- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 1 /
320

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Brunften hat af äldre Mineraloger blifvit llundom anfedd fom
en egen jordart, och {lundom räknad ibland järnmalmer och i
an-feende därtil fått namn af Syderea, men är i fenare år til fin rätta
belkafifenhet närmare underfökt och befunnen vära en färikilt
malmart eller kalk, fom förer en egen metall, känd under namn af
Magnefium.

Uti Kongl. Vet. Acad. Handl, för år 1774 har Herr ScHéEiR
gifvit tilräckeligalie kunfkap om Brunlien och defs förhållande med
andra kroppar, och uti famma. års Handlingar f. 194 har Herr
Prof. och Ridd. Bergman bevill Brunliens metalli/ka lynne af defs
tyngd, defs förmåga at färga glas och fällning med blodlut $
hvilka egen/kaper endaft tilkomma metaller. Via lika tid gjorde Hr.
AlTeuor Gahn famma uptäckt genom reduéfions-förfök uti gan/ka
häftig eld, då utaf Brunlien erhölls en hvit metall, fom är på’det
höglia fvårfmält och fvårligen kan ikiljas ifrån järn. Om koppar
cementeras uti lika mycket, eller något mera Brunlien jemte
kol-liybbe och ändteligen fmältes med liark hetta, förenar fig denne
. metallen med kopparen, fom däraf får några procents tilväxt uti
tyngden och blifver til en hvit metall, utan at förlora något
betydande uti fmidigheten och utan at något tecken til järn däruti
kan rönas. Dock anlöper denne hvita färgen och blir rödaktig
uti luften. Huru för öfrigit’ med reduäion tilgår’ och om fjelfva
metallens egen/kaper, fe ordet Magnefium.

Brunlien har fordom kommit ifrån Piemont, men är
feder-mera funnen på många liällen i Tylkland, England, Frankrike och
Norige, få väl fom flereftädes här i Riket, och förefaller i
naturen antingen lös och mör, eller i förlienadt lynne,,merendels af
fvart, brun, eller röd färg. 1 begge händelfer är den en ren me*
talli/k kalk, då därifrån allenaft undantages en bvit, men gan/ka
fällfynt Brunftensart, fom /kall vara mineraliferad med luftfyra.
Se ‘Bergmans Sciagr. Regni Min. f. 146. Denne hvita Brunlien
har man uti runda pärlor funnit uti en drus ifrån Kungsbergs
gruf-va i Norige, afve» i form af en /korpa, eller likafom et foteral,
fom beklädt pyramidali/ka kalkcrylialler, eller få kallade
fvintän-der, ifrån Dannemora grufva. Den fvafvelgola flaggen, fom faller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:34:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/1/0334.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free