamma insändes till
flrjrjte Kemiska Tiätt- & Firgeri A. I.
GÖTEBORG
rösträttens, men eljes huvudsakligen
inriktad på undervisningens
befrämjande.
Det var vid Eliza Orzeszkos
50-års-jubileum som det första allmänna
mötet av polska kvinnor hölls i Warschau
1908, då kvinnor av alla kategorier och
klasser och från alla tre delarna av
Polen (den ryska, den tyska och den
österrikiska) fingo tillfälle samspråka.
Genom revolutionen i Ryssland 1905 hade
möj liggj orts att Marya Konopnicka
kunnat återvända ur landsflykt och nu
öppnade förhandlingarna. Kongressen
tog det steg framåt från polska
kvinnors tidigare, av traditionen
sanktionerade, frivilliga stannande i skuggan,
att den beslöt aktion vid männens sida
för att uppnå samma rättigheter som
de. Bland framstående polska
rätts-förkämpar — rösträttskvinnor —
nämner Jus Suffragii fru Buividowa, Iza
Moszczenska och fröken Sempolowska.
Det kanske är onödigt tillägga, att till
den dag, då kriget bröt ut, kunde de
polska kvinnornas landvinningar allt
jämt deduceras till noll.
De allra senaste åren ha, som var och
en alltför lätt kan fatta, ställt de polska
kvinnornas tålamod, duglighet och
fasthet på hårdare prov än någonsin. Under
tre olika fanor, av vilka ingen är deras
egen (särskilt har väl den tyska
manövern att utrbpa Polens självständighet
numera upphört att blända ens de
godtrognaste!) deltaga polackerna i den
gigantiska kraftmätningen. Över den
polska jorden, polska städer och
samhällen har kriget alldeles särskilt
Ödeläggande gått fram. Nöden har där
varit, och är alltjämt, oerhörd. De polska
kvinnorna ha fått axla — icke nya, men
mångfaldigt förökade bördor... Men
liksom vi funno den ”stridbara” polska
kvinnan i främsta ledet vid varje
frihetsrörelsens uppflammande, ja, ända
ute på slagfältet deltagande i
befrielsekampen ; liksom vi funno
”hemkvinnan”, den stilla arbeterskan, oförtrutet
genom åren på sin post, tyst vaktande
fosterlandskänslans heliga eld, och vid
hennes sida den lysande
”intellektuella” systern, vittnande inför Europa
om nationens ständigt levande
andlighet, trots alla hinder som beretts, se vi
också nu representanterna för polsk
kvinnlighet göra sin insats till det
yttersta.
Lönen har varit ringa, nu som förut.
Jus Suffragii-artikeln jämför de polska
kvinnornas ställning med de finskas,
vilken socialt och politiskt där säges
vara den bästa i världen, och med de
ryskas: ryska kvinnorna ha numera
sitt ord med i allt vad ryska män
företaga. Men de polska kvinnorna har man
ännu ingenting tillerkänt — mer än
beundran och aktning.
”De bära”, skriver m:me Czaplicka,
sin tunga börda under tystnad,
blickande mot framtiden och skänkande alla
sina krafter pro bono publico.”
Deras dag skall väl också randas.
I den krigsfångekonferens
som nyligen ägt rum i Haag, deltog även
en kvinna som delegerad, och det anses
vara första gången en kvinna medverkar
i diplomatiska förhandlingar. Hon var en
av de sex brittiska representanterna och är
infödd amerikanska, men gift med en
engelsk officer. Mrs Livingston har genom
trägna studier och ett aktivt arbete
förskaffat sig en grundlig kännedom om
fånglägren och har förut, som medlem av
kvinnornas internationella hjälp- och
skyddskommitté, företagit flera resor till Belgien
ocli hjälpt unga flickor och föräldralösa
barn över till hemlandet.
A.-B. JOHN V. LÖF6BEN & C:i
Sveriges äldsta, största o. bäst
renommerade specialaffär i
Siften- & Ylle-Klåinlnestyoer
Rikst. 4 29 Fr6flS{jiltfl]l Stockholm. A. T. 50 48 prover t. landsorten sändas gratiso. franco.
■ Kungl. Hofleverantör -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:33:55 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rostrattkv/6/0086.html
