Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den sällsynte rubinröde Blyspaten, af hög cramoisiefärg, uti
små parallelipipediska crystaller, liknande en klar och
halfgenomskinlig Cinnober, finnes förnemligast i Ryssland, uti Beresowska
Guldgrufvorne vid Cathrinenburg, på en hvit Qvarts samt uti
talkartad hvit lera vid Totschilnajagora uti Ural. För Blåsrör, vid
påkommande hetta, sprakar, svartnar och smälter den lätt til en
svart slagg, utan at något Bly reduceras på kolet. Med tilsatt
borax gifver den et glas, som får mörkgrön färg, härrörande af
en liten Järnhalt. Då Järn sättes därtil, reduceras blykorn därutaf.
Den säges hålla Svafvel och Arsenik samt vid pass 34 procent Bly.
Se Kirwans Mineralogie s. 341 samt Brünnichs Mineralogie s.
220 — Herr Sage, uti dess Elemens de Mineralogie s. 235,
nämner ock en röd, crystalliserad, genomskinlig Blyspat, som han
tillika med alla de öfrige arter vil hafva mineraliserad med Saltsyra.
Uti Bitsbergs klack säges ock en hvit Blyspat vara funnen,
mineraliserad med Luftsyra, som får röd färg efter upglödgning och
gifver rent Bly för Blåsröret. Jemte den gröna Blyspaten, brytes
ock vid Tschopau en annan af svartgrå färg. Blyspaten faller
därstädes uti långa mångkantiga prismer, liknande den Skörl, som i
Sachsen får namn af Stangenspat, samt är gemenligen öfversintrad
med Eisenbräune, eller brun Järnochra. Svart Blyspat skall ock
förefalla här uti små tärningar.
Vid Schemniz och Windisch Leithen Malmgång fås äfven
Blyspater af hvit, svart, grön och saphirblå färg, af åtskillig
crystallinisk figur, som hålla 2 til 3 lod Silfver på centnern. Den
blå och gröna äro dock intet annat än hvita Blyspater, som af
Koppargrönt och Kopparblått blifvit genomträngde. Se Ferbers
Mineral-Gesch. versch. Länd. s. 181 och dess Abhandl. über die Gebirge
und Bergw. in Ungarn s. 58 och 59. Utförligaste underrättelse
om Blyspater i Kärndten igenfinnes i Herr Woulfens år 1785 i
Wien härom utgifne afhandling.
Blysten, eller Bly-Skärsten, kallas den Skärsten, som fås vid
Silfvermalms Förblynings smältningar, eller de så kallade
Blysmältningar, då denne Skärsten kommer efterst vid utstickningarne och lägger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
