Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r$ och genomikinlige QvartsCryftaller, uti fexfidig Prismatiik
figur, fom äro hvita, eller ock färgade: Hårda fom vanlig, reif
Qvarts, at de gifva eld emot Stål, rifta glas och kunna af ni
intet ikadas: Uplöfas intet af någon Syra och utan tilfats tåla fträn-’
gafte hetta, fom i Vindtugn, eller för bläfter kan åftadkommas,
utan at flyta. För en ännu ftarkare hetta, fom med Éldsluft och
Biåsrör kunnat gifväs, hafva tunna ikifvor af BergCryftall på
yt-terfta fpetfarne knapt vifat tecken til fmältning j men få väl med
Alkali Minerale, fom Vegetabile, fmälter BergCryftallen, äfven fom
alla Flintarter, lätt uti vanlig hvitvarm hetta, och uplöfes däraf
til glas, fom deliquefcerar i fucktig luft, eller blifver til en
vät-Ika, fä framt 3 eller 4 gångor mera Alkali tages, än
Cryftallpulv-ret väger, hvilken vätika kallas Liquor Silicum.
At BergCryftallen, äfven fom andre ftenhärdade Cryftaller,
an-fkutit af någon vätlka, fom, med Stenämnemättad, utfipradt utur
Bergen uti tomma Bergshål, eller få kalfade Drus- eller Drakehål,
är väl troligaft ; men at anlkjutningen Ikedt under vatten på lika
fött fom Saltpetter, eller andre Saker pläga anlkjuta, därtil är
mindre, liknel fe. Aldraminft kan det förmodas at BergCryftallen an-
(kutit af något inneboende Salt, fom hvarken uti denna, eller
några andra Cryftaller kan bevifas.. Om få vore, Ikulle, til
exempel, ’Svafvelkiefen, fom innehåller få mycken Vitriolfyra, aldrig
vifa fig uti annan Cryftallfigur, än den, fom Vitriolen tilkommer $
men han finnes likväl ftundom med Kokfalts form i Cubiika
Cryftaller; ftundom uti Pyramidaliika, Parallelipipediika och
Rhom-boidalilka, fom Kalkføaten; ftundom uti Dodecaedriika fom
Granaten, och få vidare, ehuru intet annat Salt ar däruti, än
Vitriolfyra med Järn. Så väl Stenarter fom Metaller finner man an-.
. /kjuta til /kapliga Cryftaller uti fmäkhetta, utan ringafte tilfats af
SaJrer. Hvarifrån ikulle då. Salter til. deras Cryftallifationer
hämtas? Och om BergCryftallens mer dch mindre rediga fexfidiga och
uti fpets anikjutande Prismer ikulle härftamma af et
Saltpetter-å’mne, fom det få mycket liknar; hvarifrån ikulle man väl uti defs
Matrix, Hvitflintan, eller uti fafta Graniten kunna bevisligen
härleda det fupponerade Saltpettret, eller Saltpetterfyfa förenad med
Alka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
