Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSTRÄTT FOR
KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
Motto: Vi kunna aldrig göra sd mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
vii. Arg.
STOCKHOLM, 15 JANUARI 1918
N:r 2.
Yår organisations
uppgift efter erhållen
rösträtt.
Det ämne, sona bildade den centrala
punkten på årets centralstyrelsemötes
program, var ovanstående. Det kan
tyckas tidigt väckt, men vi ha dock
en känsla nu av att rösträtten kastar
sin skugga framför sig, och att det
kan vara nyttigt att orientera oss litet
i frågan och se till vilka olika
alternativ som finnas.
Vi kunde naturligtvis dö. När det
mål är nått, för vilket organisationen
skapats, så kan väl var och en utav
oss få återgå till vår privata åker eller
"köpenskap och slippa vidare arbete
på detta område. Så tycka de trötta.
Som synes av referatet över mötet voro
dock de trötta överraskande få. Den
som vet vilket arbete som fått läggas
ned på att hålla rörelsen uppe under
alla dessa år och alla motgångar och
missräkningar, förstår, latt man kan
känna det som en lättnad att få utsikt
att vila efter allt* stretande i
uppförs-backarna.
Det stora flertalet var villigt, ja mera
än villigt att bara räta på ryggen ett
slag, sedan målet nåtts, och så ta nya
tag. Och det var tanken på
sammanhållning allt framgent mellan kvinnor av
alla politiska partier och alla
livsåskådningar, som inspirerade dem till
vidare uthållighet, och den som såg,
vilken glädje som väcktes av utsikten
att fortfarande ha något att samlas om
och icke bara behöva gå ut till de olika
partierna och slåss med varandra, den
kände sig rikligt belönad för mycket
slit och släp i rösträttsrörelsens tjänst.
Det som vi alla kvinnor fortfarande
kunna samlas om är ju närmast dels
politisk upplysning, dels de, i god
mening, feministiska frågorna. Sedan vi
en gång fått vår rösträtt, gäller det att
kunna begagna den så väl som möjligt,
och för det ändamålet behövs politisk
upplysning. Den upplysning, som gives
av de politiska partierna själva, når
aldrig andra än dem som redan ha valt
sin ståndpunkt och tagit sitt parti; den
kan stärka dem i tron och öka deras
kunskap om deras eget partis syn på
Två ryttare.
Tungt öppnas porten till det gångnas värld.
En ensam ryttare med brustet svärd
och skuldmärkt panna genom valvet rider.
Hans rygg är böjd av tusenfaldigt ve,
hans sorgsna blick, som ingen mer skall se,
är skum av blod från världens tyngsta strider.
En ensam man? Å, han har följe nog
av allt han trampade och allt han slog,
av allt han dränkt i sina röda strömmar,
av millioner mödrars döda hopp,
av liv i blomma och av liv i knopp,
av släckta lågor och av frusna drömmar.
Men plötsligt, slukad halvt av Intets natt,
han reser sig i sadeln, där han satt.
Med famnen sträckt mot himlens gryningsstrimma
som i en stum, en outsäglig bön,
han vänder sig mot öster, där en skön,
en nytänd morgonstjärna synes glimma.
Vem rider från det obekantas land
in i en värld av hat och offerbrand,
vad bär du skrivet på din unga panna,
du tidens furste, livets nya år?
Kom du att giva eller hela sår?
Skall jag välsigna dig, skall jag förbanna?
Min sköld var märkt av lögn och avgrunds glöd
Min lott var given: död och åter död!
Vad för du, unge, i din sköld för tecken?
Är korset, som man nämnt Rättfärdighet,
som nämns Försoning och Barmhärtighet,
är korset sömmat under mantelvecken? —
Och gnisslande föll porten tungt igen,
men morgonrodnan steg, och himmelen
vart till ett hav av guld och ametister. —
Välkommen, unga år! Giv frid, giv fred,
drag det gudomliga till världen ned,
giv freden — eller världens hjärta brister!
Jeanna OtercLahL
de olika frågorna; vad vi hoppas kunna
göra är att vänja kvinnorna vid att
undersöka alla partiers ståndpunkter,
innan de döma, och för detta behövs en
organisation, som står utanför
partierna.
Det är ingalunda så att förstå, att vi
skulle tänka på att bilda något s. k.
opolitiskt kvinnoparti. Tvärtom räkna
vi på, att de röstberättigade kvinnorna
liksom männen skola uppdela sig på
de olika partierna och verka inom de
olika partierna. När vi önska samla
dem om de egentliga kvinnofrågorna,
höjandet av kvinnornas såväl
moraliska som samhälleliga nivå, så är det
just i akt och mening, att de sedan
skola kunna, var och en inom sitt parti,
arbeta för att vinna beaktande av dessa
frågor. De flesta av dem behöva icke
vara partiskiljande, och vi ha
naturligtvis större utsikter att kunna få dem
genomförda, i fall vi kunna uppnå att
få dem upptagna på samtliga partiers
program.
Som sagt, det fanns strålande god
vilja att hålla ihop på dessa två linjer;
måtte nu bara förutsättningen också
inträffa.
A. W.
Segerbudskap från
England.
Överhuset har antagit
kvinnorösträtten.
Millioner och åter millioner kvinnor
jubla i detta nu över demokratiens
seger i det av sekelgamla fördomar starkt
befästade House of.Lords, som äntligen
skipat rättvisa åt Englands kvinnor,
överhuset har nämligen med 134 ja
mot 69 nej antagit det nya
folkrepresentationsförslaget, varigenom även
kvinnorna erhålla rösträtt. Hur
dyrköpt den är veta vi, men inga bittra
minnen få fördunkla ögonblickets
segerglädje.
När skall vårt överhus, vår Första
kammare få ögon och öron öppna för
vad tiden kräver av rättfärdighet och
sunt förnuft i fråga om demokratisk
utveckling?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
