Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Blåckug Malm kallas vid -Stora Kopparbergs Grufva den
lefverbruna Kiefen, fom ofta fitter uti Malmen.
Blåfter kallas vid Smältverk den drift, hvarmed luften på
åt-Ikilligt fätt präflas in uti en Ugn eller Härd och därmedelft dels
gifver ouphörligen en ny föda af god Luft, dels ock genom
rörelfen bortforer falalkan, fom eljeft /kulle qväfva eldens verkan.
Härmed åftadkommes tillika en rörelfe uti det flytande godfet, fom
bidrager, til den fmälta Metallens fjunkning.
At förföka Bläfterns ftyrka vid åt/killiga Smältverk, har Herr
Affeflbr J. G. Gahn inventeradt et inflrument, beftående af et
krokigt glasrör, til en del fyllt med Qvickfilfver och få inrättadt, .at
det kan beqvämligen infattas uti det hålet på Bälglocket, fom
Döf-vika kallas, då det därigenom utgående vädret trycker på
Qvick-filfret och förorfakar defs ftigande, efter utfatte grader, i den mån
fom vädret uti blåsbälgen under defs gång och vid en vifs
häftighet är ftarkare eller fvagare. Vid anftälde förfök har dock funnits,
det Blaftern uti alla träbälgor är- vacklande och at ingen fäker
grad, hvarken med denna eller andra Bläftermätare kunnat
utrönas på Bläfterns rätta ftyrkaj men om luften förft’indrifves och
comprimeras uti en väderkifta, fom vid bälgor af Tackjärn
bruke-ligit är, kan defs ftyrka uti famma kifta med mera fäkerhet mätas.
Bläfterns ftyrka beror cck af luftens egen/kap. Om, til exempel,
luften är väl kall, eller af kölden condenferad, inkommer uti hvart
bälgetag mera luft, än om den är varm, eller förut af hettan
rari-fierad. Därpå grundar fig den hos fmältare allmänt bekante
erfarenhet, at Smältugnar om vintern drifva fortare och draga mera
Malm, än om fommaren och at Vinterblåsningar vid Masugnar
äro mera lönande än Sommarblåsning. Genom förfök uti ftort är
utrönt at Järnmalmer uti en hög ugn, genom ftarkt drag, i ftället
för blåsbälgor, väl låtit bringa fig tU fmältning, men Järnet har
därvid icke kunnat /kiljas ifrån Slaggen, utan blifvit tillika med
Bergarten förflaggadt.
•Bläfterns ftällning och ftyrfeluti Ugnar och Härdar är en ibiand
fmältares fornemfta kun/kaper, fom fordrar mycken erfarenhet,
fär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
