- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 1 /
209

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BIN

BIS

209

ögonen och åftadkomma én emot hammaren nog feg och biftåndig
Sten. Den far namn af Grabergsbinda, när den ej beftår af mer
å’n defla begge delar och ftundora af något inblandad Skimmer,
hvaraf Sten har et fvartaktigt utfeende. Slagen erriot étål luktar
den fom gement Gråberg. LIti elden glödgad blir den rödbrun:
fmälter fnart nog til en fvart, Ikummig, tjock och feg ilagg:
håller f a 6 procent Järn, i anfeende til det medföljande Hornblende.
När fina Järnmalms particlar finnas inblandade, kallas den
Ombinda. Den finnes ock mera fammanfatt, fåfora, utom redan
riäm-de.afiter, af Skörlberg, Skimmer, Trapp och Talk, och varierar
efter ftörre och mindre halt af deffa delar, hvarefter den fedan
får åt (kil liga namn, fåfom : 1:0. Grönften, hvilken i Småland, jem- .
te Sjömalmerne, brukas til Flufs.i Masugnarne och beftår af et
fahdlgt Qvartsgry, Hornblende, Skimmer och litet Skörlberg. 2:0.
Grbminda beftår af Skörlberg och Skimmer. 3:0. Svartbinda af
Horn-blende och Skimmer. Den vilar fig emot dageri ikyggande, näftan fom
Skyggmalm. R6 dbinda kallas eljeft, men örätt, Hälleflinta vid
åt-Ikiiliga Järngrufvor. Likaledes är Blåbinda en fvartblå Hälleilinta.

Binge är vid Vitriol-AIun och andta Saftfjudetier det fat, ellef
käril, nvaruti lutningeti ikei, ellér hvaruti den kokade hiten
aftap-pas. Den kallas ock‘ Våxtbinge, emedan den fullkokade luten
daruti blifver ftående, til defs de däruti varande Salter, Alun,
eller Vitriol-växt, eller an/kutit til Cryftaller.

Bifcuit kallas vid Porcellains och Fajence Fäbriquer de
Ler-käril, fom förfta gången, utan någon Glafur, blifvit brände och
hvarpå fedan Glafuren kommer at öfvergjutas tillika med den
målning, fom därpå Ikall göras och hvilken uti andra elden /kall
inbrännas. Af äkta Porcellains-Pafta formeras Biifter, Medailloner,
Bilder och hvarjehanda fina arbeten, fom fedan brännas til
fnö-hvit Bifcuit. Den är utan Fernifs vackrare än den Ikönafte
Ala-bafter och få mycket bättre, fom den tillika är flinthård. Är bck
känd under namn af Terre Cuit.

Bismuth, Se Vismut.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:34:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/1/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free