Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSTRÄTT FOR
KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt
Motto: Vi kunna aldrig göra sd mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
VI. ÅRG.
STOCKHOLM, 15 NOVEMBER 1917.
N:r 22.
Handfallenhet.
Ibland får man en så tröstlös känsla
av, hur oändligt långt män och kvinnor
leva från varandra. De ha ju sitt rent
animaliska liv tillsammans, men deras
andliga liv tyckes ligga på så stort
avstånd, att icke ens ett rop når över
svalget
I England och i Förenta Staterna ha
kvinnorna kämpat för sin politiska
rösträtt i mera än femtio år. I
Kanada ha under 1916 oeh 1917 sex stater
infört kvinnorösträtt, så att nu av de
stora, tätt befolkade staterna endast
Quebec återstår.
I våras förklarade den kanadensiska
premierministern, att’ regeringen vore
betänkt på att komma med ett federalt
lagförslag om kvinnorösträtt, som med
ett slag skulle göra kvinnorna
röstberättigade inom alla stater. I september
lär detta lagförslag ha kommit, och kan
någon människa gissa, vad det går ut
på? Jo, att politisk rösträtt skall
tillkomma alla näjra kvinnliga anhöriga
till soldater, som äro eller varit ute i
det nuvarande kriget
Jag talade om detta för en man här
i Sverige, och hans första reflektion
var: det var sentimentalt Och den
nästa: De vill nog pigga upp
rekryteringen! En sådan tanke! Tänk Er
en mor, en hustru, ett par döttrar och
ett par systrar omkring en stackars
man: Visst skall du gå ut i kriget; då
få vi alla rösträtt. Jag vet icke, om
man skall skratta eller gråta över en
sådan föreställning eller helt enkelt bli
rasande. För min del reagerade jag på
det senare sättet och förklarade, att
om sir Robert Borden hade tänkt något
i den vägen, borde han hängas.
Sannolikt har han icke tänkt på detta
sätt Det är nog det sentimentala, som
ligger bakom; dessa kvinnor ha i
denna svåra tid gjort ett särskilt tungt
offer för staten, som staten på detta
j sätt vill honorera. Men vad är detta
iför en uppfattning av kvinnornas
för-i hållande till rösträtten^ Om en manlig
|kår begär rösträtt, begriper var och
| en, att de vilja ha den för att om
möjligt leda utvecklingen i en riktning,
som stämmer med deras intressen oeh
med deras uppfattning om vad som är
Flyg ut, du vita sidenvåd,
och lys, du sol i guld!
Berätta, inskrifts gula tråd,
om tusenårig skuld:
om kraft, som slog,
om våld, som tog,
om kvinnoätt,
som saknat rätt,
om kvinnohand,
som burit band,
om kvinnosjäl,
som varit träl
till livets höst från livets vår
i tusen långa år.
Förtälj, du vackra sidenvåd,
om tusenårig bragd,
det släktes tysta hjältedåd,
vars själ i band var lagd,
om kärlek varm
i kvinnobarm,
om vilja vek,
som aldrig svek,
om tyngd, som bars,
om sår, som skars,
om liv, som gick
och aldrig fick
sin andes rika trängtan närd
i fördomarnas värld*
Träd fram på duken, sol i guld,
och lys den nya dag,
som gäldar tusenårig skuld
och som gör rätt till lag.
Den nya dag
då rätt blir lag,
vad den blir klar
och underbar.
Mitt fosterland,
tag bort det band,
som hindrar mig
att tjäna dig
sd helt jag vill i ve och väl,
med kraften av min själ.
Du har ej råd, mitt fosterland,
att mista någon arm,
att slå en enda själ i band,
vars håg är ren och varm.
Vad månne bär
den dag, som är,
i skölden ren?
Vad kommer sen?
I tid av nöd
behöves stöd.
Mitt fosterland,
tag bort ditt band
och lys, du sol, den nya dag,
då rätt har blivit lag.
