Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lorat fm mäfta genomlkinlighet, eller blifvit förvandladt til fä
kalladt Glasporcellain. Se Glas.
Bejlag kallas ock en angeflogen tunn hinna äf kies, fom ■
ftundom bekläder Malmer och Bergarter. Et fådant Beflag kan
ock ftundom beftå af andra förvittrade Malmer, eller af.
metalli-jfka Kalker, hvilka fom et mjöl bekläda någon ften- eller
malmart. Således finnes ofta Beflag af röda, gula eller roflfärgade
Järn-kalker : af grön eller blå Kopparkalk, eller erg: af hvit Blykalk i
af grön Nickelkalk;, af rent Kalk-eller Gipsmjöl, o. f. v. Om et
fådant Beflag äger cryftalliniikt utfeende, kallas det egenteligen
B lut be, eller Blyte. Se Blyte.
Beflå fäges vid Bergverken, när det grofva byggningsverket
ophugges i fyrkant; men när det allenaft afhugges på tvenne
ft-dor, låfom lyllar och fpiror, kallas det tälja opp.
Befteg kallas en lös och mör Bergart, beftående af
Speck-ften, eller Lerämne, fom träffas invid eller uti Gångar. När
dylike Lerlkölar finnas inuti en Malmgång, få de namn af jdusfcbrttm >
emedan Malmen emot fådane löfa Skölar med verfcbrämen, eller
med hammare och kil, lätteligen ftår at vinna.
Befvår kallas de Stenvallar, fom afikära Stenkolsflötferne uti
Grufvor.
Betel ( Beize ) är en blandning af gröpadt malt, eller råg, fom
med varmt vatten fättes uti gäsning och hålles uti upeldadt rum,
til defs den furnar, då den nyttjas vid förtent Bleckfmide til Bleckens ■
rengör ning ifrån glödfpån, at Förtenningen kan fäfta på det blan- ■
ka Järnet, Den kallas ock vid Tylka Bleckhamrar Barfs och den
tunnan, hvaruti nya Betan tilredes, Barfstunna. Häraf nyttjas
tvenne flag; nemligen gammal ^ medelmåttig och ny Beta, hvaraf
ge-menligen tvenne Haiffeltwmor af hvart flag målle uti Betftugan
vara i förråd, få flora at minft en Haffil, fom är 68 par Bleck,
kan rymmas uti hvar tunna. Se Bleckjnride och Järnets Hiftoria
f. 564 och följande.
Til „
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
