Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Han njöt först därav... - Krig och fred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
och sin egen syn på tingen kunde vara honom en värdefull
och diskret medarbeterska. Vissa sidor i Anna Karenin
synas mig särskilt röja en kvinnas hand.1 Tack vare det
välgörande inflytandet av detta äktenskap fick Tolstoi i tio,
femton år njuta en frid och en trygghet, som länge varit honom
okända.2 Då fick han under kärlekens vinge drömma och efter
behag förverkliga sin tankes mästerverk, de väldiga
monument, som dominera’ hela 1800-talets romandiktning: Krig
och frecl (1864—69) och Anna Karenin (1873—77).
Krig och fred är vår tids mest omfattande epopé, en modern
Iliad. En värld av gestalter och lidelser rör sig i den. Över
detta mänskliga världshav med otaliga vågor svävar en
mäktig själ, som med majestätiskt lugn uppväcker och
stillar stormarna. Mer än en gång har jag vid betraktandet av
denna värld tänkt på Homeros och Goethe, trots de enorma
olikheterna både till anda och tid. Jag har sedermera sett,
att Tolstoi i själva verket, då han arbetade härpå, närde sin
själ med Homeros och Goethe.3 Ja, i anteckningar från 1865,
1 Dollys inflytande i det förfallna lanthuset — Dolly och barnen
— många toalettdetaljer — för att icke tala om vissa den kvinnliga
själens hemligheter, som en snillrik mans intuition kanske icke skulle
ha räckt till att genomtränga, om icke en kvinna hade förrått dem
till honom.
3 Ett karakteristiskt tecken på hur Tolstois skapande snille tar
honom helt och hållet i anspråk är, att hans Dagbok avbrytes under
tretton år, från den 1 november 1865, mitt under det han är sysselsatt
med att skriva Krig och fred. Den konstnärliga egoismen bringar
samvetets monolog till tystnad. — Detta skede av skapande är
jämväl ett skede av kraftigt fysiskt liv. Tolstoi är mycket road av jakt.
»För jakten glömmer jag allt . . .» (Brev av 1864.) -— På en av sina
jaktritter bröt han sin ena arm (september 1864), och det var under
konvalescensen han dikterade de första partierna av Krig och fred.
— »Då jag vaknade upp ur min vanmakt, sade jag till mig själv:
’Jag är en konstnär’. Och jag är det, men en isolerad konstnär.»
(Brev till Fet, den 23 januari 1865.) Alla från denna tid härstammande
brev till Fet äro fulla av jubel och skaparglädje. »Allt vad jag
hittills utgivit», säger han, »betraktar jag endast som litterära försök.» (Ib.)
3 Tolstoi angiver redan bland de böcker, som utövade inflytande
på honom mellan tjugu och trettiofem år:
»Goethe, Hermann und Dorothea — ett mycket stort inflytande;
Homeros, Iliaden och Odysséen (på ryska) — ett mycket stort
inflytande.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
