Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ena kärlet til det andra, måfte underhjelpas, til defs en grön färg
upkommer, då ej mera Vitriollut tilflås, utan färgen lemnas at
fjunkä, hvarefter han afhälles, utlakas med varmt vatten och ilås
på fi 1 duk at torkas, då han blifver blå. Til färgens höjande
plägar litet Saltfyra med vatten utfpädd tililås. Berlinerblå beftår
fåledes icke af annat än Järnkalk, fom med den alkaliika
Blodlu-ten blifvit fäld utur Vitriolen och därvid förenadt Tig med det
ani-maliika Phlogifton jemte en därhos följande fubtil animaliik fyra,
fom uti det alkali/ka varit inblandad och bidrager til den blå
färgen, fom Järnkalken vid fällningen erhåller. Om Berlinerblå
cal-cineras på öpen ikärfvel, bortbrinner Phlogifton och den röda
Järnjorden blir qvar, fom, efter ftark glödgning, drages af Magneten.
Tilfatfen af Alun uträttar härvid ingen ting mera, än at färgen
därmed kan faftas och til mera blekhet utfpädas famt til ftorre
öm-nighet erhållas. Om Alkali fmältes med brändt horn, hälft af
häft-hofvar, erhålles äfven en fådan al kal i fk lut, fom fäller Järnet
blått, men af fämre couleur. På lika fätt erhålles blått, om fot
(Ftiligo Jplendens) nyttjas i ftället för torr blod 5 men färgen
blifver oren och kallas egenteligen Erlinger-blått. Se detta ord.
Herr Scheele har med många rön fökt utleta hvaruti
Blod-lutens tingerande ämne egenteligen beftår, emedan det befinnes
ganika flygtigt, få at det aldeles förgår, om Blodluten någon tid
kommer at ftå uti en flalka, utan at vara väl korkad och nartfad,
hvilket i fynnerhet härrörér af luftfyrans tilkomft. Märkvärdigt är,
at om Blodluten flås uti flalka, fom förut är-med luftfyra fyld
och däruti fäftes vid korken en uti Järnvitriols folution doppad
och fedan med Alkali folution uti vatten beftruken pappersrimfa,
hvilken et par timmar lemnas uti flalkan öfver Blodluten, utarv a€
röra den famma, och fedan uttages famt beftrykes med litet
Saltfyra, upkommer ftraxt vacker Berlinerblå af den på papperet af
Alkali præcipiterade gula Järnochran. Således erhålles detta
tingerande ämne uti verkelig luftform och är en Syra, fom ej enfamt
beftår af Phlogifton, hvilket vidare med många uplyfande rön
förklaras uti Kongl. Vet. Acad. Handl. för år 1782 f. och uti
famma Handl« 1733 f. 33, 43. Om denna fyra, fe Blodlut.
Ber*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
