Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ror ockfå en förmånlig bårrning på Stålets art och flyrka famt
uppå Skärets härdning. Efter många i detta affeende gjorde
för-fök med de flefta af våra Svenika Stålarter, har intet funnits
bättre och mera härdigt i längden, än Råftål, eller1 det ogarfvade’
rena, eller ifrån alla Järntågor fria få kallade Karnftålet, fom
väl-jes af medlerfta delen uti Stålfmältan. Garfvadt Smältftål har
merendels befunnits något för vekt. Godt Bränflål, i fynnerhet af
Dannemora Järn, har väl i början vifat fig hårdaftj men är
antingen för ikört och yrt, eller förlorar det efter flera värmningar
och* hväfsningar något af fm hårdhet. Däremot har förenämde
Kärnftål, i fynnerhet ifrån Schifshyttan i Norrberkes Socken och
ifrån Graninge uti Ångermanland, uti många omhväfsningar
Händigt och til ilut bibehållit lika hårdhet efter härdnjngen och
kunnat längd flå emot emellan hvarje hväfsning.
Bårrförnötningen är dock övifs och beror af Stålets godhet,
af härdningen och af Bergets hårdhet. Uti löft Kalkberg har, til
exempel, en aln kunnat bårras uti timmen med en hväfsning, men
uti hårdafte få kallade Gråbergs- och Malmbråcka vid Järngrufvor
hafva 27 Nafrar blifvit Jkämde på en alns bårrning.
Uti Frifendorfs Ort i Sala Grufva hafva 17 til iy Nafrar
blifvit förnötte på 3 alnar.
Vid Bergnafrars Stålläggning kan föga mera anmärkas, än
hvad en öfvad Smed bör veta, låfom: at Järnläggen bör vara af
8kantigt Bultjärn: at Stålet bör vara räckt til ^ a ~ tums bredd
och i tums tjocklek: at Stålflången afhugges uti 4kantiga rutor,
fom antingen med, eller utan hullungar, läggas på Nafvarläggen
och med den famma uphettas til full Svetsning famt vällas då för
ändan med en ny Svets ganika fiarkt, at det ej lofsnar under
bårr-ningen, fom förorfakar en flor olägenhet.
Vid härdningen i akttages: at Stålet ej uphettas mer än
det efter fm art behöfver til full hårdhet och at därigenom ilå fig
hvitt och rent, emedan för ftark upglödgning gifver en vek och
/kör härdning: ändteligen at härdningen göres uti det kallafte
vatten, fom kan åfladkommas och fom om vintern bör vara
fnö-blandadt, och annat mera, fom formen och Smedens handlag vid
hväfsningen tilhorer. Y 2 Då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