Flyg ut, standar, och vaja på
den dag vi vänta än,
då Sveriges ädla kvinnor få
bli likar med dess män
och så som de
få fria ge
med själ i brand
åt folk och land
sin kraft, sitt stod
, i Uv och död,
då lågt och smått
blir stort och gott,
då först, du dyra fosterjord,
är du vår fria bygd i Nord.
Lina Gren-Nilsson.
(Vid Malmö F. K. V. R:s sfcandarin vigning den 9 okt. 1917.)
nyttigt för samhället. Men för
kvinnorna skall den vara som en leksak, ett
smycke, som gives dem till tröst, för
att deras käraste givit sitt liv för vad
de ansett vara en rättvis sak, I
Australien, där kvinnorna redan ha rösträtt,
ha myndigheterna tagit steget ut: där
få soldaternas kvinnliga släktingar
medaljer.
Även här i Europa är samma
tankegång framme. Den bebådade ungerska
kungliga propositionen om kvinnoröst-
rätt föreslår till erhållande av rösträtt
kvinnor av en viss bildningsgrad,
kvinnor som idka något självständigt
förvärv och — krigsänkor. Här gå Ju
männen icke ut frivilligt, därför måste
de dö först, innan deras hustrur kunna
få rösta mot framtida krig.
Det meddelas från alla dessa håll, att
förslagen väcka stark opposition. Jag
skulle tro det
A,. W.
Utsikterna för
kvinnoröst-rättens genomförande
i Ungern.
Kort efter konung Karls
tronbestig-ning utfärdade han ett manifest, i
vilket han uttalade sig för en snar fred
och för de medborgerliga
rättigheternas utsträckning till alla nationens
arbetande medborgare. De partier, som
tilhörde oppositionen mot den
dåvarande regeringen Tisza började ett
energiskt arbete för rösträttens
utsträckning. Stadsfullmäktige i Budapest
an-togo en resolution att framläggas för
parlamentet, i vilken de begärde
allmän och lika kommunal rö&trätt Med
anledning härav hänvände sig
kvinnorna till stadsfullmäktige, som
gillade deras krav och inneslöto kvinnorna
i sin begäran.
Under ledning av greve Michael
Ka-rolyi förberedde nu delar av det
Oberoende partiet en aktion tillsammans
med - socialdemokraterna, de kristligt
sociala och de demokratiska och de
radikala medborgarnas partier.
Resultatet blev också det väntade,
kabinettet Tisza fick avgå efter några
misslyckade försök att hålla sig kvar.
Den 2 juni bildades Medborgarnas
och arbetarnas rösträttskommitté,
varav den ungerska rösträttsföreningen
och andra kvinnoföreningar även blevo
medlemmar, då programmet upptog
kvinnorösträtten. Stora skaror av
kvinnor deltogo i den jättedemonstration
— den största TJngern någonsin skådat
— som ägde rum i Budapest den 8 juni
för att stödja den resolution, som skulle
framläggas för konungen och däri det
förklarades, att endast den regering
skulle erhålla medborgarnas stod, som
ville genomföra allmän, lika oeh
hemlig rösträtt Borgmästare Barczy
överlämnade resolutionen till
konungen och samma dag erhöll greve
Ester-hazy i uppdrag att bilda en
koalitions-ministär av oppositionspartierna. Två
statsråd utsågos till medlemmar av
rösträttskoinmittén, nämligen
justitieministern Vazsonyi och greve
Bat-thyanyi. Dessutom uttalade fyra
andra sin anslutning till
kvinnorösträtten, och kvinnorna meddelades, att
intet hinder mötte från regeringens sida,
att kvinnorösträtten genomfördes.
Nu började kvinnorna utveckla en
storartad agitation, som började den
16 juni med ett stort politiskt möte, där
en mängd bådé manliga och kvinnliga
talare uppträdde. Greve Michael
Ka-rolyi uppmanade kvinnorna att arbeta
för sina rättigheter, en av ministrarna,
George Lukacs, även ordförande i
Männens förening för kvinnans rösträtt
uttalade, att kvinnorösträttens
genomförande var en nödvändighet för att för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
