Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Där Malmer gifvas af flera olika arter, bör i akttagas:
At de mäft hårdfmälte fattas midtpå ugnen, få val fom
de rikafte och fär/kande Malmer.
b) Öfver Forman hållas de mäft välartade; men om på
Forman vil fätta fig någon Järnmula, nyttjas däröfver et eller annat
tråg Ikärande Malm, efter behof..
c) Närmaft intil murarne rundtomkring upfättas lättfmälte
Malmer och äfven qvartsartade, til murens bevarande, då hettan i
Pipmuren tiltager, och bidrager näftan få mycket fom kolen til
fmält-ningen.
d) Öfver Timpelen hållas äfven de mäft lättfmälte; men är
Malmen äf enahanda art, göres upfättningen lika öfver hela
ugnen .och mäft åt murarne i full gång, emedan den ändå
efterhand fjunker til kärnlineen. Alt fådant bör dock lämpas efter
Pip-marens belkaffenhet och bläftems ftyrka, fom ej utan förfarenhet
kan läras.
Om Tackjärnets egenlkaper vid Gjuterier och på hvad fatt
det erhålles Ikickeligit därtil, i hvad fom ankommer på
Malmfattningens och Blåsningens rätta ftyrande, fe Järnets Hiftoria fid.
1017, 1026.
Hela den tid en Blåsning påftår kallas i Ty/kland eine Un.>
lafs, eller Campagne.
Blåsrör kallas et af Mefling eller annan Metall gjordt och på
ena ändan krökt rör, fom uti vidd ak mera och mera aftager, få
at det emot ändan blifver öfvermåttan fmalt, genom hvilken fina
öpning lågan af et ljus eller en lampa kan anblåfas och tvingas
uti en fpetfig ftråle, fom, då den träffar en på et kol lagd fkärfva
af någon Malm- eller Stenart, bringar den til fmältning. Om en
fådan art är mycket fträngfmält, måfte likväl någon Flufs af
Borax, Sal fufibile microcosmicum, eller dylikt brukas. Härigenom
kunna lätt erhållas ungefätlige prof på Sten- och Malmarter,
hvil-ka ock ofta göra tilfylleft, för at dömma hvad däruti finnes, utan
at beftärama huru mycket.
Sät-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
