Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ifrån äldre tider har ikilnad blifvit gjord emellan- Bergi-
Gruf-ve- och Hammar-Ting, få at Rättegångsmål, fom angådt Grufvor.
och Hyttor, innom Bergslagen, blifvit med vanlig Namd uptagne
vidBergs-och Grufve-Tingj men flridigheter, fom angådt
Hammarverken, hafva af Betgmäftaren med annan Nämd blifvit afdömde
vid de få-kallade Hammar-Ting, ehuru Hamrarne legat ibland
Hyt-torne5 men föm mycken oreda och tids utdrägt uti Rättegången
härigenom förorfakades, få har igenom Kongl. Maj:ts Nådiga
Förordning under den 16 Julii I7?6 blifvit ftadgadt, det alla
ftridig-heter, rörande Grufvor, Hyttor, Stångjärns- och
Manufafturham-rar famt ädlare Verk, /kola afgöras vid et och famma Ting, fom
Bergs-Ting kallas bör.. Men vid de längre bort utom Bergslagen
belägne Bruk och Bergverk få de för detta få kallade
Hammar-Ting hållas, dock under namn af Bergs-Ting. Särlkilte inrättningar
vid Bergs-Domftolarne uti Falun och Sala, hvilka Bergs-
ochGruf-ve-Rätter kallas, blifva härigenom intet ändrade. Om
Bergs-Ju-risdiélion och hvad til denna Domftol hörer, fe vidare Hr. A. N.
Tunborgs 1779 utgifne Academi/ka Afhandling om
Bergs-Domfto-Lir och Hr. C. Riselis Diflertation de Indole Jurisdi&ionis
Metal-lurgica, Upfala 1784.
Bergsvigt heter den vigt, hvarmed alt Järn väges, få vät
vid Bruken, fom i Bergslager nej men med den förändring i
aiife-ende til Tackjärnet, at 26 pund Bergsvigt utgöra et /keppund få
kallad Tachjärnsvigt, hvars pund och marker räknas efter
Bergsvigt.
Då, i följe af Kongl. Maj:ts Bref til Kongl. Kammar- och
Bergs-Collegierne af den 10 Augufti 1736, tvenne marker Stapelftadsvigt,
fåfom ilitnlngsmån, läggas til hvarje ikeppund Bergwigt, blifver et
ikeppund Bergsvigt lika med 17 lispund 13-f marker Viftualievigt,
eller et /keppund 2 markpund och 2 marker Stapelftadsvigt.
Bergs-vigten fördelas i 20 lispund och hvarje lispund i 20 marker j och
kommer efter redan anförde jufteringsfätt en mark Bergsvigt at hålla
7821-rW afs. Denne vigts förhållande måfte då vara til
Vifiualie-vigten fom 221 til 2505 men om ftitningsmarkerne uteflutas, blif-
Z ver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
