Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den kan åftadkommas ock om intet förfång kan ike för något
nära därintil belägit ädlare verk uti kolpris eller forlöner, m. m.
9:0. Hvad lägenhet, fom kan gifvas öfver land och fjöledes
til järnets affändande, m. m.
För öfrigit tilkommer Bergmällaren at vid fådane
underfök-ningar i akttaga hvad Kongl. Förordningar i denna vägen
innehålla, i fynnerhet af den 19 April 1740 om Stångjärnsfmidet famt
Förklaringen däröfver af den 12 April 1748, likaledes ytterligare
Kongl. Förordning om Stångjärnsfmidet under den 3 Julii 175:3,
-afven fom Kongl. Maj:ts Bref til Defs och Rikets BergsCollegium,
under den 10 Maji 1748» Genom Kongl. Maj:ts Nådiga
Förordning under den’ 22 Oftober 1784 är dock vid 1000 Riksdalers
vite förbudit at vidare föka något tilftånd til nya hammarverks
byggnader. Således kan väl fådan bruksbyggnad nu mera icke
förekomma, orti icke genom hamrars och fmidesflyttningar ifrån et til
et annat ftälle, hvarvid Kongl. Förordningen af den 12 April 1748
och af den II December 1766, 6 §. böra i akttagas.
För en anläggare til bruksbyggnad är, utom alla förenamde
omftändigheter, angelägit at noga iakttaga: huru vida vattudraget
och tilgången däraf kan vara tilräckeligit: huru hufvuddammen och
hålldammar må med beftändighet för framtiden grundläggas och
byggas famt huru masugn och • hammarverk må med beftånd och
förmån inrättas, m. m. fom egenteligen hör til Bergsmechaniquen
och hvarom äfven kan fes orden Masugnsbyggnad-, tiammarfviedja
och Hammarftållning.
Bruksvårdering, eller fattet at finna et Bruks rätta värde,
beftår hufvudfakeligen i tvenne omftändigheter, nemligen förft ar
lära känna defs årliga afkaftning och därnäft at anfe denna afkaft- ’
ning fom inrereffe til en fumma, eller et Capital, fom föreftäller
Brukets hela värde; då förut är fladgadt, til huru många procent
af litt Capital famma intereffe bör beräknas.
Brukets årliga afkomft blifver då bekant, när hela förlaget,
eller tilverkningskoflnaden, förökad med fjelfva förlags-intereflet,
drages ifrån järnets förfälgningspris , fom til något vifst medeltal
bör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
