Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rousseaus bok om uppfostran - Första boken. Den späda åldern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
handledning i skolundervisning; och ej heller ett
program för folkuppfostran. Emile är av rik och
förnäm släkt. Rousseau ser på den fattige med den
tidens vanliga som »välvilja» uppfattade fördom. »Den
fattige har intet behov av uppfostran. Han tvingas
till självuppfostran. Någon annan skulle han icke
vara i stånd att förvärva.»
Måhända har berättelseformen bidragit till att
göra Emile mera läst än om den varit en avhandling,
och boken har därigenom fått ett visst estetiskt
utseende. Jag må dock bekänna att »Emile» aldrig
tilltalat mig estetiskt, över huvud aldrig omedelbart tilltalat
mig. Didaktiska berättelser bli gärna besynnerliga
mellanting mellan verkligt och diktat. De två
personerna, läraren och lärjungen, som man har att
följa genom den stora boken, bli tråkiga och livlösa,
alltjämt typer, aldrig individer. Säkert skulle boken
blivit på ett helt annat sätt blodfull och levande, om
Rousseau valt avhandlingsformen, ty då hade han
själv mera levat i den.
Men jag säger ju detta ej för att avskräcka
från boken utan för att från början förekomma
besvikelse. Om jag för min del kommit att liksom
mot min vilja läsa denna bok om och om igen,
beror det på, att den mer och mer kommit att stå för
mig som det klassiska uttrycket för en mängd
pedagogiska sanningar, och emedan däri ett visst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
