Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
k) Den /köra, löfa och mörkröda Fältfpaten, fom kommer
under namn af Sjelffrdtften, eller Rapakivi, af mera rödbrun färg
än Graniten och med mera hal, eller fet Skimmer inblandad,
håller (ig mäft uti låga Bergkullar. Denne tyckes hafva undergådt
den aldraftörfta förfloring här i Norden och torde varit förfta
ämnet til den oändeliga myckenhet röd Fältfpatsfand,. fom öfv eralt
utgör våra Sandåfar, Hedar och Sjöbottnar m. m. Atminftone fer
man denna arten ännu vid många Sjöftränder af vattnets åtgärd
undergå fådan föndermalning och förvandling til Sand.
Hvad redan nämdt är om de Schweizilka Alperne, är
äf-ven i akttagit vid de Carpatiika Bergen och hela den Bergfträc- .
kan, (om gör en /kilnad emellan Moldau och Siebenburgen,
nem-ligen at karnan och underfta Laget för defla Bergen, tillika.med
deras högfia Toppar, beflår af Granit, på lika fatt fom det ockfä
uti alla höga Ungerika Berg befinnes,och har ännu aldrig på defla
kunnat märkas, at den egenteligén af Bergsmän få kallade
Graniten, eller Gråflen, haft något underlag af annan Bergart.
Uti Bannat och på flere ftällen uti Ungern finnes Graniten
apfkjuta genom vidflräckta Lager af Skiffer och Kalk. Stundom
är Granitberget betäckt med lerartad- Skiffer enfamt 5 flundom kunna
ock Kalkbergen omedelbart vara därpå upfatte, men merendels
ligga Skifferarter närmaft til Graniten och däröfver Kalkbergen*
Et aldeles lika förhållande vifa de Böhmiike och Sachfifke
Bergen, fom beftå af Lerlkiffer och Gneis, hvilande på Granit, och
ofta är o betäckte med Kalk. Se Hr* Ferbers Min. Gefcb. von
Båbmen f* 30.
Om de höga Bergen uti Schweiz och i fynnerhet om det
högfia få kallade St. Gothard, famt huru de märkvärdigafte
Berg-flräckningar genom Öfterrikifka Länderna, tillika med de flörfla
Floder, Fåfom Donau, Rbe», Drau, Inn och flere, dätifrån hafva
Bo uprinnelfe; jämnväl huru de lägre beflå af Kalk, de därnäfl af
Skiffer och de högfia af Granit, fom Herr Ferber förut anmärkt,
fes af Herr Ployers Belkrifning med bifogad Charta, fom finnes
införd uti Herr von Borns Pbyficalifcbe ArbeiUUy andra årgångens
förfia Ovartal, fxd. 45 och följ.
P 3 Af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
