Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arfenikfyra är Arfenikens förnämfta Beftåndsdel, fom med
en liten del Phlogifton gör hvit Arfenik, och med full- mättning
däraf går tlT Regulus, eller Metall.
Denne Syra erhålles torr, då Phlogifton borttagesj men
up-löfes lätt uti vatten. Huru Arfeniken decomponeras, har Herr
Scheele belkrifvit uti Kongl. Vfet. Acad. Handl, för 177? f. 264,.
294. Vidare finnes ock här med noggranhet och många förfök
utfordt, huru denne fyra förhåller fig med Alkalier, Metaller och
Jordarter.
Med Arfenikfyra kan ock Kopparen fällas til en grön färg
utur den blå uplösningen, fom göres med Salmiakvatten, eller
Alkali VolarHe, Eau Celejte kallad.
Artholithus är ea Figurften, fom liknar .bröd. Se Waix»
Syft. Min. T. 11. f.‘ 2oy.
Asbeft j eller Amiant, kallas en Stenart, fom til fin
famman-fättning i fynnerhet beftår antingen af parallela, eller om hvaran»
nan oredigt flätade famt mer eller mindre böjelige Trådar,
merendels af grönacktig färg: mengifves ock af en annan förändring, fäm» .
manfatt af tunnare eller tjockare Ikifvor, hvarefter den får namn
af Berglåder, Bergkork, Bergkött o. f. v. Asbeft blifver uti Eld
mera ikör, men är ganlka fvårfmält, få firamt den ej håller
mär-keligt Järn. Syror angripa den ej,*om ej fär/kilt utväg
nyttjas-För Stål gifver den intet eld.
Asbeft och Amiant äro väl af’ de fläfta Mineraloger anfedde
fåfom namn af lika bemärkelfe; men fom. därunder räknas Arter,
hvilka, ehuru til beftåndsdelar merendels enahanda., likväl ärö
mycket olike til utvärtes lynne, vore det nödigt ät därpå göra.
någon Jkilnad, för at få fäkra begrepp hvad med deffa namn
för-ftäs. Således vore bäft, om ibland Bergsmän blefve antagit, at
kalla alla fådana arter Asbeft ± fom beftå af långa och ftråfvay
antingen Parallela, eller F’refiga (Fafcicuiati) trådar, eller Fibrer,
fom intet,’ eller fvårligen kunna Ikiljas åt, äro fköre och
oböjelige-af grön* gröngrå, hvit eller mörk färg, famt pulveriferaide. fäfta uti
hudem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
