Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
menas vara orfaken til defs knattrande vid brytning; Utgör ock
därmed, jämte Kopparen, hvit Kieslik Malm. Se IVeiserz. Är
, dock til gan/ka fliten del uti brun Zdnngraupen, men mer uti den
gula..
e) Kan fammanfmältas med Bly och ttns jämte Svafvel uti
Blyglanfer, men har dock ftörre attraäion til:
f) Järn, fom drager honom ifrån mätt alla de andra
Metallerna. Defs förhållande med Järn kan fes af Järnets Hijloria f.
609 och följ. Mifspickel och alla Arfenikalifka Kiefer vittna om
naturlig förening med denna Metall.
g) Med Kobolt, eller Speis y är defs förnämtta tilhåll i
Mineral-Riket; dock bidrager Arfeniken aldeles intet til den blå
färgen, fom i fynnerhet Charaäeriferar Kobolten.
b) Med Zink kan nödigt fammanfmältas och fins därmed
aldrig enfam, om icke med Svafvel och Järn tilfammans uti
Blenden; men
i) Med Vismut vill den aldrig förenas, hvarken med Konft,
eller uti Naturen, hvareft denne Metall altid är för fig fjelf och
merendels gediegen, fatt ftundom uti Koboltmalmer infprängd.
k) Nickel går lätt tilhopa med Arfenik,* men uti mineraliferadt
tilftånd ar Svafvel med.
l) Regulus Antimonii är alla Metallers goda vän, och
fåle-des med Arfenik på lika fät t; men uti Naturens Verkftad har han
icke funnits enfam med denna Metall, eller utan Svafvel.
m) Med. Qvickfilfver är redan fagt, at han kan ofullkomligt
Amalgameras, men Ikiljer fig ock lätt därifrån och blifver qvar uti
Dittillation hos Järnet, om det tilfättes.
Med de nyafte Metallerna äro på denna vägen inga förfök
gjorde ännu. Med Jordarterne förenas icke intimt: Dock /kall
Ärfenikali/k Lera vara funnen. Se Arjenikmalm.
De Blandningar, fom upkomma i förening med Svafvel,
förklaras under deras färttulta namn och äro här förut nämde, (2:0
d, e.) Herr BergsRådet Brandt har uti Upfali/ka Aäerne för
år 1733 förft gifvit redigafte begrepp om denna Halfmetall;
hvar-eftei Herr Cronstedt uti defs Mineralogie och defsptom alla
nyare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
