Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tle. Denne får egenteligen namn af Glaskopf. Se detta ord.
Går uti Järnhalten ftundom til 70 a 80 procent famt förhåller fig
uti tyngden til vatten fom 4,813 a 4)9°° 1,000. Defs grund«
ämnf* eller Järnkalken, tyckes ftundom hafva tilkommit af
förvittrad Svafvelkies, fedan fvaflet med defs fyra med tiden förflugit,
eller utdunftat, förmodeligen under någon upkommen hetta, eller
gasning. Af förfök har blifvit utrönt at Svafvel med Järnfilfpån,
efter den därmed upkomne och öfvergångne hettan, ändteligen
in-nom några år förvandlats til en art Blodften. Kiesnjurar hafva
ock blifvit träffade, af hvilka en del varit förvandlade til Blodften,
ehuru den öfrige delen ännu varit en verkelig Svafvelkies.
Blodften bry tes til myckenhet på många orter uti Tyikland,
fåfom vid Oberharz, vid Eibenftock uti Meisfen, vid’Lamerhof
utiBöhmen, af gul färg: uti Schmalkalden fvart, af mångfaldiga
fkap-nader, fkalformig, drufformig, eller ock liknande grenar af. fmå
träd, med öpna rör uti kärnan. Denne får ock namn af Robrerz.
Se Rårmalm. Alla deife brukas på Masugnar, eller ock på
Blauo-fens, til Järnfmältning famt til blandning med Stålmalmer, eller
Stablflein. Se Brefcianerftål.
Ibland ftora anbrott af Blodften kan räknas det, fom finnes
vid Scheibenberg i Sachfen uti en fväfvande Malmgång af 1 til
I 4 famns mägtighet. En fvart hård Glaskopf brytes där
körtelvis, antingen uti en umberfärgad lera, eller uti Järnochra, och
ftundom uti Qvarts, med fvarta Järnmalmsådror genomdragen. Ej
långt ifrån Altenberg är äfven en röd Glaskopf träffad, fom var
helt mjuk fom en Bolus och af ftrålig textur. Se Ferbers Min. Gefcb.
verfcb. Lånd. f. 131 och 214. Men i fynnerhet gifves Blodften
til en fnart fagt outödelig mängd uti Frankrike och Comté de
Foix vid PyTeneerne, färdeles uti Bergen vid Rancie, nära til byen
Sem. Denne Järnmalm Ikall redan år 1293 varit gångbar och
underhåller ännu tilräckeligen omkring ?o Rännverks-fmedjor, hvars
årliga til verkning /kall beftiga fig ungefär til ifo,ooo centner
(Quintaux) Stångjärn uti Comté de Foix och vid omkringliggande
Hamrar. Herr Baron de la Peyrouse, uti defs 1786 tryckte
Afhandling, kallad Traité fur les mines de fer et les forges du
G g 2 Comté
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
